FRÅGOR FRÅN LÄSEKRETSEN

På Johannes döparens tid sägs det att ”folket var förväntansfullt och alla överlade i sina hjärtan om Johannes: ’Kan han möjligtvis vara Messias?’” (Luk. 3:15) Varför förväntade judarna att Messias skulle komma vid den tiden? Det finns flera tänkbara orsaker.

Sedan Jesus hade fötts visade sig Jehovas ängel för herdar som vallade sina hjordar på markerna i närheten av Betlehem. Ängeln kungjorde: ”I dag har det åt er fötts en Räddare, som är Kristus, Herren, i Davids stad.” (Luk. 2:8–11) Sedan fick ängeln sällskap av en himmelsk här ”som lovprisade Gud och sade:a ’Ära i höjderna där ovan åt Gud, och på jorden frid bland människor som han vill visa välvilja.’” (Luk. 2:13, 14)

Det här gjorde verkligen starkt intryck på de ödmjuka herdarna. De begav sig genast av till Betlehem, och när de fann Josef och Maria och den nyfödde Jesus ”gjorde de det ord känt som hade talats till dem om detta barn”. Det ledde till att ”alla som hörde det förundrade sig över de ting som omtalades för dem av herdarna”. (Luk. 2:17, 18) Uttrycket ”alla som hörde det” visar att herdarna talade med andra förutom Josef och Maria. När herdarna sedan återvände hem fortsatte de att ära och lovprisa Gud ”för allt vad de hade hört och sett, alldeles som det hade omtalats för dem”. (Luk. 2:20) De goda nyheter de hört om Messias var inget som de här herdarna tänkte behålla för sig själva.

Precis som Moses lag föreskrev bar Maria fram sin förstfödde son åt Jehova i templet i Jerusalem. Där började profetissan Hanna ”frambära tack till Gud och tala om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse”. (Luk. 2:36–38; 2 Mos. 13:12) Nyheten om Messias spreds alltså vida omkring.

Längre fram ”kom astrologer från östliga trakter till Jerusalem och sade: ’Var är den judarnas kung som är född? Vi såg nämligen hans stjärna när vi var i Östern, och vi har kommit för att betyga honom vår vördnad.’” (Matt. 2:1, 2) När kung Herodes fick höra det blev han ”mycket oroad, och hela Jerusalem med honom; och sedan han hade församlat folkets alla främsta präster och skriftlärda började han fråga ut dem om var Messias skulle födas”. (Matt. 2:3, 4) Så det var många som fick höra att den blivande Messias hade kommit.b

Lukas 3:15, som citerades i inledningen, visar att en del judar trodde att Johannes döparen kanske var Messias. Men Johannes avfärdade de tankarna med orden: ”Den som kommer efter mig är starkare än jag, ja, jag är inte god nog att ta av hans sandaler. Denne skall döpa er med helig ande och med eld.” (Matt. 3:11) Johannes kommentar gjorde inte förväntningarna på Messias mindre.

Kunde judarna i det första århundradet ha räknat ut när Messias skulle komma med hjälp av profetian om de 70 veckorna i Daniel 9:24–27? Den möjligheten finns förstås, men det är inte något som kan bekräftas. Faktum är att det fanns många motstridiga tolkningar av de 70 veckorna på Jesus tid. Men ingen av dem stämmer med vår nuvarande förståelse.c

Esséerna, som allmänt anses ha varit en judisk klosterliknande sekt, lärde att det mot slutet av en period på 490 år skulle framträda två messiasgestalter, men vi vet inte om esséerna använde Daniels profetia som grund för sina beräkningar. Och med tanke på att esséerna var en så isolerad grupp är det i vilket fall som helst svårt att tänka sig att deras kronologi skulle ha påverkat judarna i allmänhet.

På 100-talet v.t. trodde en del judar att de 70 veckorna omfattade tiden mellan förstöringen av det första templet år 607 f.v.t. och förstöringen av det andra templet (Herodes tempel) år 70 v.t. Men andra förknippade uppfyllelsen av profetian med mackabéertiden på 100-talet f.v.t. Judarna var alltså inte eniga om hur man skulle räkna de 70 veckorna.

Om människor under det första århundradet hade haft en korrekt förståelse av de 70 veckorna hade det varit logiskt om apostlarna och andra kristna under det första århundradet hade använt det som bevis för att Jesus Kristus var Messias och att han hade framträtt i rätt tid. Men det finns inga vittnesbörd om att de första kristna gjorde det.

En annan sak är också värd att notera. Evangelieskribenterna framhöll ofta att vissa profetior i de hebreiska skrifterna uppfylldes på Jesus Kristus. (Matt. 1:22, 23; 2:13–15; 4:13–16) Men ingen av dem förknippar Jesus framträdande på jorden med profetian om de 70 veckorna.

Om vi sammanfattar det hela: Det finns inget som styrker att människor på Jesus tid förstod profetian om de 70 veckorna på rätt sätt. Men evangelierna ger oss ändå goda skäl till att man förväntade att Messias skulle framträda då.