Ester
8 Samma dag gav kung Ahasvẹros* åt drottning Ester det hus som hade tillhört Haman,+ han som hyste fiendskap mot judarna,+ och Mọrdokaj fick företräde hos kungen, för Ester hade berättat vad han var för henne.+ 2 Sedan tog kungen av sig signetringen,+ som han hade tagit ifrån Haman, och gav den åt Mọrdokaj. Och Ester satte Mọrdokaj över Hamans hus.+
3 Och Ester talade åter inför kungen och föll ner för hans fötter och grät och bönföll+ honom om ynnest, för att han skulle avvända agagiten Hamans ondska+ och hindra den plan+ som han hade tänkt ut mot judarna.+ 4 Då räckte kungen ut den gyllene spiran+ mot Ester, och Ester reste sig och stod inför kungen. 5 Hon sade nu: ”Om kungen finner för gott och om jag har funnit ynnest+ inför honom och kungen finner det rätt och jag kan godkännas av honom, så må det bli skrivet att man skall återkalla de skrivelser+ som Haman, agagiten+ Hammedạtas son, skrev och som innehöll hans plan+ att tillintetgöra de judar+ som är i alla kungens provinser.+ 6 Ty hur skall jag kunna uthärda att se den olycka som skall drabba mitt folk, och hur skall jag kunna uthärda att se mina släktingar tillintetgöras?”
7 Då sade kung Ahasvẹros till drottning Ester och till juden Mọrdokaj: ”Se! Hamans hus har jag gett åt Ester,+ och honom själv har man hängt upp på pålen,+ därför att han sträckte ut sin hand mot judarna. 8 Men skriv ni själva i kungens namn+ för judarnas räkning, enligt det som är bäst i era ögon, och försegla det med kungens signetring, ty en skrivelse som är skriven i kungens namn och förseglad med kungens signetring kan inte återkallas.”+
9 Kungens sekreterare+ blev därför tillkallade vid den tiden, i tredje månaden, det är månaden sivan,* på tjugotredje dagen, och i enlighet med allt som Mọrdokaj befallde blev det skrivet till judarna och till satraperna+ och ståthållarna och furstarna i provinserna från Indien* till Etiopien,* 127 provinser,+ till varje provins med dess egen skrift+ och till varje folk på dess eget språk+ och till judarna med deras egen skrift och på deras eget språk.+
10 Och han skrev i kung+ Ahasvẹros namn och förseglade skrivelserna+ med kungens signetring+ och sände dem med kurirer till häst+ – de red på kungliga posthästar, avkomma av snabba ston. 11 I skrivelserna stod att kungen tillät judarna i varje stad att samlas+ och stå upp till försvar för sina själar,* att förinta och dräpa och tillintetgöra varje stridsstyrka hos ett folk+ eller i en provins som hyste fiendskap mot dem, små barn och kvinnor, och att ta byte från dem som plundringsgods,+ 12 på en och samma dag+ i alla kung Ahasvẹros provinser, på trettonde dagen+ i tolfte månaden, det är månaden adar.*+ 13 En avskrift+ av skrivelsen skulle utfärdas som lag i varje provins och offentliggöras för alla folken, så att judarna skulle vara beredda på den dagen att hämnas+ på sina fiender. 14 Kurirerna,+ som red på kungliga posthästar, drog ut, pådrivna och påskyndade+ av kungens ord, och lagen utfärdades i borgen Susa.+
15 Och Mọrdokaj gick ut från kungen i kunglig klädnad+ av blått tyg och linne, med en stor krona av guld och en mantel av fint linne+ och purpurrödfärgad ull.+ Och staden Susa brast ut i jubel och gladde sig.+ 16 För judarna blev det ljus och glädje+ och jubel och ära. 17 Och i varje provins och i varje stad, överallt dit kungens ord och lag nådde, var det glädje och jubel för judarna, gästabud+ och en lycklig dag; och många av folken+ i landet förklarade sig vara judar,*+ ty skräck+ för judarna hade fallit över dem.