Den välgörande skymningen

TÄNK om mörkret kom plötsligt varje kväll, som om man släckte ljuset med en strömbrytare! Tror du att du skulle sakna skymningen då?

För många människor är skymningen en mycket uppskattad del av dygnet. De finner stor njutning i de vackra färgskiftningarna och det gradvis mörknande himlavalvet. Många konstnärer har också inspirerats att ge uttryck åt den skönhet som skymningsstunden bjuder på.

Hur uppstår skymning?

Om det inte fanns någon atmosfär kring jorden, skulle mörkret komma plötsligt vid solnedgången, liksom när man släcker ljuset. Det är just vad som händer när solen sjunker bortom horisonten på månen, som ju saknar atmosfär.

Men sedan solen försvunnit ur synfältet här på jorden, fortsätter den en stund att belysa de övre luftskikten i atmosfären. Jordens atmosfär, som innehåller en mängd partiklar, fortsätter att reflektera solljuset och förse jorden med indirekt belysning eller skymningsljus. Således inträder mörkret gradvis, allteftersom solen sjunker lägre under horisonten och upplyser allt mindre av atmosfären ovan. Samma fenomen inträffar om morgonen, fastän omvänt, och kallas då gryning.

Inte alla människor på vår jord upplever skymningen i samma utsträckning. Det beror på att skymningens varaktighet varierar på olika breddgrader. På lägre breddgrader, såsom vid ekvatorsområdet, går solen ner så gott som vertikalt i förhållande till horisonten. Därför ”färdas” den snabbare ner under horisonten om kvällen, tills dess strålar inte längre når ens de högre luftskikten i jordatmosfären. Skymningen är därför mycket kortvarig nära ekvatorn.

Men vid högre breddgrader, i de tempererade områdena, ”färdas” solen i en mera sluttande bana i förhållande till horisonten. Därför tar det längre tid för solen att ”sjunka” under horisonten till ett läge där dess strålar inte längre reflekteras av atmosfären ovan. Följaktligen varar skymningen längre där.

Skymningens varaktighet på en plats varierar också efter de olika årstiderna. Det beror på att jordaxelns lutning gör att solen har olika lägen på himlavalvet i förhållande till jorden vid de olika årstiderna, allteftersom jorden färdas i sin bana runt solen.

Skymningsintervallerna

Skymningen uppdelas ibland i tre intervaller. Först inträffar den så kallade borgerliga skymningen. Den börjar vid solnedgången och varar tills solen har nått sex grader under horisonten. Det är ungefär så länge som den naturliga belysningen tillåter vanlig utomhusverksamhet och tills den första stjärnan tänds på himlen.

Sedan kommer den nautiska skymningen, som fortsätter allt medan solen sjunker till tolv grader under horisonten. I detta läge kan bara allmänna konturer av föremål uppfattas, horisonten blir suddig, och de starkast lysande stjärnorna kan ses.

Sist kommer den astronomiska skymningen, skymningens slutskede, som upphör i och med att solen når arton grader under horisonten. Solljuset befinner sig då helt utanför jordatmosfären, och ”fullständigt” mörker inträder.

Skymnlngsfenomen

Skymningen bjuder ibland på ett praktfullt färgspel. När solen befinner sig ungefär två grader under horisonten, sprider sig ett vackert purpursken. Detta sken är ett mycket varierande fenomen, men vanligtvis utbreder det sig snabbt och förefaller tillta i styrka, så att det ger föremålen på marken ett purpurfärgat skimmer. Purpurskenet varar tills solen nått omkring sex grader under horisonten. Det sägs att det uppstår genom att solstrålarna ”splittras” och sprids åt olika håll uppe i disiga luftskikt på omkring tio kilometers höjd.

En obeskrivligt blå färg brukar sedan sprida sig runt om i luften och på marken. Detta blåaktiga skimmer, som vid vissa tider av året kallas ”blå timmen”, framträder tydligast i ett snölandskap. Skymningsljuset på himlavalvet sjunker sedan sakta bortom horisonten för att helt försvinna, när solen nått arton grader under horisonten.

Verkan på växter och djur

Denna gradvisa övergång från dag till natt ger både växter och djur tillfälle till en välgörande omställning. Vissa växter vecklar sakta ihop sina blommor och blad under skymningsstunden för att gömma undan sina ömtåligaste delar under natten. Andra växter tycks öppna sig och uppfånga eller inandas något som de gått miste om under dagen. De regleras tydligen av en inbyggd ”klocka”, som delvis påverkas av ljusförändringarna.

En liknande process sker i djurvärlden. Vissa djur tystnar och söker sig till sina bon och lyor för att sova. Men andra djur vaknar upp och gör sig redo för sin nattliga verksamhet. Denna rytm hos djuren uttrycktes poetiskt för nära tre tusen år sedan av en av bibelns psalmister, som i följande ord ger Jehova Gud äran för detta: ”Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse.” — Ps. 104:20.

Inverkan på människan

Människan kan också finna att skymningsstunden är en välgörande och njutbar del av dygnet. Den ger henne tid att ställa om sitt sinne för den kommande natten, och ögonens iris regleras på ett behagligt sätt från dagsljus till mörker. Den kan lindra ett upprört sinne och ofta skapa en förunderlig känsla av välbehag. ”Först med skymningen kommer svalka och lindring”, uttrycker en poet det.

Skymningen kan ge människan ett idealiskt tillfälle till meditation. Den inspirerar henne att höja sina tankar till högre nivåer än hennes dagliga verksamhet kräver. Den hjälper henne att inrikta sitt sinne på djupare ting och bjuder henne att rannsaka sitt hjärta.

Men hon måste också vara på sin vakt. Skymningens inverkan på människans känsloliv kan nämligen också förföra henne. Hennes tankar kan vandra bort och väcka erotiska begär inom henne och mana henne till att tillfredsställa dem på ett omoraliskt sätt. Den vise konung Salomo skrev varnande om detta i Ordspråksboken i bibeln. Han beskriver hur en yngling utan förstånd gick gatan fram till en otuktig kvinnas hus ”i skymningen, på aftonen av dagen, i nattens dunkel, när mörker rådde”. — Ords. 7:7—9.

Detta visar sannerligen hur nödvändigt det är för gudfruktiga människor att använda skymningsstunden, såväl som andra tider av dygnet, på rätt sätt. Det är livsviktigt för människan att tänka på de rena och upphöjda principer som finns upptecknade i Guds ord, bibeln, och att höja sina tankar i bön till den store Skaparen av den välgörande skymningen, Jehova Gud.