Ester

2 Så småningom, när kung Ahasvẹros+ vrede hade lagt sig, tänkte han på vad Vasti hade gjort+ och det som hade beslutats om henne.+ 2 Då sa kungens närmaste tjänare: ”Man bör leta rätt på unga, vackra kvinnor* åt kungen. 3 Kungen bör utse ämbetsmän i rikets alla provinser+ som ska föra alla de vackra unga kvinnorna* till borgen* Susa, till kvinnornas hus.* Överlämna dem åt Hegaj,+ kungens eunuck* som vaktar kvinnorna, och låt dem få skönhetsbehandlingar.* 4 Sedan ska den unga kvinna som kungen tycker bäst om bli drottning i stället för Vasti.”+ Kungen tyckte att förslaget var bra och gjorde så.

5 I borgen* Susa+ fanns en judisk man som hette Mọrdokaj.+ Han var son till Jair, son till Sịmei, son till Kis, en benjaminit,+ 6 som var en av dem som fördes bort från Jerusalem tillsammans med Jekọnja,*+ Judas kung, när han deporterades av Nebukadnẹssar, Babylons kung. 7 Mọrdokaj var fosterfar* åt Hadạssa,* det vill säga Ester, hans farbrors dotter,+ eftersom båda hennes föräldrar var döda. Ester var en tilldragande ung kvinna med vacker gestalt. När hennes föräldrar dog tog Mọrdokaj hand om henne och fostrade henne som sin dotter. 8 Efter att kungens ord och lag hade gått ut fördes många unga kvinnor till borgen* Susa, och Hegaj+ tog hand om dem. Även Ester hämtades till kungens hus* och överlämnades åt Hegaj, som vaktade kvinnorna.

9 Ester gjorde ett gott intryck på Hegaj, så han behandlade henne väl* och såg snabbt till att hon fick de skönhetsbehandlingar*+ och den kost hon skulle ha. Han gav henne också sju utvalda unga tjänarinnor från kungens hus och flyttade henne och tjänarinnorna till den bästa delen av kvinnornas hus. 10 Men Ester berättade inte något om sitt folk+ eller sina släktingar, för Mọrdokaj+ hade sagt till henne att inte göra det.+ 11 Dag efter dag gick Mọrdokaj fram och tillbaka utanför gården till kvinnornas hus för att få reda på hur Ester hade det och vad man gjorde med henne.

12 Alla de unga kvinnorna fick skönhetsbehandlingar i 12 månader, och sedan fick de i tur och ordning träda fram inför kung Ahasvẹros. Den behandling* som varje kvinna fick var: sex månader med myrraolja+ och sex månader med balsamolja+ och olika skönhetskrämer.* 13 Efter det var den unga kvinnan redo att gå in till kungen. Och när hon gick från kvinnornas hus till kungens hus gav man henne allt hon bad om. 14 På kvällen gick hon in och på morgonen återvände hon till kvinnornas andra hus, under uppsikt av kungens eunuck+ Sạasgas, som vaktade bihustrurna. Hon fick inte gå in till kungen igen om inte kungen hade fastnat särskilt för henne och uttryckligen kallade på henne.+

15 Nu var tiden inne för Ester, som var dotter till Abihạjil men som hade uppfostrats+ av sin kusin Mọrdokaj, att gå in till kungen. Hon bad inte om något annat än det som eunucken Hegaj, som vaktade kvinnorna, gav som förslag. (Ester blev mer och mer omtyckt av alla i sin omgivning.) 16 Ester fördes till kung Ahasvẹros i hans kungliga hus i tionde månaden, alltså månaden tebet,* under hans sjunde regeringsår.+ 17 Och kungen älskade Ester mer än alla de andra kvinnorna. Hon vann kungens hjärta* och blev den som han uppskattade mest. Han satte därför den kungliga huvudprydnaden* på hennes huvud och gjorde henne till drottning+ i stället för Vasti.+ 18 Och kungen höll ett stort gästabud till Esters ära och bjöd in alla sina furstar och tjänare. Sedan beviljade han amnesti i provinserna, och han gav gåvor som det anstår en kung.

19 När man samlade unga kvinnor*+ för andra gången tjänstgjorde Mọrdokaj i kungens port. 20 Ester gjorde som Mọrdokaj hade sagt och berättade inget om sina släktingar och sitt folk.+ Och Ester fortsatte att göra som Mọrdokaj sa, precis som när hon bodde hos honom.+

21 Vid den tiden när Mọrdokaj tjänstgjorde i kungens port blev Bigtan och Teres, två av kungens hovmän som var dörrvakter, uppretade och planerade att mörda kung Ahasvẹros. 22 Men Mọrdokaj fick höra det och meddelade omedelbart drottning Ester. Och Ester berättade det för kungen på Mọrdokajs vägnar.* 23 Det hela undersöktes och visade sig stämma, och de båda männen hängdes upp på pålar. Detta nedtecknades sedan i rikets krönikor* i kungens närvaro.+