Vad man kan göra åt lunginflammation

ÅR 1954 stämde en engelsk arbetare sin arbetsgivare därför att han hade fått lunginflammation och lungsäcksinflammation. Han uppgav att orsaken var det kalla, dragiga rum där han måste arbeta. Den domare som hörde fallet fann att rummet verkligen var kallt, dragigt och fuktigt, i synnerhet under de tidiga morgontimmarna, och han tillerkände arbetaren ett skadestånd på 410 pund, vilket på den tiden motsvarade nära 6.000 kronor.

Men orsakades arbetarens lunginflammation uteslutande av hans arbetsförhållanden? De bidrog utan tvivel till sjukdomens uppkomst, men det fanns också skadliga mikroorganismer som bar en del av skulden. Det finns faktiskt flera olika slags bakterier och virus som kan orsaka lunginflammation. Den typiska lunginflammationen är en infektion som orsakas av en grupp bakterier kallade pneumokocker. Vid denna vanligaste form av lunginflammation fylls de små lungblåsorna först med vätska och sedan med vita blodkroppar, som försöker bekämpa infektionen. Röda blodkroppar ansamlas också och ger upphostningen ett karakteristiskt rostfärgat utseende.

Den högra lungan har tre lober, och den vänstra har två lober. Endast en del av en lob kan vara inflammerad, eller också kan en eller flera lober vara helt angripna. Man kan få lunginflammation utan att först ha haft en annan sjukdom, men ofta är det så att lunginflammation uppträder efter influensa, cancer eller njursjukdom.

Vilka är symptomen vid en typisk lunginflammation? Bland de första symptomen är frossbrytningar, smärtor i bröstet, hård, torr hosta, blodig upphostning och hög feber. Det kan också förekomma ymnig svettning, illamående och diarré. På grund av den allvarliga vändning lunginflammation kan ta är det förståndigt att genast söka läkare, särskilt med tanke på att snabbt insatt behandling kan betyda skillnaden mellan tidigt tillfrisknande och förvärrat sjukdomstillstånd — ett långdraget sjukdomsförlopp, som till och med kan leda till döden.

I första hand en fråga om mottaglighet

Statistiken visar att en av de främsta faktorer som inverkar på om någon drabbas av lunginflammation är hans mottaglighet. Det visar sig nämligen att det har stor betydelse vilken åldersgrupp man befinner sig i. Antalet dödsfall på grund av lunginflammation är högst bland spädbarn under ett års ålder och näst högst hos barn mellan ett och fem år. Efter den åldern är antalet dödsfall på grund av lunginflammation mycket lågt, men ökar gradvis upp till tjugofem års ålder, då antalet är ungefär lika stort som bland spädbarn. Enligt en aktuell lärobok i medicin ”förväntas under ett års tid endast en på 500 personer i alla åldrar i Förenta staterna drabbas av denna sjukdom”. — Cecil-Loeb: Textbook of Medicine (1971).

Sannolikheten för att du eller någon annan utan att veta om det är bärare av sådana organismer som orsakar lunginflammation är faktiskt så stor som 50 procent. Men endast en liten bråkdel av smittbärarna kommer att drabbas av sjukdomen. Om du blir mycket uttröttad på grund av för mycket arbete eller på grund av att du gått till överdrift i fråga om uttröttande nöjen och njutningar, och i synnerhet om vädret dessutom är dåligt, kan emellertid dessa bakterier eller virus få övertaget, och då blir du världens nästa offer för lunginflammation.

Ett tidigare sjukdomstillstånd, till exempel en allvarlig sjukdom eller skada, kan göra en person mottaglig för så kallad ”sekundär” lunginflammation. I detta sammanhang kan nämnas att patienterna i många fall av njur- och hjärttransplantation dött av lunginflammation. I samband med avstötningen av den främmande vävnaden blev kroppen så hårt ansträngd att den blev sårbar för andra problem. Detta stämmer överens med den iakttagelse som gjordes av den engelske 1500-talsläkaren John Caius: ”Våra kroppar kan inte ... skadas genom smitta och infektion, om det inte i dem finns en viss benägenhet ... till mottaglighet. Annars skulle alla bli sjuka, om en blev sjuk.”

Vad man kan göra

Så sent som för trettiofem år sedan var lunginflammation en mycket fruktad sjukdom, och det med rätta, för 30 till 50 procent av dem som fick sjukdomen dog. Det berodde på att de behandlingsmetoder som användes visserligen lindrade symptomen, men aldrig avsevärt påverkade de bakterier eller virus som orsakar sjukdomen.

Behandlingen på den tiden inbegrep lavemang, varma bad, applikation av olika våta omslag och inflammationshämmande grötomslag på bröstet. Dessutom fick patienten hålla sig stilla och vila, fick stora mängder vätska att dricka och uppmanades att undvika slöseri med fysisk energi och nervkraft. Man undvek att besöka patienten för att inte trötta ut honom. Han uppmanades att följa en gammal regel: ”Håll fötterna varma och huvudet kallt.” Man såg till att sjukrummet hölls rent och var väl ventilerat.

Men trots all den ömma, kärleksfulla omvårdnad som ägnades lunginflammationspatienterna på den tiden, hade de bara 50 procents chans att överleva. Trots att det finns vissa risker förbundna med penicillin botas dock i våra dagar med detta läkemedel 95 procent av alla lunginflammationspatienter. Lunginflammation är därför inte längre den fruktade sjukdom den en gång varit. Förutom behandling som dödar pneumokockerna är naturligtvis allmänna understödjande åtgärder, däribland vila och lämplig näringstillförsel, fortfarande mycket viktiga för att man skall uppnå ett gott resultat.

Bättre att förebygga

I våra dagar intresserar man sig mer och mer för förebyggande åtgärder. Vad kan du göra för dig själv, med tanke på att ”det är bättre att förebygga än att bota”? Du kan tillämpa den principen genom att försöka undvika förhållanden som försvagar dig så mycket att du blir mottaglig för infektion av pneumokocker. Var också noga med att klä dig ordentligt, så att du håller dig varm och torr när det är blåsigt eller regnigt. Om du blivit våt och kall om fötterna, bör du ta ett varmt fotbad så fort som möjligt. Goda förebyggande åtgärder är också att undvika fetma, undernäring, överdrivet bruk av alkoholhaltiga drycker, för sena kvällar och utsvävningar av alla slag.

Ja, skaffa dig motståndskraft mot lunginflammation genom att bygga upp en stark, frisk kropp. Forskaren Rene J. Dubos vid Rockefellerinstitutet framhöll att den ekologiska principen också är tillämplig på människokroppen: Den skada bakterier och virus kan vålla beror i stor utsträckning på vilket tillstånd deras miljö, din kropp, befinner sig i. I den utsträckning det är möjligt bör du därför bygga upp en miljö i din kropp som kan stå emot sjukdomar, och du kan göra det genom att ägna tillbörlig uppmärksamhet åt din hälsa, även när du inte är sjuk. Du bör alltså äta hälsosam, näringsrik föda (med måtta), hålla musklerna, hjärtat och lungorna friska genom tillräcklig motion (i synnerhet om du har ett stillasittande arbete) samt se till att du får tillräckligt med vila och sömn. Jaga inte heller överdrivet efter sådana nöjen och njutningar som kräver mycket av din kraft och energi.

Slutligen bör du ta följande bibliska princip till hjärtat: ”Gudsfruktan i förening med förnöjsamhet är verkligen en stor vinning. Vi hava ju icke fört något med oss till världen, just därför att vi icke kunna föra något med oss ut därifrån.” Du håller säkert med om att detta är visa ord. — 1 Tim. 6:6, 7.