Gnistrande ädelstenar att njuta av

Från ”Vakna!”:s korrespondent i Brasilien

”KAN jag hjälpa damen med något? Ni skulle vilja se på en ädelsten? Ja visst, det går bra. Skall det vara till en örring, en brosch, ett armband, ett halsband eller en ring? Vilken färg tycker ni bäst om? Låt mig visa er några ädelstenar. Jag håller med er. Det är ett svårt val. Alla är vackra.

Priset? Ja, diamanter är små i storleken men stora i priset. Kvartser är stora och granna, men billigare. Vad sägs om den här glimmande gula citrinen? Eller den här ametisten? Tycker ni om dess violetta glöd? Jaså, den skimrande akvamarinen?

Ni undrar om ni skulle kunna få se hur man slipar en sådan sten? Naturligtvis. Låt mig få visa er till verkstaden. Men var beredd på en chock. Obearbetade ädelstenar har ingen som helst likhet med sina slipade och fint polerade motsvarigheter.

Slipning och polering

Ser ni? Dessa stenar har ingen glans, utan de är bara fula stenbitar eller matta kristallformationer. Just det, de liknar de här ’värdelösa’ bitarna av bergkristall. Men vänta. Ädelstenssliparen håller upp den mot ljuset. Kan ni upptäcka att det döljer sig ett svagt ljussken inuti? Vilken sten är det? En akvamarin. Ja, vilken skillnad mot den polerade ädelstenen ni såg i disken!

Ädelstenssliparen vill prompt att ni bevittnar en praktfull förvandling. Titta på hans flinka fingrar. Med snabba och säkra rörelser sågar han stenen med en diamantsåg. Sedan formar han konturerna på en slipskiva med karborundum.

Vad är det som avgör den slutliga formen på stenen? Eftersom stenens värde står i relation till vikten i eller antalet karat, försöker ädelstenssliparen få ut det mesta av den oslipade stenen. Demonstrationsbiten låter oss ana en ovalformad ädelsten.

Ser ni hur han sätter fast stenen i sigillack i änden på en penselformad stav? Stenen är nu klar för att slipas i fasetter. Med penselspetsen lutad mot ett reglerbart vinkelstöd låter ädelstenssliparen stenen snudda vid en roterande tennlegerad slipskiva. Mycket fint smärgelpulver på skivan slipar in ytor i stenen. Hela tiden sprutas vatten på för att undvika överhettning, vilket skulle fördärva ädelstenen.

Först slipar han den flata översidan. Sedan slipar han en fasett på ena sidan, därefter en fasett på den exakt motsatta sidan och så vidare. Den geometriska placeringen av fasetterna tjänar till att få fram färgens och ljusets skönhet i genomskinliga ädelstenar. När ovansidan är klar, gör han en lätt polering runt midjan på stenen för att förhindra att stenen spricker.

Nu mjukar han upp lacket över en lampa, bänder loss stenen och vänder den. Han fortsätter att slipa fasetter, men nu slipar han två fler än på överdelen för att få en mera effektfull ljusbrytning.

Ja, den nedre delen liknar faktiskt den buktade botten på en båt. Men var är glansen, undrar ni?

Det är ett arbete för poleraren och hans kopparskiva. Titta! Med säker hand går han över alla matta ytor i exakt samma vinkel. Glansen börjar sprida sig över den ena fasetten efter den andra. Ja, poleringen låter hela den dolda ’elden’ framträda. Fascinerande! Från att ha varit en matt kristallbit förvandlas den på bara omkring 40 minuter till en gnistrande ädelsten!

Visst får ni ta upp den och titta på den. Vilken utsökt blåaktigt grön glans, som fasetterna delvis bidrar till! Fasettering frambringar briljansen genom att ljuset reflekteras och bryts.

Vad är ädelstenar?

Ni undrar vad ädelstenar är och hur de bildas? De flesta ädelstenar är mineral, som frambringats genom oorganiska processer i naturen. Varje mineral har sin egen atomstruktur och kemiska sammansättning. Av de mer än 1.600 mineralformerna är det bara omkring 16 som utmärker sig genom skönhet, färg, hårdhet, glans och sällsynthet. De mineral som uppfyller dessa krav kallas ädelstenar. De hårdare räknas som ädla stenar, och de som ligger under 8 på hårdhetsskalan betraktas om halvädla.

Ni har rätt i det att kännedom om kristallstrukturen är ovärderlig för sliparen. Om en sten inte slipas i enlighet med kristallstrukturen, kan den spricka eller gå sönder.

Vad det är som åstadkommer färgen? De flesta ädelstensmineral är färglösa i rent tillstånd. Diamanten är till exempel värdefullare, om den är färglös. Men vad det är som frambringar färger i de andra ädelstenarna är något som man ännu inte helt och fullt förstår. Det är naturligtvis sant att kemiska föroreningar kan spela en viss roll. Men det är också så att samma kemiska spårämne kan färga en ädelsten röd och en annan grön, som i fallet med en rubin och en smaragd.

Hur en expert identifierar en sten? Han beaktar färgen, kristallformen, vikten, optiska och andra fysiska egenskaper, såväl som dess kemiska sammansättning. Vanligen testar han också hårdheten, tätheten och ljusbrytningsförmågan. Dessa egenskaper varierar från ett slag av ädelsten till ett annat, men de förblir lika hos ädelstenar av samma slag.

Hårdheten är grundad på Mohs’ hårdhetsskala. Ju hårdare en ädelsten är, desto hållbarare och värdefullare är den, eftersom den kan ges en finare polering. Alla mineral med högre hårdhetsgrad kan rispa dem med lägre hårdhetsgrad, när de gnids mot varandra. Den högsta siffran, 10, har diamanten, medan kvartsfamiljen registrerar 7. Som jämförelse kan nämnas att en stålkniv värderas till 6,5, och hårdheten på era naglar är omkring 2.

Glimmande brasilianska ädelstenar

Om vi skulle gå tillbaka till visningsrummet nu, så att ni kan fortsätta att välja ut vilka ädelstenar ni vill ha. I förbigående sagt står Brasilien för omkring 90 procent av världens färgade ädelstenar. I ingen annan del av världen kan man finna dem i en sådan praktfull variation och i ett sådant överflöd.

Ni tycker fortfarande om den här vackra akvamarinen, inte sant? Den är faktiskt den populäraste brasilianska ädelstenen, och den tillhör beryllfamiljen, precis som smaragden. Låt mig visa er de olika färgskiftningarna. Ser ni? Från blåaktigt grön till mörkblå. Som det blå havets klara vatten? Det är exakt vad akvamarin betyder.

Låt mig få berätta för er om ett stort fynd. Det hände sig år 1955 att en man var i färd med att hugga ner ett träd med en machete [lång, bredbladig kniv], då han missade med macheten, så att den föll till marken och träffade en sten. Överraskad grävde han fram stenen. Först trodde han att det var en värdelös bit bergkristall. Men hur mycket mera överraskad blev han inte, då stenen visade sig vara en av de vackraste akvamariner man någonsin funnit. Man klöv den i många enskilda stenar, som tillsammans uppgick till 80.000 karat och till ett beräknat värde av två millioner [amerikanska] dollar [drygt 8 millioner kronor]!

Ni tycker om citrinen? Ja, en del kallar den kvartstopas, men akta er för dem som kallar den bara ’topas’, för det är det inte. Även om citrinen är en mycket vacker sten, tillhör den kvartsfamiljen. Dess varma gyllene färgtoner har gjort den omtyckt av millioner människor. Den gula färgen kommer troligen av spår av järn i kristallen.

Ni undrar vad skillnaden är mellan en citrin och en äkta topas, en ädeltopas? Ädeltopasen består inte av kvarts. Den är mycket hårdare, ja den har i själva verket siffran 8. Dess briljans är därför mycket starkare. Topasen är en mycket sällsynt sten, speciellt i storlekar över 10 karat. De blå, rosa och ljusgröna varianterna är bland de vackraste ädelstenarna. På grund av att topasen är så sällsynt, är den många gånger dyrare än citrinen.

Har ni hört talas om ’de tusen färgernas mineral’? Det är den här, turmalinen. Titta noga på dessa exemplar. Det finns inte två som är likadana. Dess invecklade kemiska sammansättning inbegriper olika metaller och ämnen. Till och med en enkel kristall är sällan enhetlig i färgen, utan innehåller kontrasterande färger — ett av undren i mineralriket.

Ni har alltid trott att det fanns bara gröna turmaliner? Det är sant att de mest kända turmalinerna är gröna, men det finns också blå och röda varianter. Till skillnad från akvamarinen är turmalinens ljusare färgtoner högt värderade. Den mest omtyckta gröna turmalinen är den som kommer närmast smaragden i färg. Det finns gula, rosa och vita beryller. Granater, opaler, månstenar, krysopraser och rosenkvartser finns också i överflöd i Brasilien. Den gröna kryloberyllen har en alldeles särskild briljans och är mycket sällsynt.

När det gäller diamanter, vänder man nu för tiden blickarna mot Sydafrika. Men innan man upptäckte diamanter i Afrika, hade Brasilien praktiskt taget monopol på diamanter. Den 120 karat store ’Söderns stjärna’ stammar från Brasilien. Diamanter är utan tvivel de mest allmänt kända och mest prisade ädla stenarna. Man kan knappast tro att diamant är kemiskt rent kol, detsamma som grafit. Naturligtvis har diamant en annorlunda kristallform.

En välslipad diamant kan frambringa alla regnbågens färger. Brasilianska diamanter är alluviala, dvs. de förekommer bara i sand och grus längs flodstränder.

Hur ni sköter era ädelstenar

Med lite omsorg kommer ni att alltid kunna njuta av era ädelstenar. Men också en diamant — även om den är känd för att bestå för evigt — kan förlora sin briljans på grund av stoftpartiklar på dess ytor.

Innan ni tvättar händerna eller använder kosmetiska medel, bör ni därför förvissa er om att ni inte bär på er någon ädelsten. Tvål, krämer och talkpulver försvagar ädelstenens briljans. Låt inte era ädelstenar stöta mot hårda ytor. Även om diamant är det hårdaste kända ämnet, kan den ändå rispas av en annan diamant. För att förhindra detta bör man linda in ädelstenar var för sig eller förvara dem i åtskilda juvelskrin.

För att en ädelstens strålglans skall bevaras måste man hålla den ren. Man kan göra detta genom att blöta den i en varm lösning av två koppar vatten, en tesked ammoniak och lite tvålpulver eller något annat bra rengöringsmedel och borsta den grundligt för att avlägsna smuts. När man gjort detta, sköljer man den i vanligt varmt vatten och doppar sedan ner den i lite alkohol för att få bort eventuell tvål som fortfarande kan finnas kvar på den. Låt den torka i en mjuk bomullsnäsduk.

Har ni bestämt er nu? Ja, jag tänkte det, det blir citrinen och akvamarinen. De är verkligen vackra. Tack så mycket. Vi står alltid till er tjänst med våra gnistrande ädelstenar som ni kan njuta av!”