Den hårda verklighet som möter förvärvsarbetande kvinnor

DE HÖGA levnadskostnaderna har förändrat millioner kvinnors levnadssätt. Det finns saker som familjen kanske behöver, men inte har råd med, och ännu fler som de skulle vilja ha. När familjefaderns inkomster inte längre räcker till för att bibehålla den levnadsstandard de vant sig vid, måste de göra ett val — antingen öka inkomsterna genom att fler familjemedlemmar arbetar, eller också acceptera en lägre levnadsstandard.

Efter en måltid av rester kanske hustrun tar upp ämnet till diskussion: ”Älskling, är det inte lika bra att jag försöker skaffa mig ett jobb? Mamma sade att hon skulle kunna hjälpa till med barnen.”

Från Storbritannien till Sydkorea, ja över hela världen, känner människor av det ekonomiska trycket. Som en källa uttryckte det: ”Det mest framträdande draget i världens ekonomi under 1979 var den ökade inflationen.” Och levnadskostnaderna blev inte bättre under 1980.

Kvinnorna börjar arbeta?

I Förenta staterna har under de senaste tio åren millioner hemmafruar gett sig ut i förvärvslivet — en ökning som sägs vara utan motstycke. Nu arbetar fler amerikanska kvinnor än någonsin tidigare i nationens historia — 51 procent av alla kvinnor över 16 år! Men denna trend är ingalunda begränsad till Förenta staterna. I Sverige har 60 procent av alla kvinnor med barn förvärvsarbete, en ännu högre siffra än i USA. En tredjedel av den betalda arbetskraften i världen utgörs i dag av kvinnor.

På det hela taget finns det numera fler arbeten tillgängliga för kvinnor. Stora företag i många länder, i synnerhet i utvecklingsländerna, ”vänder sig i sin jakt på billig och riklig arbetskraft undantagslöst till kvinnor. I Singapore ökade till exempel andelen kvinnor som arbetar inom exportindustrin ... med 118 procent, medan den manliga arbetsstyrkan inom dessa industrier ökade med endast 36 procent” under samma tidsperiod. — World Press Review, juni 1980.

Skall jag börja arbeta?

Om du är kvinna, är det troligt att du för närvarande antingen arbetar utom hemmet eller skulle kunna få ett arbete om du önskade. Trots att du förmodligen inte får så mycket betalt som din man eller din far, kanske du ändå tycker att det enda som kan rädda familjens ekonomi i dessa inflationstider är att du skaffar dig ett arbete.

Det skulle vara oförståndigt och orättvist att påstå att kvinnor, särskilt hustrur och mödrar, inte bör arbeta under några som helst omständigheter. Men det är lika oförståndigt att börja söka arbete utan att ha en realistisk syn på vad det kommer att kosta dig att arbeta. Endast genom att jämföra fördelarna med ditt arbete, eller ditt framtida arbete, med kostnaderna i samband med det kan du på ett riktigt sätt bestämma dess verkliga värde för dig. Förhållandena kan variera från land till land, men du kan ändå finna det väl värt att begrunda några av följande faktorer, om du är en kvinna som funderar på att skaffa dig arbete.

Ekonomiska kostnader

Antag att en gift kvinna med ett barn i förskoleåldern erbjuds ett arbete som ger 65.000 kronor om året. Hur mycket av detta får hon verkligen behålla? Hälften? En tredjedel? I många länder kan det mycket väl bli en femtedel!

Är det svårt att tro? Se på den ekonomiska kalkyl som gjorts för en sådan förvärvsarbetande maka och mor av utgivarna av tidskriften Changing Times och som visas här under rubriken ”Det kostar pengar att arbeta”.

Om du är en förvärvsarbetande kvinna, varför inte ta dig tid en liten stund och göra upp en lista över vart dina pengar tar vägen? Ta med dina dagliga utgifter, som respengar och lunch på arbetet, och multiplicera dem med 250 om du arbetar fem dagar i veckan eller med 300 om du arbetar sex dagar. Kräver ditt arbete att du äger och kör en bil som du annars inte skulle behöva? Räkna in dessa utgifter. Behöver du särskilda kläder på kontoret? Barntillsyn? De sammanlagda utgifterna i samband med ditt arbete kanske gör dig förvånad.

Som du kan se av tabellen är skatten den största enskilda utgiftsposten för denna kvinna. Nu är ju naturligtvis skatterna inte överallt så höga som i Förenta staterna, men i Europa är de ofta ännu högre. I Sverige tar till exempel skatten 60 procent av den totala produktionen. Lägg också märke till de extra utgifter för resor och kläder som den här kvinnan åsamkar sig på grund av sitt arbete. Sådana utgifter är mycket vanliga.

Den här förvärvsarbetande kvinnans familj kan inte ens räkna med hennes nettoinkomst på omkring 13.000 kronor som ren vinst. Den måste vägas mot förlusten av hennes tjänster för familjen som hustru och husmor på heltid. Hur mycket är dessa tjänster värda? Mycket mer än många kvinnor inser!

”Man får betala med sin stolthet”

En amerikansk undersökning visade att det år 1972 skulle ha kostat 6.417 dollar (cirka 27.000 kronor) att anställa någon under ett år för att utföra alla de sysslor i hemmet som en genomsnittlig 30-årig hemmafru utför. Räknat i 1981 års penningvärde skulle summan vara nästan den dubbla. En förvärvsarbetande husmor utför ju naturligtvis ändå mycket arbete i hemmet, men hon har säkert varken tid eller kraft att göra allt det hon förut gjorde.

”Man kan helt enkelt inte ge hundraprocentigt på arbetet och sedan hålla hemmet i det skick man gjorde förut”, sade en förvärvsarbetande mor. ”Även om mannen är hjälpsam, som min man är, kan det inte undvikas att hushållsarbetet blir lidande. Man får betala med sin stolthet.” Visserligen är det svårt att i pengar värdera en försämrad skötsel av hemmet, men utan tvivel påverkar det familjens livskvalitet.

När både mannen och hustrun arbetar utom hemmet, är det särskilt viktigt att de visar mogenhet och håller förbindelselinjerna öppna. Familjesammanhållningen kan till exempel bli lidande om mannen känner att hans ställning som familjens överhuvud hotas av hustruns inkomster, särskilt om hustrun tjänar lika mycket som han, eller kanske mer. Situationen blir inte bättre av att hustrun har inställningen att ”jag har tjänat de här pengarna själv, och jag använder dem som jag vill”.

Äktenskapet kan också bli lidande, om hustrun ser sitt arbete först och främst som ett medel att fly från ”långtråkigheten” i hemmet. Utan att inse det kanske hon lägger ner så mycket av sina krafter på sitt förvärvsarbete att hushållsarbetet blir lidande och mannen opponerar sig. Å andra sidan kanske mannen inte inser att hustrun behöver mer hjälp i hemmet nu när hon arbetar. Det är viktigt att hålla det fria tankeutbytet vid makt. Problemet är att tankeutbytet kan bli lidande, när båda två är uttröttade efter en krävande arbetsdag åtföljd av ”övertidsarbete” med de nödvändiga hushållsbestyren.

Det är till hjälp om både man och hustru i förväg är överens om varför hustrun arbetar och vad som skall göras med de pengar hon tjänar. Överenskommelsen kan vara anpassbar och ändras efter hand, men den är ett värdefullt skydd mot senare missförstånd.

Känslomässiga kostnader

”Jag har problem med män som kommer med oanständiga kommentarer”, klagade en förvärvsarbetande mor. ”Det är sådant som gör att man är på dåligt humör när man kommer hem.” Många förvärvsarbetande kvinnor klagar över samma sak. ”Det är en ständig kamp”, sade en ung kvinna som arbetar på en bank. ”De här karlarna gör vad som helst för att bryta ner min motståndskraft, från att bjuda ut mig på lunch till att be mig sticka i väg till Florida tillsammans med dem. Det som bekymrar mig mest är att det bara tycks bli värre.”

Trots att kvinnorörelser har vunnit juridiska segrar mot sådana företeelser, är det ”ingen som tror att man med lagens hjälp kan få slut på sexuella övergrepp”, som tidskriften Newsweek nyligen påpekade. De känslomässiga kostnaderna kan vara betydande. ”I en undersökning angav kvinnor som kände sig sexuellt antastade att de led av huvudvärk, trötthet och sömnlöshet.” Detta är en kostnad som måste tas med i beräkningen, även om en kvinna arbetar på en ”trevlig plats” — till exempel en bank.

Nyblivna mödrar som återvänder till arbetet finner att de känslomässiga kostnaderna blir större än väntat. ”Jag trodde helt aningslöst att det skulle bli lätt att komma tillbaka”, sade Margaret, som började arbeta bara fem veckor efter sin sons födelse. ”Jag var helt inställd på att gå tillbaka, och då började Justin skratta för första gången — det var när han var en månad gammal — och plötsligt tyckte jag att det var så fantastiskt att vara mamma att det enda jag kunde tänka var: ’Jag kan inte gå tillbaka och gå miste om alla dessa fantastiska saker som händer med honom. ... Jag kan inte gå tillbaka, det kan skada honom.’ Men jag gick tillbaka till arbetet, och det var en plåga.”

Kostnader för barnen

Sarah, en ung tvåbarnsmamma, slutade sitt arbete när hennes andra barn föddes. ”Jag slutade för barnens skull”, säger hon. ”Jag tycker absolut att en mor skall tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans med sina egna barn. Jag vill inte äventyra sammanhållningen i min familj för en extra dollar.”

När hon tillfrågades om hon tyckte att det blev någon skillnad på familjelivet nu när hon inte arbetade, svarade hon med eftertryck: ”Jag har kunnat se en stor förändring hos mina barn sedan jag slutade arbeta. De är mycket mera öppna mot mig nu. Vi samtalar bättre. När jag arbetade, märkte jag att min dotter höll på att glida ifrån mig. Men vad annat kunde man vänta sig? Hon tillbringade hela dagarna hemma hos sin mormor. Nu kan jag se stor skillnad mellan mina barn och barnen till de förvärvsarbetande mödrar jag känner.”

Naturligtvis krävdes det en viss anpassning, när denna förvärvsarbetande mor slutade sitt arbete. ”Vi var tvungna att dra in på vissa saker”, medger hon. ”Min stora svaghet är kläder, och jag har fått lära mig att vänta till realisationerna i stället för att bara köpa någonting när jag får lust. Min man tar med sig matlåda till lunchen nu i stället för att äta ute, och det är också till hjälp.”

Det är sant att inte alla förvärvsarbetande mödrar har råd att sluta arbeta och tillbringa mera tid tillsammans med barnen. I vissa fall har det ostadiga ekonomiska läget gjort att mannen förlorat sitt arbete, och hustruns arbete är familjens enda inkomstkälla. Genom den alltmer ökade skilsmässofrekvensen i de flesta länder befinner sig fler och fler kvinnor i den situationen att de måste uppfostra sina barn utan sin makes hjälp och med otillräckligt underhåll.

Men trots allt är det ofta så att hustrur och mödrar förvärvsarbetar — inte för att familjen skall överleva, utan helt enkelt för att upprätthålla den levnadsstandard familjen vant sig vid. Det är i synnerhet i sådana fall man bör fråga sig: Är det värt allt detta?

Barnpsykologen Robert Coles gjorde följande iakttagelse beträffande familjelivet i Förenta staterna: ”Familjelivet har för många människor blivit en fråga om materialism: Hur mycket äger familjen, och hur mycket kan den äga i fortsättningen? Människor lever ett mycket bekvämt liv i den meningen att de har flera bilar och luftkonditionering och TV; men ändå sliter de hjärtat ur kroppen på varandra.” Visar inte detta att det behövs en förändrad syn på vad som är viktigast?

Ett bättre alternativ

Ingen vill vara fattig eller svälta. Om alternativet är tärande fattigdom eller undernäring, då är det dåraktigt att inte arbeta för att få en dräglig levnadsstandard. Men många människor i våra dagar arbetar inte för att få maten för dagen, de arbetar för att kunna skaffa sig ännu en bil, en stereoanläggning, en sommarstuga — de sliter livet ur sig för att skaffa sig vissa materiella ägodelar.

Detta påminner om ett utmärkt förnuftigt råd som gavs för mer än 2.500 år sedan. ”Giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom.” (Ords. 30:8) Precis som fattigdom leder till besvikelser, förnedring och elände, kan den andra ytterligheten med alltför många materiella ting tränga undan viktigare värden, som familjen, eller tillbedjan av Gud, ur ens liv. Om människor sliter ut sig för att ha råd att leva på ett sätt som ger dem allt mindre tid till samvaro med sina nära och kära, eller till intresse för ting som upplivar människan andligen — har de det då verkligen bättre än människor som är nedtyngda av fattigdom?

Du kommer troligen att bli mycket lyckligare, om du avstår från att desperat kämpa för att bibehålla en högre levnadsstandard och låter bli att skaffa dig en del saker, som du egentligen inte behöver, och nöjer dig med ett enklare levnadssätt. I många fall minskar hustruns utgifter när hon inte längre arbetar, och det gör att svångremmen inte behöver dras åt så mycket som kanske befarats, även om detta kan variera.

Varför inte ta det som en utmaning att arbeta tillsammans som familj för att spara, att dra in på utgifterna? Psykologen Coles konstaterar: ”Föräldrar glömmer att vad barnen kanske mer än något annat behöver är fostran och en känsla av samhörighet med något som är större än de själva. Barn behöver känna att det förväntas något av dem, likaväl som de får ta emot.” Så varför inte inbegripa barnen i familjens ansträngningar att minska onödiga utgifter eller ta bättre vård om familjens tillhörigheter? En känsla av målmedvetenhet och samarbete inom familjen kan uppodlas.

När det är nödvändigt att alla i familjen hugger i och hjälps åt att förskaffa det familjen verkligen behöver, då skänker det en känsla av tillfredsställelse att göra sin del. Men resultatet blir helt annorlunda när någon arbetar helt enkelt på grund av otålighet eller av själviska skäl.

Verklig lycka kommer inte av att man tjänar så mycket pengar att alla vuxna i familjen kan hålla sig med egen bil. Det är inte att ha TV eller stereo i ditt eget rum eller att kunna köpa mer nya kläder som kommer att skänka dig verklig lycka. Det finns det som är mycket viktigare i livet. Andliga intressen berikar ens liv på ett sätt som materiella ägodelar aldrig kan göra. Vare sig du som kvinna finner att du måste ha ett förvärvsarbete eller inte, kommer din största lycka av att du är rik i fråga om andliga ting. — Luk. 12:20, 21; Matt. 13:18—23.

[Tabell på sidan 17]

bruttoinkomst 15.000 $ (64.500 kr.)

federal skatt 5.238 $ (22.525 kr.)

socialförsäkring 908 $ (3.900 kr.)

statlig skatt 862 $ (3.700 kr.)

barntillsyn 2.080 $ (8.950 kr.)

städhjälp à 25 $/vecka 1.250 $ (5.375 kr.)

lunch arbetsdagar à 15 $/vecka 750 $ (3.225 kr.)

resor (7,50 $/vecka) 375 $ (1.625 kr.)

Totala utgifter 11.963 $ (51.450 kr.)

[Bild på sidan 18]

”Jag slutade för barnens skull”

[Bild på sidan 19]

Att arbeta tillsammans för att minska utgifterna kan gagna hela familjen