Skratta har sin tid
DJUR kan inte skratta. Glädjen att kunna skratta är uteslutande förbehållen människor. I århundraden har man forskat för att komma underfund med varför människor skrattar, men det är fortfarande till stor del ett mysterium.
Tycker du om ett gott skratt? Är det nyttigt att skratta?
Människor har olika uppfattningar om humor. Några framhåller den negativa sidan, betraktar humor som ”aggressiv” och menar att den går ut på att förringa andra människor. Å andra sidan har humorn kallats ”en nödvändig förutsättning för en fulländad personlighet”, ”en mirakelmedicin mot depression”.
Det är emellertid nödvändigt med balans när det gäller humor, eftersom den ofta har missbrukats. Bibeln framhåller visligen: ”Le [Skratta, NW] har sin tid.” Att avhålla sig från att skratta har följaktligen sin tid. — Pred. 3:4.
Humorns många fördelar
Humorn är till stor hjälp när det gäller att bemästra svåra situationer. I The Encyclopædia Britannica sägs följande angående skratt: ”Man skulle kunna kalla det en lyxreflex. Dess enda funktion tycks vara att skänka lättnad från spänning. ... Skrattets explosiva utbrott tycks ägnat att ’blåsa bort’ överskottsspänning genom ett slags andningsgymnastik.”
Skratt kan spela en viktig roll när det gäller att bevara ett fridfullt familjeliv. Ett belysande exempel på detta är en fars erfarenhet. Han blev förargad på sin unge son för att denne lät en ny cykel stå ute i regnet över natten.
”Lägg ut den på vägen och låt mig köra över den”, sade fadern beskt. ”Vi kan lika gärna göra oss av med den.” Medan vreden flammade tog fadern cykeln och ledde ut den på vägen.
Då kom pojkens yngre syster och modern med några kommentarer för att locka den uppretade fadern att skratta. Vad hände? Mannen förklarar: ”Efter en stund log jag. Sedan skrattade jag. I samma ögonblick jag skrattade kände jag hur spänningen släppte. En känsla av lättnad trädde i stället. Sunda förnuftet hade återvänt. Alla deltog i skrattet.” Med tanke på humorns fördelar i besvärliga situationer sade den här mannen:
”Jag blir mer och mer övertygad om att humorn är det sjätte sinnet, lika betydelsefullt för glädjen i livet — till och med för vårt fortlevande — som något av de fem fysiska sinnena. Och om det är någonstans humorn kommer väl till pass, så är det i hemmet. Åtminstone i vårt.”
Humor kan lysa upp även en till synes hopplös situation. Det Bästa för april 1974 återger vad psykiatrikern Viktor E. Frankl upplevde, då han satt fängslad i ett tyskt koncentrationsläger under andra världskriget:
”Utöver undernäring, utmattning och sjukdomar var bottenlös förtvivlan den stora dödsorsaken i dessa förnedringens boningar.
Humorn är ett av själens bästa vapen i kampen mot döden, eftersom den åtminstone tillfälligt kan höja människan över förtvivlan och skräck. Som psykiater visste Frankl det, och han gjorde det därför till regel att han och hans vän en gång om dagen hittade på och berättade en rolig historia, helst om något som kunde inträffa efter deras befrielse.”
Att göra detta bidrog till att göra den plågsamma upplevelsen av livet i ett koncentrationsläger mera uthärdlig. Artikeln slutade: ”Om humor framgångsrikt kan användas i kampen mot döden, vad kan då inte du och jag göra med den i vardagslivet?”
Kräver ditt yrke att du övertygar andra om värdet hos en viss produkt, om nödvändigheten att välja ett visst handlingssätt eller om det förnuftiga i vissa argument? Hur kan du övertyga dina åhörare om att de bör handla i enlighet med vad du säger? William J. McGuire vid Yaleuniversitetets psykologiska avdelning skriver beträffande förmågan att övertyga andra: ”Att använda humor i budskapet kan öka mottagligheten för skäl; den försätter uppenbarligen mottagaren i en angenämare, villigare sinnesstämning.”
Men skratt kan också vara en varningssignal. I Ordspråksboken 14:13 (Åk) säger bibeln: ”Även under löje kan hjärtat sörja.” En psykolog yttrade angående barn: ”En lyhörd förälder kan lära sig åtskilligt av att iaktta när och varför hans barn skrattar, precis som vi lär oss genom iakttagelser i vårt kliniska arbete. ... Avspänt skratt är hälsosamt, men ett onaturligt, konstlat skratt kan vara ett sätt att dölja upprörda känslor.”
Hjälp till hälsa för sinne och kropp
I en artikel betitlad ”The Sense in Humor” (Humorns betydelse) framhålls det att somliga psykologer och psykiatriker ”har börjat undersöka möjligheten att använda humor terapeutiskt. De försöker stimulera sina patienters känsla för det komiska som ett motgift mot känslomässig smärta.”
Å andra sidan visar personer utan känsla för humor ofta symptom på emotionella störningar. Doktor Margaret Prouty, som är pensionerad barnläkare, gjorde en intressant iakttagelse angående barn som drabbades av magsår på grund av spänning:
”Många års iakttagelser har övertygat mig om att en av de främsta bristerna i deras personlighet är en nästan total avsaknad av sinne för humor. Livet är i sanning verkligt och allvarligt, och de har ingen förmåga att skratta åt sig själva eller åt andra.”
Du känner förmodligen en del personer som tar sig själva mycket högtidligt, går omkring med ”en förnärmad uppsyn” så att säga. Är sådana människor lyckliga? Bidrar de till andras lycka? Lösningen kanske inte är svårare än att de lär sig att skratta åt sig själva. Psykiatrikern Smiley Blanton förklarade: ”Jag har sällan blivit kallad att hjälpa en person som haft känsla för det komiska, och jag har aldrig behövt behandla någon som verkligen kunnat skratta åt sig själv.” Kan du se den humoristiska sidan av livet?
I Romarna 12:3 (NW) gör bibeln en intressant iakttagelse beträffande mental hälsa: ”[Jag] tillsäger ... var och en där ibland er att inte tänka högre om sig själv än det är nödvändigt att tänka, utan att tänka så att han har ett sunt sinne.” Ja, ”ett sunt sinne” har samband med att ha en anspråkslös syn på sig själv. Du kommer att ha lättare att utveckla denna inställning, om du lär dig att skratta åt dig själv.
Hur förhåller det sig då med humorns inverkan på den fysiska hälsan? Doktor James J. Walsh förklarade i sin bok Laughter and Health (Skratt och hälsa) att diafragmans rörelse upp och ner när man skrattar påverkar inre organ på sätt och vis likt motion.
Skratt ger hjärtat mild massage, vilket förbättrar cirkulationen. En liknande inverkan på levern och tarmarna underlättar matsmältningen och avlägsnandet av avfallsprodukter. Doktor Walsh framhåller att personer, som har problem med blodtrycket, skulle göra väl i att ”hålla i med att skratta”. Resultatet av undersökningar visade att personer med ett blodtryck på 180 eller däröver fick — genom att skratta — erfara en sänkning med 10 eller flera streck; de som hade lågt blodtryck (under 120) uppvisade en höjning med 10 streck eller mer.
Men det finns tillfällen då det inte är på sin plats att skratta.
Då skratta INTE har sin tid
Bibeln gör i Predikaren 7:3, 4 en intressant iakttagelse beträffande skratt: ”Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus. ... Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.” Betyder detta att Gud ogillar att man skrattar och har roligt? Nej, ty Skriften uppmanar oss att vara glada vid lämpliga tillfällen. (Fil. 4:4) Men det har också sin tid att vara allvarlig, att betänka hur snabbt livet kan ta slut och hur viktigt det är att vi använder livet förståndigt för att bygga upp ett gott ”namn” eller rykte inför Skaparen. (Pred. 7:2) ”Att uteslutande förlita sig på humor”, framhålls det i den nyutkomna boken Family Communication, ”är en försvarsreaktion mot outhärdlig oro.”
Ett exempel på när man inte bör skratta är om en vän eller bekant drabbas av sorg på grund av någon olycklig händelseutveckling. I ett sådant fall ger bibeln rådet: ”Gråten med dem som gråta.” — Rom. 12:15.
Vad bör en person göra, när han konfronteras med den till synes ändlösa strömmen av ”smutsiga skämt” som har sexuell omoraliskhet som framträdande tema? Här har det också sin tid att avhålla sig från att skratta, ty Guds ord uppmanar: ”Må otukt och orenhet, av vad slag det vara må, eller girighet inte ens nämnas bland er, ... inte heller ett skamligt uppförande eller dåraktigt tal eller oanständigt skämt, ting som inte är passande.” — Ef. 5:3, 4, NW.
Skriften varnar i Ordspråksboken 26:18, 19 för en annan typ av opassande humor: ”Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar, är en man, som bedrager sin nästa och sedan säger: ’Jag gjorde det ju på skämt.’” För dem som tror på bibeln skulle detta utesluta ”practical jokes” som kan skada andra. Ett exempel på det dåraktiga i sådan missriktad humor är fallet med en tonårig pojke, som tog sig för att ringa hem och säga att han hade blivit kidnappad. Pojkens far bröt samman och dog senare av en hjärtattack. Modern och en kvinnlig släkting måste få läkarvård.
Tidskriften Science Digest anmärker: ”Likt ett mynt tycks humorn ha två sidor. ... Ibland används kvickhet medvetet eller omedvetet som ett vapen. Det finns ett talesätt som lyder: ’Skratt dödar.’” Detta är i synnerhet sant när det gäller små barn. Ett barn bör aldrig göras till offer för ironisk ”humor”. Inte heller bör barn tillåtas att använda ett sådant ”vapen” mot andra barn. Detta är ett tecken på osäkerhet, och föräldrar bör vara snabba att rätta till vad det vara må som är fel. För att undvika att såra en annan bör du se till att du skrattar med honom, inte åt honom.
En utmärkt princip att minnas med avseende på humor återfinns i bibeln i Matteus 7:12: ”Allt vad I viljen, att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem.” Att följa denna ”gyllene regel” för kristet uppförande utesluter användningen av bitande humor eller sarkasm.
Att skratta har sannerligen sin tid. Hjärtligt, avspänt skratt kan gagna dig mentalt, fysiskt och emotionellt. Men akta dig för att delta i skratt vid fel tillfälle eller att använda ditt sinne för humor till att såra andra.