Job
6 Då svarade Job:
3 För nu är den tyngre än havets sand.
Därför har mina ord varit tanklösa.*+
Gud har sänt en armé av olyckor mot mig.
6 Äter man smaklös mat utan att salta,
eller har malvans saft någon smak?
7 Sådant har jag vägrat att röra vid.
Det är som mat som gör mig sjuk.
8 Tänk om min bön kunde bli uppfylld,
om Gud kunde bevilja min begäran!
10 Det skulle vara en befrielse.
Jag skulle hoppa av glädje trots mina ständiga smärtor,
för jag har inte förnekat den Heliges ord.+
11 Är jag stark nog att fortsätta vänta?+
Vad har jag att se fram emot som gör det värt att leva vidare?*
12 Är jag gjord av sten?
Eller är min kropp av koppar?
13 Kan jag på något sätt hjälpa mig själv,
nu när allt mitt stöd är borta?
16 Bäckarna är mörka av is,
och i dem försvinner den smältande snön.
17 Men så småningom sinar vattnet,
när värmen kommer torkar bäckarna bort.
18 De ändrar riktning,
de rinner ut i öknen och försvinner.
20 Deras tillit har varit förgäves,
de kommer dit bara för att bli besvikna.
22 Har jag begärt något från er
eller bett er använda er rikedom till förmån för mig?
24 Undervisa mig, så ska jag tiga.+
Hjälp mig att förstå vad jag har gjort för fel.
26 Tänker ni anklaga mig för det jag har sagt,
en förtvivlad människas ord,+ som förs bort av vinden?
28 Så vänd er nu om och se på mig!
Jag skulle aldrig ljuga er rakt i ansiktet.
29 Tänk över detta igen, missbedöm mig inte,
ja, tänk över saken på nytt, för jag är lika rättfärdig som förut.