Ungdomar frågar:
Varför är det så svårt att undvika onani?
”VANOR är som en mjuk säng — lätta att hamna i men svåra att komma ur.” Så lyder ett tänkespråk. Och hur väl stämmer inte det på onani! En man som onanerade från 10 års ålder tills han var 43 år gammal medgav: ”Den här vanan är mer enerverande än vanan att röka, som jag lade av med, fastän det inte var lätt.”
En tidigare artikel visade varför onani är skadligt.a Varför dras då tonåringar så lätt in i denna vana?
Ungdomsblomstringen
En ung människa kommer in i en period som i bibeln kallas ”ungdomsblomstringen”, när de sexuella begären blir starka. (1 Korintierna 7:36) Eftersom kroppen börjar förbereda sig för föräldraskap, frigörs kraftiga hormoner som påverkar fortplantningsorganen. Under denna period blir en ung människa medveten om att man med hjälp av dessa organ kan framkalla starka lustkänslor. Nyfikenheten och nyhetens behag över dessa spännande känslor leder till att somliga ungdomar börjar experimentera med dessa organ genom att avsiktligt stimulera dem för att öka känslan av njutning eller för att ge utlopp åt starka sexuella spänningar.
På grund av dessa förändringar som äger rum i kroppen kan en ung människa känna sexuella spänningar även vid tillfällen då han eller hon inte tänker på sex. Hos pojkar kan till exempel de spänningar som framkallas av oro, fruktan eller besvikelse påverka deras nervsystem och ge upphov åt sexuella spänningar. En anhopning av sädesvätska kan i sin tur framkalla en nattlig sädesuttömning (våt dröm), som många gånger är åtföljd av en erotisk dröm, eller få till följd att en pojke vaknar med uppeggade sexuella känslor inom sig. På liknande sätt kan en del unga flickor ibland känna sig oavsiktligt stimulerade. En ung kvinna kan också känna ett ökat sexuellt begär strax före eller efter sin menstruationsperiod.
Att du har upplevt sådana oönskade sexuella spänningar betyder inte att det är något fel på dig. Det är en normal reaktion i en ung människas kropp. Även om dessa lustkänslor är väldigt intensiva, är de inte samma sak som onani, eftersom de i stor utsträckning är ofrivilliga. Och allteftersom du blir äldre och kommer igenom denna ”ungdomsblomstring”, kommer dessa nya känslor att avta i intensitet.
”Bränsle” för sinnet
Men emellanåt framkallas dessa sexuella spänningar av mer än bara hormonernas inverkan. Bibeln beskriver till exempel en ung man som möter en omoralisk kvinna. Hon kysser honom och säger: ”Kom, låt oss förnöja oss med kärlek.” Vad händer då? ”Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas.” (Ordspråksboken 7:7—22) Det är uppenbart att denne ynglings passioner uppeggades av det han såg, hörde och upplevde — inte bara av hans hormoner. På liknande sätt erkände en ung man: ”Hela mitt problem med onani bottnade i ingenting annat än vad jag matade mitt sinne med. Jag brukade titta på TV-program med omoraliska inslag, och i vissa fall såg jag program med nakenscener på kabel-TV. Sådana scener är så upprivande att de biter sig fast hos en. De brukade dyka upp i minnet igen och förse mitt sinne med det bränsle som behövdes för att jag skulle ägna mig åt onani.”
Så ofta är det vad man läser, ser på eller lyssnar på till avkoppling, det man talar om eller tänker på, som gör det svårt att undvika onani. Därför är det viktigt att man noga ger akt på vad man matar sitt sinne med, om man skall kunna bryta denna vana. Det är som en 25-årig kvinna sade: ”Det verkade helt enkelt inte som om jag skulle kunna sluta med den här vanan. Men jag brukade läsa kärleksnoveller, och det bidrog till problemet.” Det är intressant att lägga märke till att det inte bara var orena sexuella tankar som ledde till att hon ägnade sig åt onani. I själva verket uppenbarar hennes erfarenhet kanske det största skälet till att det är så svårt att bryta denna vana.
Ett ”lugnande medel” för känslorna
Den unga kvinnan fortsätter: ”Jag onanerade vanligtvis för att lätta på tryck, spänningar eller oro. Den flyktiga njutningen var som groggen som en alkoholist tar för att lugna sina nerver.” Hennes fall är långt ifrån någon engångsföreteelse. Forskarna Suzanne och Irving Sarnoff skriver: ”För vissa människor kan onani bli en vana som de tar till för att få lindring, närhelst de upplever en motgång eller känner sig oroliga över något. Andra kanske bara någon gång då och då tillgriper detta medel, när de befinner sig under mycket stark känslomässig stress.”
Doktor Sherwyn Woods tillägger: ”En stor andel onaniupplevelser motiveras mindre av erotiska behov än av vanlig oro, spänning och leda, för vilka den blir ett eftersökt lugnande medel.” Så när man är upprörd, nedstämd, ensam eller hårt stressad, kan denna vana bli ett lättillgängligt ”lugnande medel” för att dämpa ens bekymmer. (Jämför Ordspråksboken 31:6, 7.) För att undvika onani måste man följaktligen inse att det är ett omoget sätt att ta itu med sina problem, och man måste vara villig ...
Att lägga ”bort de barnsliga dragen”
Aposteln Paulus skrev: ”När jag var barn, brukade jag tala som barn, tänka som barn, resonera som barn; men nu då jag har blivit man, har jag lagt bort de barnsliga dragen.” (1 Korintierna 13:11) Att ta till onani är ett barnsligt sätt att reagera på problem. När dessa ”barnsliga drag” en gång är inrotade, kan de sitta i då man blir vuxen. För att ta ett exempel blev en nioårig pojke vid ett tillfälle ställd inför ett mycket svårt matematikproblem i skolan. Det första han gjorde var att ta sin tillflykt till onani för att bli lugn till sinnes. Sedan dess tog han till den vanan så ofta han kunde, när han ställdes inför ett svårlöst problem. Som vuxen medger han nu: ”Än i dag framkallar ett mycket svårt tankearbete en enormt stark drift inom mig att vilja onanera. Utan det kan jag knappt arbeta.”
Även om det här fallet kanske är extremt, ligger det en verklig fara i att använda detta ”lugnande medel” för att försöka kringgå känslomässigt svåra situationer. Men i stället för att ta till onani som ett slags verklighetsflykt bör man visa prov på ”tankeförmåga” och angripa själva problemet. (Ordspråksboken 1:4, NW) När problemen och besvikelserna tycks vara överväldigande, lär dig då att kasta allt ditt ”bekymmer på honom [Gud], eftersom han bryr sig om” dig och förstår din situation, även om du upplever att inte någon annan människa gör det. (1 Petrus 5:6, 7) Låt Gud hjälpa dig ”att med kraft genom hans ande göras stark till ... [din] invärtes människa”. (Efesierna 3:16) I stället för att i svaghet tillgripa onani som ett ”lugnande medel” bör du uppföra dig som en man (eller kvinna, inte som ett barn) och bli stark. — 1 Korintierna 16:13.
Paret Sarnoff skriver i sin bok Masturbation and Adult Sexuality: ”Oavsett varför eller hur människor känner sig otillräckliga, innebär deras beslut att tillgripa onani att de inte försöker reparera sin brist genom meningsfullt umgänge med andra. ... Visserligen kan en person lägga sig till med vanan att både försöka lösa sina problem och att onanera, så ofta han upplever dessa spänningar. Men frestelsen att föredra den senare ’lösningen’ är mycket stor, eftersom man alltid bär omkring på sin kropp. Därför är det bäst att man koncentrerar sig på att fundera ut och genomföra verkliga lösningar på sina problem.” Om man onanerar, när man ställs inför problem, i stället för att lösa dem, kan denna vana faktiskt bli en tvångshandling.
”En mycket stark drift”
En man som kämpat med onani i mer än 15 år, från det han var 11 år gammal, erkände: ”Det är en mycket stark drift — det är ingenting att ta lätt på. Det kan vara precis lika vanebildande som droger eller alkoholhaltiga drycker.” Boken Your Growing Child av Penelope Leach förklarar: ”Den njutning och avspänning onanin ger honom har blivit till ett tvång, därför att andra sidor av hans liv är outhärdliga för honom. Likt en riktig narkoman måste han onanera mer och mer, och genom att göra det avskär han sig mer och mer från alternativa njutningar.”
Den starka längtan att ta till onani för ren och skär njutnings skull, när saker och ting inte lyckas så väl i ens liv, kan lätt få till följd att man blir en oförståndig slav under olika begär och njutningar. (Titus 3:3) Men aposteln Paulus sade: ”Jag vill inte låta mig behärskas av något.” (1 Korintierna 6:12) Han tänkte inte låta sina begär bli till en skoningslös herre över honom. Tvärtom skrev Paulus: ”Jag är hårdhänt mot min kropp [mina köttsliga begär] och leder den som en slav.” (1 Korintierna 9:27) Han var hård mot sig själv! Liknande ansträngningar kan göra det möjligt för var och en att bryta sig loss från onani — oavsett hur svårt det är att göra det.b
[Fotnoter]
a Se Vakna! för 8 september 1987.
b En kommande artikel kommer att behandla på vilket sätt en person kan kämpa för att bli fri från denna vana.
[Bild på sidan 18]
Att man ser på omoraliska scener kan ge sinnet det ”bränsle” som stimulerar till onani