De gåtfulla endokrina körtlarna

FÖRESTÄLL dig ett tätt sammanvävt affärssyndikat. De åtta huvudpersonerna kan ständigt nå varandra per telefon eller genom att träffas personligen. Var och en av dessa har sitt ansvarsområde — en av dem har hand om utvidgning; en annan försäljningsvolymen; en annan reparationer; en annan konkurrensmarknaden; åter en forskning; ytterligare en PR-verksamhet osv. Men inte nog med det, var och en har också ett invecklat system för att tygla verksamheten och hålla det hela i jämvikt, för att egga den ene till ökad verksamhet och den andre till att sänka produktionen en smula. Och hela verksamheten försiggår under överinseende av en hemlighetsfull chef, som de hör men aldrig ser.

Människokroppens system av endokrina eller inre sekretoriska körtlar är något i den stilen. Dessa åtta körtlar framställer oerhört kraftigt verkande kemiska ämnen, som kallas hormoner (från grekiskans hormon, som betyder att ”egga till verksamhet”). Dessa ämnen kommer in i blodomloppet genom absorption och inte genom sådana utförsgångar som finns hos svett- eller salivkörtlarna. Härav namnet endokrina, som betyder ”med inre sekretion”.

Dessa sekret eller hormoner fogas sedan in i kroppens kemiska reaktioner, så att fantastiska ting inträffar. Östrogen från äggstockarna förvandlar vid den rätta tiden en flicka till kvinna. Progesteron från samma körtlar telegraferar en befallning till livmodern att ligga stilla och foglig, redo att tjäna som kuvös för ett befruktat ägg, om det kommer något. Insulin från bukspottkörteln reglerar förvandlingen av sockret i kroppen till energi. Sekret från hypofysen reglerar skelettets tillväxt: för mycket — en jätte; för litet — en dvärg. Adrenalin påverkar hudens pigmentering, blodtrycket osv.

En av körtlarnas förbluffande egenskaper är deras sparsamhet. De endokrina körtlarna själva är mycket små — de fyra bisköldkörtlarna i strupen är knappast större än vetekorn, och hypofysen i hjärnan är som en stor ärta. Inte endast körtelns storlek utan också sekretets mängd och verkningskraft är ett exempel på kemisk sparsamhet. Binjurarna avsöndrar inte mer än en tesked hormoner under hela livstiden. Och den mängd sköldkörtelhormon som avsöndras varje dygn är så liten att man inte kan väga den med hjälp av vanliga instrument.

De fyra mindre

Det finns fyra som tycks vara något mindre betydande än de övriga fyra i vårt kemiska syndikat. En av de fyra mindre är tallkottkörteln, som är belägen bakom hypofysen i hjärnan. Det är fortfarande oklart exakt vilka funktioner denna körtel har, men den tycks påverka den sexuella utvecklingen.

Bisköldkörtlarna, som är fästade vid sköldkörteln i strupen, reglerar kalcium- och fosforhalten i blodet. De ingriper sällan, men om dessa körtlar inte producerar tillräckligt mycket hormon, faller kalciumhalten i blodet, och fosforhalten stiger. Patienten kan då bli nervös och drabbas av muskelkramper och konvulsioner. Bisköldkörtlarna liknar små pärlor, vanligen två på vardera sidan av luftstrupen. Trots att de är de minsta endokrina körtlarna är de nödvändiga för organismens liv. Om de avlägsnas, inträder döden till följd av tetani eller muskelkramper, om man inte tillför kalcium.

Brässen är en dubbelkörtel i övre delen av bröstkorgen. Den består av svampaktig vävnad och dirigerar kroppens försvar mot mikroorganismer. Efter puberteten förblir dess storlek oförändrad, men den blir då fettartad till konsistensen och tycks inte fungera längre.

”Ett barn som saknar bräss”, meddelade tidskriften Newsweek, ”befinner sig i en dyster situation.” Även om det är något mycket sällsynt, uppges det att ett barn, som föds utan bräss, i tvåårsåldern kommer att dö av en överväldigande infektion. Brässen spelar tydligen en viktig roll för utvecklingen av antikroppar, som skyddar barnet mot sjukdomar.

Bukspottkörteln avsöndrar insulin för att reglera kroppens sockeromsättning. Om den inte fyller sin uppgift ansamlas socker i blodet och går ut i urinen. Patienten lider av diabetes.

Fyra av större betydelse

Könskörtlarna är viktiga, men inte livsviktiga. Kvinnans äggstockar producerar i första hand äggceller (kanske 50.000 under en livstid), men de framställer också två hormoner, östrogen och progesteron. Under en kvinnas hela fruktsamma period avsöndras endast några milligram östrogen, men detta är tillräckligt för att förvandla en flicka till kvinna och för att åstadkomma att ett moget ägg lossnar från äggstocken ungefär en gång i månaden.

Experiment har visat att kvinnliga könshormoner bidrar till att hämma förhårdning av artärerna hos båda könen. Utan tvivel använder kroppen könshormonerna till andra uppgifter än till fortplantningen.

Mannens testiklar producerar förutom sädesvätska hormonet testosteron, som har betydelse för kroppens proteinomsättning, för läkning av benskador och för blodets levring.

Hypofysen, som är belägen vid hjärnans bas, är mästerkemisten. Den avsöndrar minst åtta verksamma ämnen. Ett av dessa påverkar hela fortplantningsprocessen hos kvinnan — äggmognaden i Graafs follikel i äggstocken, produktionen av östrogen, menstruationscykeln, avsöndringen av prolaktin, som stimulerar mjölkproduktionen till förmån för det nyfödda barnet osv.

Ett annat hypofyshormon reglerar tillväxten. Ett annat stimulerar sköldkörteln. Ett annat binjurarna. Ett annat reglerar överflyttningen av fettdepåer till levern. Åter ett annat har inverkan på hudens färg. Ytterligare ett reglerar den urinmängd som dagligen utsöndras samt kroppens saltbalans. Vilken mångsidig och exakt mästerkemist är inte hypofysen!

Sköldkörteln är kroppens gaspedal! Den påskyndar eller bromsar ner livsprocesserna. Om sköldkörtelaktiviteten är för låg, minskar både den fysiska och den mentala energin. Patienten kan få torr hud, håravfall och bli överkänslig för kyla. För mycket hormon kan å andra sidan leda till nervositet, viktförlust trots ökad aptit, hjärtklappning samt oförmåga att uthärda värme. Om underproduktion av sköldkörtelhormon hos modern inträffar under graviditeten, kan fostret bli en kretin med hämmad tillväxt och sexuell utveckling.

Sköldkörteln, den största endokrina körteln hos en vuxen individ, framställer ett jodhaltigt hormon som påverkar den hastighet varmed kroppen förvandlar födan till energi. Om det inte finns tillräckligt med jod i födan för att sköldkörteln skall kunna fungera tillfredsställande, leder detta ofta till körtelförstoring eller struma. För att förebygga sådan brist tillför man jodider till bordssalt.

Binjurarna liknar kronor, som sitter på toppen av njurarna, en på vardera njuren. Binjurarna består av två delar, medulla (den inre s. k. märgen) och cortex (den yttre s. k. barken). Binjuremärgen avsöndrar vad som har kallats ”krishormonet” — epinefrin (adrenalin) — till blodet, varigenom kroppen får förmåga att anpassa sig till plötsliga påfrestningar. Friska binjurar gör att kroppen kan klara av nödsituationer. Om en man måste fly från en angripare, ökar hans hjärtfrekvens och syreupptagning, han blir klarvaken och blodets koagulationstid minskas. Binjuremärgen är herre över krissituationer!

Binjurebarken, som är livsviktig, tycks producera mer än tre dussin hormoner, vilka allesammans är steroider till sin kemiska byggnad. Dessa hormoner tjänar många syften. De bidrar till att reglera kroppens salt- och sockerbalans och har antiallergisk och antiinflammatorisk effekt.

Dessa häpnadsväckande endokrina körtlar tillhör verkligen de ting som vittnar om en mästerlig konstruktör. De reglerar sannerligen människokroppens funktioner på ett fulländat sätt. Det är troligare att en klocka skulle ha kommit till av en slump, trots att den är så komplicerad, än att det oerhört invecklade endokrina systemet skulle ha skapat sig självt, och särskilt med tanke på att alla körtlarna måste fungera perfekt ända från början, om deras ägare skall kunna leva ett normalt liv — eller ens leva över huvud taget!

[Ruta på sidan 19]

(För formaterad text, se publikationen)

TABELL ÖVER ENDOKRINA FUNKTIONER VAD RUBBNINGAR

KÖRTEL LÄGE NÅGRA FUNKTIONER LEDER TILL

Tallkott- Hjärnan Bidrar till sexuell Abnorm sexuell

körteln mognad utveckling

Hypofysen Hjärnan Reglerar skelettets Överproduktion:

tillväxt, hudens jätteväxt,

färg, saltbalansen abnorm sexuell

och har en reglerande utveckling

inverkan på de flesta Underproduktion:

av kroppens dvärgväxt,

organsystem sexuell

underutveckling

Sköldkörteln Halsen Reglerar Överproduktion:

(nära ämnesomsättningen nervositet,

adamsäpplet) i kroppen viktförlust,

hjärtklappning

Underproduktion:

slöhet,

håravfall,

överkänsklighet

för kyla

Bisköld- Nära Reglering och Överproduktion:

körtlarna sköld- upprätthållande kalciumhalten

körteln av normalt ökar, kan leda

blodkalciumvärde till njurstens-

bildning

Underproduktion:

kalciumhalten

Brässen Övre Försvar mot Mottaglighet för

Bukspott- Bukhålan Producerar insulin, Överproduktion

körteln (bakom som reglerar av insulin: låg

magsäcken) förvandlingen av blodsockerhalt

socker till energi; Underproduktion

producerar också av insulin:

matsmältningsenzymer diabetes

mellitus

Binjurarna Ovanpå Gör att kroppen kan Svårighet att

njurarna anpassa sig till klara av

plötsliga nödlägen och

påfrestningar; ger att anpassa

antiinflammatorisk sig till livets

och antiallergisk påfrestningar

effekt

Gonader Man: Testiklarna Sterilitet och

(testiklar, pungen producerar sperma talrika

äggstockar) Kvinna: och ger manliga rubbningar i

bäckenet drag; äggstockarna förbindelse med

producerar ägg den sexuella

och ger kvinnliga utvecklingen

drag

[Tabell på sidan 17]

(För formaterad text, se publikationen)

TALLKOTTKÖRTELN

HYPOFYSEN

SKÖLDKÖRTELN, BISKÖLDKÖRTLARNA

BRÄSSEN

BINJURARNA

BUKSPOTTKÖRTELN

ÄGGSTOCKARNA (HOS KVINNAN)

TESTIKLARNA (HOS MANNEN)

”Ty hans osynliga väsen, hans eviga makt och gudomshärlighet hava ända ifrån världens skapelse varit synliga, i det att de kunna förstås genom hans verk. Så äro de då utan ursäkt.” — Rom. 1:20.