Första Samuelsboken
6 Jehovas ark+ var kvar på filisteisk mark i sju månader. 2 Filistéerna kallade på sina präster och spåmän+ och frågade: ”Vad ska vi göra med Jehovas ark? Hur ska vi skicka tillbaka den?” 3 De svarade: ”Om ni ska skicka i väg Jehovas, Israels Guds, förbundsark får ni inte göra det utan en offergåva. Ni måste skicka med ett skuldoffer till honom.+ Då blir ni botade, och ni kommer att få veta varför han straffar er.” 4 Då frågade de: ”Vad ska vi ge honom som skuldoffer?” De sa: ”Skicka med fem bölder* av guld och fem möss av guld, lika många som filistéernas furstar,+ för ni och era furstar har drabbats av samma plåga. 5 Ni ska göra avbildningar av era bölder och av mössen+ som härjar i landet, och ni ska ge ära åt Israels Gud. Då kanske han inte längre låter sin hand vila så tungt över er och er gud och ert land.+ 6 Varför skulle ni göra er lika hårdhjärtade som farao och egyptierna?+ Gud behandlade dem strängt,+ och då blev de tvungna att släppa israeliterna och låta dem gå.+ 7 Gör nu i ordning en ny vagn, och ta två kor som har kalvar och som aldrig har gått under ett ok. Spänn korna för vagnen, men ta med er kalvarna hem igen. 8 Ta Jehovas ark och ställ den på vagnen, och ställ ett skrin bredvid som innehåller guldföremålen som ni ska skicka med som skuldoffer.+ Skicka sedan i väg vagnen 9 och se vad som händer: Om den väljer vägen upp till sitt eget område, till Bet-Semes,+ är det han som har sänt denna stora olycka över oss. Men om inte, då vet vi att det inte var hans hand som drabbade oss. Då var allt bara en tillfällighet.”
10 Männen gjorde så. De tog två kor som hade kalvar och spände dem för vagnen, och kalvarna stängde de in hemma. 11 Sedan ställde de Jehovas ark på vagnen och även skrinet med mössen av guld och avbildningarna av bölderna. 12 Och korna gick rakt fram på vägen mot Bet-Semes.+ De höll sig på landsvägen och råmade medan de gick. De tog varken av åt höger eller åt vänster. Filistéernas furstar gick hela tiden efter dem, ända till gränsen mot Bet-Semes. 13 Folket i Bet-Semes höll på att skörda vetet på dalslätten.* När de tittade upp fick de syn på arken, och de blev jublande glada när de såg den. 14 Och vagnen kom in på betsemesiten Josuas åker och stannade där, nära en stor sten. Så de högg sönder vagnen till ved, och sedan offrade de korna+ som brännoffer åt Jehova.
15 Leviterna+ tog ner Jehovas ark och skrinet med guldföremålen och satte alltsammans på den stora stenen. Männen från Bet-Semes+ offrade brännoffer och slaktoffer åt Jehova den dagen.
16 Filistéernas fem furstar såg det och återvände till Ekron samma dag. 17 Det här är de guldbölder som filistéerna sände som skuldoffer åt Jehova:+ en för Ashdod,+ en för Gaza, en för Ạshkelon, en för Gat,+ en för Ekron.+ 18 Och guldmössen var lika många som städerna som tillhörde filistéernas fem furstar, både de befästa städerna och byarna på landet.
Och den stora stenen som de ställde Jehovas ark på står kvar som ett vittne på betsemesiten Josuas åker än i dag. 19 Men Gud dödade männen i Bet-Semes, för de hade tittat på Jehovas ark. Han dödade 50 070* av folket, och de sörjde därför att Jehova hade gett dem ett hårt slag.+ 20 Därför frågade männen i Bet-Semes: ”Vem kan överleva inför Jehova, denne helige Gud?+ Må han lämna oss och dra vidare till någon annan!”+ 21 Sedan sände de bud till invånarna i Kịrjat-Jẹarim+ och sa: ”Filistéerna har skickat tillbaka Jehovas ark. Kom hit och hämta upp den till er.”+