Hosea
Jubla inte som de andra folken.
För du har prostituerat dig* och övergett din Gud.+
Du har älskat den lön du fått som prostituerad på alla tröskplatser.+
3 De ska inte bo kvar i Jehovas land,+
i stället ska Efraim återvända till Egypten,
i Assyrien ska de äta oren mat.+
4 De ska inte längre hälla ut vinoffer åt Jehova.+
Han ska inte glädja sig över deras offer,+
de är som sorgens bröd.
Alla som äter det blir orena.
För deras bröd är bara till dem själva,
det får inte komma in i Jehovas hus.
6 De ska tvingas fly på grund av ödeläggelsen.+
Egypten ska samla dem,+ och Memfis ska begrava dem.+
Deras dyrbara silver ska bli övervuxet av nässlor,
törnbuskar ska frodas i deras tält.
Profeten ska avslöjas som dåre, den inspirerade mannen som vansinnig.
Eftersom din synd är stor ska hatet mot dig vara stort.”
8 En gång höll sig Efraims väktare+ till Gud.+
Men nu är hans profeters+ alla vägar som en fågelfångares fällor.
Det råder fientlighet i Guds hus.
9 De har sjunkit djupt i sitt fördärv, som i Gịbeas dagar.+
Han ska komma ihåg det de har gjort och straffa dem för deras synder.+
10 ”När jag fann Israel var det som att finna druvor i vildmarken,+
jag såg era förfäder som tidiga fikon.
Men de gick till Baal-Peor,+
de vigde sig åt den skamliga avguden,*+
och de blev lika avskyvärda som den de älskade.
11 Efraims ära flyger i väg som en fågel.
Där ska ingen föda barn, ingen vänta barn, ingen vara fruktsam.+
Ja, stackars dem när jag vänder mig ifrån dem!+
13 Efraim var som Tyros+ för mig, planterad på en äng.
Men nu måste Efraim föra ut sina söner till slakt.”
14 Jehova, ge dem det du bör ge dem
– en livmoder som stöter bort fostren och bröst som saknar mjölk.*
15 ”All den ondska de begick i Gilgal+ fick mig att hata dem.
Jag ska driva bort dem från mitt hus på grund av deras onda handlingar.+
Jag kan inte längre älska dem.+
Alla deras furstar är trotsiga.
Deras rot ska torka ut, och de ska inte bära frukt.
Och om de ändå skulle föda ska jag döda deras älskade barn.”