Att vara ogift — fördelar och möjligheter

1. Vilken åsikt har många om att vara ogift, och varför tycker somliga så?

EN 21-ÅRIG lärare fick följande fråga av en äldre väninna: ”Har du ingen önskan att bli gift?” Denna unga lärare, som uppskattade fördelarna med att vara ogift, svarade: ”Jag har nog aldrig tänkt så noga på det.” Väninnan blev förvånad över hennes svar och sade: ”När du blir äldre kommer du att önska att du hade gjort det. Alla borde gifta sig.” Med tanke på att så många av Guds tjänare är gifta kan man förstå varför många, i likhet med denna välmenande väninna, anser att det ogifta ståndet är ett icke önskvärt tillstånd, något som gör en människas liv ofullständigt.

2. Varför bör både ogifta och gifta kristna vara intresserade av vårt ämne?

² Någon kan vara ogift därför att han eller hon är för ung eller av andra skäl inte kan ta på sig det ansvar som följer med äktenskapet. Andra kan ha förlorat sin äktenskapspartner genom skilsmässa eller döden. I Förenta staterna är för närvarande överhuvudet i vart tredje hushåll en ogift person. Antalet människor som lever ensamma har ökat med 64 procent på bara 10 år. Därför är det mycket troligt att du har någon i din närhet som inte är gift, även om du själv är det. Hur kan du som en gift kristen hysa större ”medkänsla” med dem som är ogifta, en grupp som utgör en betydande del av Guds husfolk? Om du är ogift, vet du naturligtvis vad det är som gör att det är svårt att vara lycklig och ogift i ett samhälle där äktenskap betraktas som det normala, som någonting självklart. Hur bör du se på att du är ogift? — 1 Petrus 3:8.

3. a) Hur betraktade man det ogifta ståndet på Jesu tid? b) Hur betraktade Jesus dem som var ogifta ”för himmelrikets skull”?

³ Jesus Kristus uppenbarade att det var en gåva från Gud att vara ogift ”för himmelrikets skull”. Detta var en fullständigt ny tanke, för bland judarna på hans tid betraktades äktenskap som en ”allmän skyldighet”, och att vara ogift ansågs vara en skam. ”Den man som inte har en hustru är inte en riktig man”, var ett av de ordspråk de judiska rabbierna hade. Emellertid uppmuntrade Jesus sina lärjungar att ”ge rum” åt gåvan att vara ogift och inte känna sig förpliktade att gifta sig. — Matteus 19:10—12.

4. Vilken levnadsväg har många kristna valt att gå, och vad anser de om sina omständigheter?

⁴ Således är både det gifta och det ogifta ståndet gåvor från Gud. I kristendomens begynnelse, såväl som i vår tid, har många eftersträvat att leva ogifta ”för himmelrikets skull”.a I stället för att beklaga sin situation känner många det som en 41-årig kristen kvinna, som aldrig varit gift och som för en tid sedan sade: ”Jag skulle på inga villkor vilja byta bort de år jag varit ogift.” Varför tycker många så?

Större möjligheter

5. Hur kan ogifta kristna dra nytta av de möjligheter de har som ogifta?

⁵ Sådana exempel på gifta kristna som Jesu apostlar, såväl som Akvila och Priscilla, visar att gifta par kan ge värdefulla bidrag i Guds tjänst. (Apostlagärningarna 18:26—28; 1 Korintierna 9:5) Men ändå visar aposteln Paulus att en ogift person har större möjlighet att utföra tjänst på fältet. Han skrev: ”Den ogifte mannen [eller kvinnan] bekymrar sig om det som hör Herren till, hur han [eller hon] skall vinna Herrens godkännande. Men den gifte mannen [eller den gifta kvinnan] bekymrar sig om det som hör världen till, hur han [eller hon] skall vinna sin hustrus [eller sin mans] godkännande, och han [eller hon] är delad.” (1 Korintierna 7:32—34) En ogift person är inte ”delad” på grund av det ansvar som följer med äktenskapet, vilket medför ”vedermöda i köttet”, och kan därför ”bekymra sig om” eller ivrigt verka för andliga ting. Lägg märke till i hur hög grad de som står uppräknade i rutan fyllde sina liv med heliga gärningar. Möjligheten att ta del i Guds tjänst, vilken i första hand inbegriper predikoverket, ”utan att låta sig distraheras” är en stor skatt. Ogifta personer har i allmänhet mer tid att ägna åt studium och meditation. Detta kan förbättra en persons ”ande” eller inre motiv och föra honom eller henne närmare Jehova, eftersom han eller hon då kan koncentrera sig på att vara helig i kropp och ande. Många som inte har en äktenskapspartner lär sig att förlita sig mycket starkt på Jehova och söka hans vägledning och råd. Ogifta kan ofta ta emot tjänsteprivilegier som gifta par inte kan ta emot. Det är inte underligt att Jesus kallade detta privilegium att förbli ogift som kristen för en ”gåva”! — Matteus 28:19, 20; 1 Korintierna 7:28, 35.

6, 7. a) Innebär gåvan att vara ogift att man inte längre känner sig dragen till det motsatta könet och att man aldrig skall gifta sig? b) Vad innebär det att man fattar ett beslut i sitt hjärta? c) Vilken fråga finns kanske i sinnet hos vissa ogifta personer?

⁶ De som ger rum åt gåvan är inte nödvändigtvis sådana som har fått någon särskild ”gåva” i sitt känsloliv, en gåva som gör att de inte längre känner sig dragna till det motsatta könet. Dessa människor har inte avgett något löfte om att leva i celibat, som om de aldrig tänkte gifta sig, utan de har ”beslutat” sig för eller fattat det avgörandet i sitt hjärta att de skall göra sitt liv som ogifta framgångsrikt.b (1 Korintierna 7:37) Dessa personer har tagit fördelarna med att vara ogift i övervägande i sitt hjärta. På grundval av detta ”vittnesmål” börjar deras hjärta ”bedöma” det ogifta ståndet som en ”gåva”, och de ”ger rum” åt den. — 1 Korintierna 7:38.

⁷ Men hur skall du se på den här saken, om du har en stark önskan att bli gift? Sade inte Paulus att det var bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär? — 1 Korintierna 7:9.

Varför en sådan stark önskan?

8. a) Varför kan en del unga ogifta ha en stark önskan att gifta sig? b) Vilka fördelar finns det med att dröja med att ingå äktenskap tills ”ungdomsblomstringens” tid är ”förbi”?

⁸ Det är helt naturligt att man har en önskan att bli gift. Gud skapade oss med denna önskan. (1 Moseboken 2:18) Men beror denna starka längtan på att man befinner sig i de år som kallas ”ungdomsblomstringen”, då de sexuella begären börjar vakna? Paulus rekommenderar att man skall dröja med att ingå äktenskap till dess denna period är ”förbi”. Att vänta på detta kan förefalla vara omöjligt för den som är ung. Några som levde under det första århundradet kände det också som om de bara måste bli gifta. Men samtidigt som dessa ”sökte en hustru”, sökte andra som var gifta ”befrielse” från sin situation! Ett äktenskap löser inte alla problem, även om det kan tjäna som ett skydd mot omoraliskhet. En 35-årig ogift kristen sade: ”När jag som äldste ser människors liv trasas sönder av ett olyckligt äktenskap, dämpas min lust att själv ingå äktenskap. Jag är inte emot äktenskap, men jag anser att man inte behöver rusa in i det.” Undersökningar visar att amerikanska kvinnor som gift sig innan de fyllt 18 år löper tre gånger så stor risk att få sitt äktenskap upplöst som de som väntat tills de fyllt 24 år! Skilsmässofrekvensen bland äkta män som ingått äktenskap i tonåren i Förenta staterna är tre gånger så hög som för befolkningen i övrigt. Ungdomsåren som ogift kan användas förståndigt till att bygga upp ett gott förhållande till Jehova såväl som till att skaffa sig de goda egenskaper och färdigheter man behöver för att bli en god äktenskapspartner. — 1 Korintierna 7:27, 36.

9. a) Vad har några gjort på grund av att de längtat efter att få en livskamrat, och vad har resultatet ofta blivit? b) Vilken fråga ställs nu de som är ogifta inför?

⁹ Många kristna har kommit upp i åren utan att gifta sig. Med tiden har några av dessa på grund av en stark längtan att få en livskamrat rusat in i ett äktenskap med en icke troende i den tanken att det är bättre att ha någon äktenskapspartner än ingen alls. Men du kanske känner till några som handlat så bara för att finna att de fortfarande är precis lika ensamma, men med en äktenskapspartner som de inte kan tala med. Men hur kan den som är ogift förbli ”fast i sitt hjärta”? — 1 Korintierna 7:28, 37, 39.

Dra nytta av ett utbyte av uppmuntran

10. Vad var aposteln Paulus’ önskan enligt Romarna 1:11, 12, och hur gagnade denna önskan honom?

¹⁰ Kristna som röner framgång och är lyckliga som ogifta är människor som är utåtriktade och intresserade av människor. Aposteln Paulus, som själv var ogift, skrev: ”Jag längtar nämligen efter att få se er, för att jag må meddela er någon andlig gåva så att ni må göras fasta; eller rättare: för att det skall bli ett utbyte av uppmuntran.” (Romarna 1:11, 12) Paulus var djupt intresserad av människor och ville ge sina medtroende en ”andlig gåva”. Därigenom blev han själv uppmuntrad. Det förhåller sig på samma sätt i vår tid.

11. Vilken erfarenhet illustrerar hur någon själv kan bli uppmuntrad genom att ge en ”andlig gåva”?

¹¹ En 28-årig ogift kristen kvinna bjöd hem många av de yngre systrarna i församlingen till ett litet samkväm, och hennes önskan var att de skulle få del av en ”andlig gåva” genom ett hälsosamt umgänge. Följande dag kom en tonåring och slog armarna om denna syster och sade: ”Du kan aldrig ana hur mycket denna samvaro betydde för mig och i vilket behov jag var av uppmuntran. Jag tyckte att jag inte längre orkade med de problem jag har där hemma med min styvmor. Nu känner jag att jag kan klara av dem.” Då den ogifta systern berättade denna erfarenhet, sade hon med tårar i ögonen: ”Jag glömmer det aldrig. I det långa loppet har hon gjort mig en verklig tjänst, eftersom det hon sade gjorde mig så gott.” Om vi uppodlar ett personligt intresse för andra i vår andliga familj, som tillbörligt är, kan vi få hjälp att komma över ensamhetskänslan. Men samtidigt krävs det ansträngning för att bygga upp ett meningsfullt vänskapsförhållande.c — Markus 10:29, 30.

12. Vilka möjligheter ger arbetet med att göra lärjungar?

¹² Men förutom att du har möjlighet att ge ”andliga gåvor” inom den kristna församlingen, har du möjlighet att ta del i arbetet med att göra lärjungar. Den som ger blir ofta själv vederkvickt av att se de framsteg den undervisade gör och av att se den varaktiga tröst bibelns sanning kan föra med sig. Om du således tar ledningen i att visa kärlek till dem som tillhör Guds husfolk såväl som till dem som inte gör det, kommer ditt eget liv att bli rikare och kommer du själv att finna det lättare att förbli ståndaktig i ditt hjärta. — Romarna 12:2; Predikaren 11:1; Lukas 6:38.

Hämta kraft från ovan

13. Hur kan orden i 2 Timoteus 4:17 vara till särskilt stor uppmuntran för kristna som är ogifta?

¹³ Medan aposteln Paulus befann sig i fängelse i Rom, var han tvungen att ensam möta en svår situation. Han skrev: ”Men Herren bistod mig och ingav mig kraft.” (2 Timoteus 4:17) Genom denna kraft bevarade sig Paulus trogen och blev befriad antingen bokstavligen eller symboliskt från ”lejonets gap”. När symboliska ”lejon” kommer i din väg, vänder du dig då till din kärleksfulle och ömsinte Fader för att få hjälp? Utgjuter du ditt hjärta för honom, i det att du vet att han förstår vad du behöver, även om ingen annan gör det, och kommer att stå dig nära? — 1 Petrus 5:6—9.

14. a) Vilken påfrestning utsattes en ogift syster för, och hur blev hon välsignad? b) Vilken tillförsikt bör orden i 1 Korintierna 10:13 ge oss?

¹⁴ En 53-årig ogift syster kände sig förkrossad, när hon förlorade sitt arbete. ”Jag tiggde och bad Jehova om hjälp att finna något arbete som jag kunde klara mig på. Innan veckan var slut hade jag fått ett nytt arbete! Från och med då beslöt jag att ta en dag i sänder och förlita mig på att Jehova skall dra försorg om mig. Han har aldrig svikit mig.” År 1982, efter 26 års pionjärtjänst, blev hennes bön om att få en andligt kvalificerad äktenskapspartner besvarad. Hon blev då hustru till en resande tillsyningsman som var änkeman. Det är sant att Jehova inte alltid besvarar våra böner på exakt dessa sätt, men han kommer att styrka oss så att vi kan klara av vilka problem vi än ställs inför, hur ihållande de än kan vara. — 1 Korintierna 10:13.

Självbehärskning

15. a) Vad måste man, inse för att kunna bemästra sina sexuella begär? b) Hur illustreras detta i Ordspråksboken, kapitel 7?

¹⁵ ”Jag känner mig som om jag inte kan klara mig ensam längre”, skrev en kristen kvinna. ”Jag har funnit att jag har ett starkt sexuellt begär, och jag har under många år inte kunnat finna en lämplig kristen äkta man. Jag har fått höra att jag bara skall gå hem och behärska mig. Men hur skall jag kunna göra det?” Att klara av sådana känslor är inte lätt. För att kunna bemästra sina sexuella begär måste en ogift person inse när han eller hon måste börja besegra dessa känslor med hjälp av självdisciplin. I Ordspråksboken 7:6—23 omtalas till exempel en ung man som förlorar självbehärskningen och nästan vansinnig av sexuell upphetsning ”följer efter” en prostituerad kvinna. Men han nådde inte detta stadium omedelbart. Han hade nämligen tagit följande inledande steg: Han hade 1) på kvällen gått på gatan där hon bodde, 2) tillåtit henne att kyssa honom och 3) lyssnat på hennes omoraliska, förföriska tal. För varje steg han tog blev det svårare att utöva självbehärskning, och till sist fanns det inte längre någon återvändo. Så fort han såg att han sökte ta det första steget, borde han ha stannat! — Galaterna 5:22, 23.

16. Vad finns det risk för att en sann kristen kan göra, även om han inte skulle följa den omoraliske mannens handlingssätt?

¹⁶ Ingen sann kristen skulle följa denne man bokstavligen i spåren, men hur är det med tankarna? Kan man mentalt börja gå nedför gatan till hennes hus genom att hysa omoraliska tankar? Om sådana dyker upp, slå då genast till bromsarna! Om man inte gör det, kan resultatet bli att man mentalt vandrar steg för steg hän emot sådant som masturbation eller självbefläckelse eller, som sista steg, sexuell omoraliskhet.

17. a) Varför är det nödvändigt att hänga köttet tillsammans med dess lidelser på pålen? b) Hur kan en kristen göra detta?

¹⁷ På grund av att orätta begär skänker vårt ofullkomliga kött en sådan njutning är det inte lätt att avfärda dem. ”De som hör Kristus Jesus till [har] hängt köttet på pålen tillsammans med dess lidelser och begär.” (Galaterna 5:24) Att bli hängd på en påle var en hård, smärtsam form av avrättning. Var därför hård mot dig själv och gör dig okänslig för eller ”döda” sådana orätta begär så fort de dyker upp, innan de slår rot. Om ett TV-program börjar uppväcka sexuella, passionerade, lidelsefulla känslor hos dig, stäng då genast av apparaten eller byt till ett annat program. Var försiktig med vilka filmer du ser eller vilken litteratur du läser. Var uppmärksam på vad du samtalar om och hur du ser på medlemmar av det motsatta könet. — Matteus 5:28—30; Kolosserna 3:5.

18. Vad har en del ogifta kristna gjort för att orätta sexuella begär skall vara såsom döda för dem, och vilket resultat har de därigenom uppnått?

¹⁸ Motstår vi varje tanke på att vilja försumma eller ”hoppa över” vårt personliga bibelstudium eller det vi har i församlingen, när det är dags att ägna sig åt det? I en ansträngning att så att säga hänga sina orena, passionerade känslor på pålen, när dessa var särskilt starka, tvingade sig en kristen att stiga upp ur sängen på natten och högt läsa ur bibeln och högt göra en sammanfattning av varje stycke tills begären lugnats ner och dött bort. Kristna har ibland fått tvinga sig själva till att innerligt vända sig i bön till Jehova och be om hjälp. Så länge en kristen uppriktigt strävar efter att hänga sina ”sexuella böjelser” på pålen, kommer han troligen inte att vandra så att han begår otukt. — Hebréerna 4:16.

Det är väl värt att göra den ansträngningen!

19. Är vår samhörighet med Gud beroende av om vi är gifta eller ogifta?

¹⁹ Att vara ogift för ”himmelrikets skull” och att vara gift utgör civilstånd som båda är gåvor från Gud. Men det krävs i båda fallen en ansträngning av en kristen, om han skall röna framgång och vara lycklig. Oavsett om vi är gifta eller ogifta kan vi bygga upp en nära samhörighet med vår Gud och finna full tillfredsställelse i livet. Även om du bara för en kort tid ”ger rum” åt gåvan att vara ogift, är det viktiga att du använder denna gåva förståndigt.

20. a) Hur bör alla mogna kristna betrakta det ogifta ståndet? b) Vad kan de som är ogifta vara övertygade om beträffande framtiden?

²⁰ Vi kan se att Jesus satte gåvan att frivilligt avstå från att gifta sig mycket högt. Varje mogen kristen borde känna det som Jesus gjorde och inte betrakta livet som ogift som något man bör beklaga. Jehova sätter högt värde på de offer som ges av de ogifta personer som valt att göra det han finner behag i. (Jämför Jesaja 56:4, 5.) Jehova kommer inte att glömma dem. Några som får överleva in på den nya jorden kan komma att få åtnjuta privilegiet att ingå äktenskap och i likhet med Noas barn efter floden få tillfälle att ta del i Guds uppdrag att uppfylla jorden. (1 Moseboken 9:1) Detta kan vara en välsignelse som läggs till dem som ogifta kristna redan nu får åtnjuta. I Guds nya tingens ordning kommer Gud att ”tillfredsställa allt levandes önskan” och ge alla vad deras hjärta begär. Vi kan således vara övertygade om att alla då skall finna fullständig lycka i överensstämmelse med Guds vilja. — Psalm 37:3, 4; 145:16, NW.

21. a) Hur har den lärare som omnämnts tidigare använt sitt liv som ogift? b) Hur kan andra ogifta kristna känna det på samma sätt?

²¹ Den före detta lärare som omnämndes i den inledande paragrafen till denna artikel är nu 83 år gammal och fortfarande ogift. Hon har ägnat 57 år åt heltidstjänst för Riket, och under 56 av dessa har hon tjänat vid Jehovas vittnens huvudkontor. Vad anser hon om sitt liv? ”Jag känner mig fullt tillfredsställd med mitt liv och mitt arbete. Jag är nu mer upptagen än någonsin tidigare i ett arbete som jag älskar djupt”, sade denna livfulla kristna kvinna. ”Jag ångrar ingenting. Jag skulle fatta samma beslut igen.” Ja, även du kan, om du är ogift, känna en sådan tillfredsställelse, om du gör ditt liv som ogift framgångsrikt och i full utsträckning skördar frukterna av de fördelar och möjligheter ett liv som ogift erbjuder.

[Fotnoter]

□ Hur bör man betrakta någon som är ogift ”för himmelrikets skull”?

□ Vilka större möjligheter har de kristna som är ogifta?

□ Varför är det bäst att inte överge sitt ogifta civilstånd alltför snabbt?

□ Vilka tre ting behöver en ogift person göra för att förbli fast i sitt hjärta?

[Ruta på sidan 11]

NÅGRA OGIFTA PERSONER I BIBELN

Jesus: ”Min mat är att jag skall göra hans vilja som har sänt mig och fullborda hans verk.” — Johannes 4:34.

Paulus: Gjorde slavtjänst åt Herren och vittnade grundligt. Räknade inte sin själ såsom något som var dyrbart för honom. — Apostlagärningarna 20:19—24.

Jeremia: ”O, Jehova, min styrka och mitt fäste och min plats att fly till på nödens dag.” — Jeremia 16:19, NW.

Jeftas dotter: Hon hade aldrig förbindelse med någon man. År efter år brukade kvinnorna i Israel gå till henne i helgedomen för att ge henne sitt erkännande. — Domarboken 11:39, 40.

Hanna: ”Hon var änka nu åttiofyra år gammal”, och hon var aldrig ”borta från templet, där hon natt och dag utförde helig tjänst med fastor och ödmjuka böner”. — Lukas 2:37.

Dorkas: ”Hon överflödade i goda gärningar och barmhärtighetsgåvor.” — Apostlagärningarna 9:36.

[Bild på sidan 13]

ATT FÖRBLI FAST I SITT HJÄRTA

1. Ge ut av dig själv för andra i andligt avseende

2. Hämta kraft från ovan när problemen hopar sig

3. Motstå genast orätta begär