ONESIMOS

[Onẹsimos] Betyder ”nyttig”, ”gagnelig”.

En förrymd slav som Paulus hjälpte att bli kristen. Onesimos hade varit slav hos Filemon, en kristen i Kolossai, men hade rymt från Kolossai till Rom. Han kanske till och med hade stulit från sin herre för att finansiera resan. (Kol 4:9; Flm 18) Det är mycket möjligt att han i samband med sin tjänst hos Filemon hade träffat eller åtminstone hört talas om Paulus. Visserligen sägs det inget om att Paulus besökte Kolossai på någon av sina missionsresor, men han reste genom det område där staden låg, och han kände dessutom Filemon. (Apg 18:22, 23; Flm 5, 19, 22) I vilket fall som helst kom Onesimos på något sätt i kontakt med Paulus i Rom och blev snart kristen. (Flm 10) Som Filemons slav hade han varit onyttig, men nu blev han till stor nytta för Paulus som hans tjänare. Han blev Paulus ”trofaste och älskade broder”, och Paulus kallar honom ”min egen ömma tillgivenhet”. (Kol 4:9; Flm 11, 12)

Men Onesimos var trots allt fortfarande en förrymd slav, och enligt samhällsordningen på den tiden var Paulus förpliktad att sända honom tillbaka till hans ägare, men eftersom de hade blivit så goda vänner var det högst motvilligt som han gjorde det. Aposteln kunde dock inte tvinga honom att vända tillbaka, utan det var av egen fri vilja som han gjorde det. Paulus ordnade så att Tykikos följde med Onesimos, och han skickade med dem ett brev till Kolossai och bad dem avge en rapport till församlingen. (Kol 4:7–9) Dessutom gav han Onesimos det brev som han skrivit till Filemon, fastän han nu hade suttit fängslad så länge att han förväntade att snart bli frigiven och få möjlighet att besöka Filemon personligen. (Flm 22) Brevet till Filemon kan beskrivas som ett rekommendationsbrev i vilket Paulus på nytt introducerade Onesimos för Filemon. Paulus försäkrade Filemon om att Onesimos utfört en god kristen tjänst och att han tagit på sig den nya personligheten, och han bad Filemon att ta emot honom som en medbroder och inte bara som en slav. Paulus erbjöd sig också att betala det som Onesimos eventuellt var skyldig Filemon. (Flm 12–22) I det brev till kolosserna som Onesimos och Tykikos hade med sig behandlade Paulus för övrigt de kristna principer som rörde förhållandet mellan en slav och hans herre. (Kol 3:22–4:1)