DAGG
Små vattendroppar som bildas genom kondensering av vattenånga i luften. Det hebreiska ordet för ”dagg”, tal, kan också betyda ”lätt regn”. (Ord 3:20) Dagg blir till silvervit rimfrost när temperaturen i de lägre luftlagren sjunker till 0 °C. Jehova är upphovet till daggdropparna, och det sägs att han strör ut rimfrosten ”som aska”. (Ps 147:16; Job 38:28)
Dagg bildas när fuktig nattluft kyls av och vattenångan kondenserar och avsätts som droppar på kallare föremål. Den bildas även när varm, fuktig luft stiger upp från marken och kommer i kontakt med kallare luft. Bibeln förklarar att tidigt i jordens historia, innan det regnade på jorden, steg ”en dimma ... upp från jorden, och den vattnade hela marken”. (1Mo 2:6 och not) Dagg bildas också när växter avger vattenånga till luften. En växt drar upp vatten som den har sugit åt sig genom rötterna tills det uppstår balans mellan temperaturen i bladspetsarna och rötterna. Man kan ofta höra att träd som omsätter mycket vatten på detta sätt droppar av dagg på natten. Det är förmodligen så det mesta av morgondaggen bildas. Job sade: ”Min rot är öppen för vatten, daggen övernattar på mina grenar.” (Job 29:19)
Från mitten av april till mitten av oktober faller det i regel inget eller så gott som inget regn i Palestina. Det bildas emellertid dagg som vattnar växtligheten under dessa månader. I boken The Geography of the Bible av D. Baly (1974, sid. 45) sägs det: ”Israeliterna satte stort värde på daggen, ... eftersom den får druvorna att växa under sommarens torka.” Jesaja talar om ”daggmolnet i [druv]skördens hetta”. (Jes 18:4, 5) Därefter följde ”höstregnet”, eller ”det tidiga regnet”. (Joel 2:23; Jak 5:7) I vissa områden bildas det så mycket dagg på natten att träd och andra växter får mer än tillräckligt med vatten för att ersätta det de förlorar genom avdunstning under dagen. På så sätt kan dagg bidra till rikliga skördar på platser där det annars skulle råda torka och hungersnöd.
Daggens betydelse kan ses av att slokande växter återhämtar sig snabbare om de får vatten i form av kondenserad vattenånga på bladen än om de drar upp vatten genom rötterna. De absorberar i sådana fall så mycket vatten att de kan klara sig normalt under följande dag utan ytterligare vattning. Den mängd vatten som växten upptar från daggen och senare utsöndrar genom rötterna för att lagras i jorden kan ibland vara lika stor som växtens egen vikt.
Under israeliternas 40 år långa vandring i vildmarken föll mannat som Gud regelbundet försåg dem med tillsammans med daggen, och när daggen avdunstade blev mannat kvar. (2Mo 16:13–18; 4Mo 11:9) Med hjälp av två tecken i förbindelse med dagg fick Gideon bevis för Guds stöd inför striden mot midjaniterna. Han lät nyavklippt ull ligga på tröskplatsen över natten. Den första natten lade daggen sig bara på ullen, medan det var torrt på marken. Men när han lade ut ullen nästa gång skedde det motsatta. Det sägs inte om detta var under den torra årstiden då man kunde förvänta sig dagg. (Dom 6:36–7:1)
Bildspråk. Dagg förknippas i Bibeln med välsignelse, bördighet och överflöd. (1Mo 27:28; 5Mo 33:13, 28; Sak 8:12) Att återvända till Jehova skulle medföra välsignelse, enligt det Gud sade: ”Jag skall bli som dagg för Israel.” (Hos 14:1, 5) Genom Mika förutsade Gud att ”de kvarvarande av Jakob” mitt ibland många folk skulle ”bli som daggen från Jehova, som ymniga regnskurar på växterna”, och förutsade därigenom att kvarlevan av det andliga Jakob (Israel) skulle vara en välsignelse från Gud till folken. (Mik 5:7)
Omvänt förknippas brist på eller tillbakahållande av dagg med att man inte har Guds ynnest. (1Mo 27:39; Hag 1:10) När Gud höll tillbaka daggen och regnet från Israels land på kung Ahabs och profeten Elias tid blev det hungersnöd. (1Ku 17:1; Lu 4:25)
I Israel försvann morgonskyarna och daggen snabbt i solens hetta. Det lilla som hade funnits av kärleksfull omtanke i Efraim (Israel) och Juda hade försvunnit på samma sätt. (Hos 6:4) På grund av sina orätta handlingar skulle invånarna i Efraim (Israel) föras bort i landsflykt och bli ”som daggen som tidigt försvinner”. (Hos 13:1–3, 16)
Daggdroppar lägger sig tyst och är talrika. Kanske för att beskriva ett tyst, smygande angrepp eller för att beskriva angripare lika talrika som daggdroppar sade Husaj till Absalom: ”Vi skall komma över honom [David] alldeles som daggen faller på marken.” (2Sa 17:12) Jehovas kungs ”unga manskap” liknas vid ”daggdroppar”, kanske på grund av dess stora antal. (Ps 110:3)
Dagg är även behaglig och uppfriskande. Moses profetiska avskedssång liknas därför passande vid dagg. (5Mo 32:2) En kungs välvilja liknas vid daggens uppfriskande verkan på växterna. (Ord 19:12) Den kärleksfulla endräkten bland Guds folk är uppfriskande ”som Hermons dagg som faller över Sions berg”. När vattenånga på natten steg upp från berget Hermons skogar och snötäckta toppar, kunde de kalla luftströmmar som kom ner över Hermon från norr föra den så många mil söderut att den kondenserade och lade sig som dagg på Sions berg. (Ps 133:1–3; BILD, bd 1, sid. 332)