Sakarja
11 ”Öppna dina dörrar, Libanon,
så att en eld kan förtära dina cedrar.
2 Jämra dig, du enträd, för cedern har fallit,
de majestätiska träden har utplånats!
Jämra er, ni Basans ekar,
för den täta skogen har ödelagts!
3 Hör hur herdarna jämrar sig,
för deras majestätiska prakt har skövlats.
Hör hur de unga lejonen ryter,
för de täta snåren längs Jordan har ödelagts.
4 Så här säger Jehova, min Gud: ’Var en herde för fåren som ska slaktas.+ 5 De som köper dem slaktar dem+ utan att ställas till svars, och de som säljer dem+ säger: ”Lovprisa Jehova, för jag kommer att bli rik.” Deras herdar har ingen medkänsla med dem.’+
6 ’Jag ska inte längre visa medkänsla med landets invånare’, säger Jehova. ’Därför låter jag dem falla i händerna på varandra och på sin kung. De ska ödelägga landet, och jag ska inte rädda dem.’”
7 Så jag blev en herde för fåren som skulle slaktas,+ och det blev jag för er skull, ni plågade i hjorden. Jag tog två stavar och kallade den ena Välvilja och den andra Enhet,+ och jag började valla hjorden. 8 Och jag avskedade tre herdar på en månad, eftersom jag blev otålig på dem, och de kunde inte stå ut med mig heller. 9 Jag sa: ”Jag tänker inte längre vara herde för er. Låt den som är döende dö, och låt den som håller på att förgås förgås. Och de som blir kvar ska äta upp varandra.” 10 Så jag tog min stav Välvilja+ och högg den i bitar, och jag bröt mitt förbund som jag hade slutit med hela folket. 11 Och det bröts samma dag, och de plågade i hjorden som betraktade mig insåg att detta var Jehovas ord.
12 Sedan sa jag till dem: ”Om ni anser att det är rätt, så ge mig min lön, men om inte, så låt bli.” Då betalade de* min lön, 30 silverstycken.+
13 Jehova sa till mig: ”Kasta in det i skattkammaren – den imponerande summa som de har värderat mig till.”+ Så jag tog de 30 silverstyckena och kastade in dem i skattkammaren i Jehovas hus.+
14 Sedan tog jag min andra stav, Enhet,+ och högg den i bitar, och jag upplöste broderskapet mellan Juda och Israel.+
15 Och Jehova sa till mig: ”Utrusta dig nu som en värdelös herde.+ 16 För jag ska låta en herde framträda i landet. Han kommer inte att ta hand om fåren som håller på att dö.+ Han kommer inte att söka efter de unga, sköta om de skadade+ eller ge mat åt de friska. I stället ska han äta köttet från de feta fåren+ och slita klövarna av dem.+
17 Olycka ska drabba den värdelöse herden,+ som överger hjorden!+
Ett svärd ska träffa hans arm och hans högra öga.
Hans arm ska bli förlamad,
och hans högra öga ska bli helt blint.”*