Ester
5 På tredje dagen+ klädde sig Ester i kunglig dräkt och ställde sig på den inre förgården till kungens hus,* mitt framför huset. Och kungen satt på sin tron i det kungliga huset, mitt emot ingången. 2 När kungen såg drottning Ester på förgården lyste han upp och räckte ut den gyllene spiran+ mot henne. Då gick Ester fram och rörde vid spetsen av spiran.
3 Kungen frågade henne: ”Vad har du på hjärtat, drottning Ester? Vad har du för önskemål? Om det så gäller halva kungariket ska du få det!” 4 Ester svarade: ”Om det är kungens vilja, så ta med dig Haman+ och kom till festmåltiden jag har ordnat för dig i dag.” 5 Då sa kungen till sina tjänare: ”Säg till Haman att göra som Ester vill och skynda sig hit.” Och kungen och Haman gick till festmåltiden som Ester hade ordnat.
6 Medan man drack vinet sa kungen till Ester: ”Vad vill du be mig om? Du får precis vad du vill. Vad har du för önskemål? Om det så gäller halva kungariket ska det beviljas dig!”+ 7 Då sa Ester: ”Det här är min önskan och min bön: 8 Om jag har behagat kungen och om kungen vill uppfylla min önskan och bevilja min bön, så ta med dig Haman och kom till festmåltiden som jag håller för er i morgon. Och i morgon ska jag berätta vad jag har på hjärtat.”
9 Haman kände sig glad och väl till mods när han gick därifrån. Men så fort han såg Mọrdokaj i kungens port och märkte att han varken reste sig eller kände fruktan för honom, blev han rasande.+ 10 Haman behärskade sig ändå och fortsatte hemåt. Sedan kallade han på sina vänner och sin hustru Seres.+ 11 Han skröt om sina enorma rikedomar, alla söner+ han fått och den ära han visats av kungen. Han hade nämligen fått högre rang än alla kungens furstar och tjänare.+
12 Haman sa också: ”Dessutom var det bara jag och kungen som var bjudna till drottning Esters festmåltid i dag,+ och i morgon är jag bjuden till en ny festmåltid hos drottningen tillsammans med kungen.+ 13 Men all min glädje grumlas av att juden Mọrdokaj tjänstgör i kungens port.” 14 Då sa hans hustru Seres och alla hans vänner till honom: ”Res en påle som är 50 alnar* hög. Och i morgon bitti ska du säga till kungen att man ska hänga upp Mọrdokaj på den.+ Sedan kan du gå på festen och roa dig med kungen.” Haman tyckte att det lät bra och reste pålen.