Jeremia
48 Till Moab.+ Så här säger arméernas Jehova, Israels Gud:
”Olycka har drabbat Nebo,+ det har blivit ödelagt!
Kirjatạjim+ har fått stå med skam och intagits.
Den säkra tillflykten* har fått stå med skam och krossats.+
2 Moab lovprisas inte mer.
I Hesbon+ planerades landets undergång:
’Kom och låt oss förgöra dem som nation.’
Också du, Madmen, ska tiga,
för svärdet är efter dig.
4 Moab har krossats,
de små barnen skriker.
5 Uppför sluttningen mot Luhit går man och gråter.
På vägen ner från Horonạjim hörs klagorop över katastrofen.+
6 Fly för era liv!
Bli som enträd i vildmarken.
7 Du förlitade dig på dina prestationer och dina skatter,
och därför ska även du intas.
Kemosh+ ska föras i landsflykt
med sina präster och furstar.
9 Res ett vägmärke åt Moab,
för när det läggs i ruiner ska man fly.
Städerna ska bli till något man chockeras över,
och ingen ska bo där.+
10 Förbannelse över den som utför Jehovas uppdrag halvhjärtat!
Förbannelse över den som inte låter sitt svärd smaka blod!
11 Moab har haft ro sedan sin ungdom,
som vin som fått vila på sin drägg.
De har inte hällts från ett kärl till ett annat,
och de har aldrig förts i landsflykt.
Därför är smaken densamma
och doften oförändrad.
12 ’Därför kommer det dagar’, säger Jehova, ’då jag ska sända män som ska välta dem. De ska slå omkull dem och tömma deras kärl, och de ska krossa deras stora krukor. 13 Och moabiterna ska skämmas över Kemosh, precis som Israels folk har fått skämmas över Betel, som de litade på.+
14 Hur vågar ni säga: ”Vi är mäktiga krigare, redo för strid”?’+
15 ’Moab har blivit ödelagt,
städerna har blivit invaderade,+
och den unga eliten har förts till slakt’,+
säger Kungen, han som bär namnet arméernas Jehova.+
17 Alla runt omkring dem ska tycka synd om dem.
Alla som känner deras namn ska säga:
’Knäckt är den starka staven, skönhetens käpp!’
För Moabs ödeläggare har dragit upp mot dig,
han ska lägga dina befästningar i ruiner.+
19 Ställ dig vid vägen och håll utkik, du som bor i Ạroer.+
Fråga honom som flyr och henne som kommit undan: ’Vad är det som har hänt?’
20 Moab har fått stå med skam och blivit skräckslaget.
Ropa och jämra er.
Förkunna i Arnon+ att Moab är ödelagt.
21 Domen har kommit över platån,*+ över Holon, Jahas+ och Mẹfaat,+ 22 över Dibon,+ Nebo+ och Bet-Diblatạjim, 23 över Kirjatạjim,+ Bet-Gamul och Bet-Meon,+ 24 över Kẹrijot+ och Bosra och över alla städer i Moab, både i när och fjärran.
26 ’Drick honom full,+ för han har satt sig upp mot Jehova.+
Moab vältrar sig i sina spyor
och har blivit till åtlöje.
27 Gjorde inte du Israel till åtlöje?+
Blev han ertappad bland tjuvar,
eftersom du skakade på huvudet och talade nedsättande om honom?
28 Överge städerna och bo på klippan, ni som bor i Moab,
och bli som duvor som bygger sitt näste på bergsklyftans väggar.’”
29 ”Vi har hört om Moabs stolthet,
om hans stolthet, arrogans, högfärd och högmod,
ja, stort är hans högmod.”+
30 ”’Jag känner till hans raseri’, säger Jehova,
’men hans skryt är bara tomma ord.
Hans folk kommer inte att göra någonting.
31 Därför ska jag klaga över Moab.
Över alla i Moab ska jag ropa,
jag ska jämra mig över männen i Kir-Heres.+
Dina frodiga rankor har sträckt sig över havet.
Till havet, till Jaser, har de nått.
Din sommarfrukt och din druvskörd
har ödeläggaren kastat sig över.+
Jag har stoppat flödet från vinpressarna.
Ingen ska trampa under jubelrop,
för ropen ska vara av ett helt annat slag.’”+
34 ”’Skriket når från Hesbon+ ända till Eleạle,+
deras rop når ända till Jahas,+
från Soar ända till Horonạjim+ och till Ẹglat-Selisịa.
Också Nimrims vatten ska bli en ödemark.+
35 I Moab’, säger Jehova,
’ska jag göra slut på den som frambär offer på offerhöjden
och den som offrar åt sin gud.
36 Därför ska mitt hjärta klaga* över Moab likt en flöjt,*+
och mitt hjärta ska klaga likt en flöjt över männen i Kir-Heres.
Alla rikedomar han har förvärvat ska gå förlorade.
För jag har krossat Moab
som ett kasserat kärl’, säger Jehova.
39 ’Moab är skräckslaget! Jämra er!
Moab har vänt sig bort i skam!
Moab har blivit till åtlöje,
till något skrämmande för alla runt omkring.’”
40 ”För så här säger Jehova:
41 Städerna ska intas,
fästningarna ska erövras.
Den dagen ska hjärtat hos Moabs krigare
bli som hjärtat hos en födande kvinna.’”
43 Förskräckelse, fallgropar och fällor väntar dig,
du som bor i Moab’, säger Jehova.
44 ’Den som flyr förskräckelsen ska falla i fallgropen,
och den som kommer upp ur fallgropen ska fångas i fällan.’
’För jag ska sända hemsökelsens år över Moab’, säger Jehova.
45 ’I skuggan av Hesbon står flyktingarna maktlösa.
För en eld ska slå ut från Hesbon,
en låga från Sihon.+
46 ’Olycka har drabbat dig, Moab!
Kemoshs folk+ har gått under.
Dina söner har tagits till fånga,
dina döttrar har förts i landsflykt.+
47 Men i kommande dagar* ska jag föra tillbaka Moab från fångenskapen’, säger Jehova.
’Så långt domen över Moab.’”+