Barntillsyn — Välj det bästa alternativet för ditt barn!

BARNTILLSYNSFRÅGAN är ett komplicerat problem. För många familjer fyller daghem av olika slag ett verkligt behov. Samtidigt har oroande frågor väckts beträffande den verkan dessa har på barnen. Föräldrarna måste därför inse att daghemsvården har både positiva och negativa sidor, att inte all vård är av hög kvalitet. Man bör därför noga tänka igenom saken innan man ansöker om daghemsplats för ett barn.

Vad är bäst för spädbarn?

Är ditt barn ännu i spädbarnsåldern? Vissa experter, till exempel den ansedde psykologen Burton White, avråder bestämt från att placera spädbarn på daghem. Han förklarar för Vakna!: ”De barn som utvecklas bäst under de sex första levnadsmånaderna är de som blir föremål för slösande omsorger; de som omedelbart får uppmärksamhet när de inte mår bra och som får glädja sig åt skämt och lekar med någon som tycker att det inte finns något viktigare i världen än detta barn!”

Doktor White fortsätter: ”När barnet blir sex, sju månader gammalt och börjar krypa, behöver det ständig tillgång till någon som älskar det intensivt — detta för att underlätta den naturliga inlärningsprocessen, stimulera dess nyfikenhet, öka dess entusiasm, ja, allt som ger näring åt dess utveckling hänemot en mogen och stabil mänsklig varelse. Ett barn får inte denna stimulans när det vårdas av utomstående. Det är sällan någon annan än barnets föräldrar eller far- och morföräldrar visar det sådant intresse.”

En profet från forna dagar ställde frågan: ”Kan då en moder glömma sitt barn, så att hon inte har förbarmande med sin livsfrukt?” (Jesaja 49:15) Mödrar är snara att ge gensvar till det lilla barnets så gott som ständiga krav på kärlek och uppmärksamhet. Men kan en anställd vårdare — med flera gråtande barn som pockar på uppmärksamhet — ge samma gensvar som en förälder? Bibeln talar om det sätt varpå ”en ammande mor ömt vårdar sina egna barn”. (1 Tessalonikerna 2:7) För de mödrar som har den möjligheten stärker amningen de naturliga banden mellan mor och barn. Kommer ett spädbarn som vistas på daghem att få denna form av uppfödning?

Vad är viktigast för dig?

Vissa läkare rekommenderar därför att barnet inte bör vårdas av utomstående förrän det är minst fyra månader gammalt. Doktor White hävdar emellertid att spädbarn på sin höjd bör ha ”barnvakt bara vid något enstaka tillfälle under de sex första levnadsmånaderna och därefter högst tre till fyra timmars högklassig vård av utomstående per dag”.

Låt oss anta att spädbarn inte far väl av att vistas på daghem. Är det då inte möjligt att barnen helt enkelt växer ifrån de problem som kan bli följden? Doktor White avfärdar med skärpa denna uppfattning: ”Det där är bara spekulationer. Jag tänker inte ta några chanser i den vägen med mina barn, och jag tänker inte rekommendera det åt någon annan.”

Många kanske tycker att denna ståndpunkt är alltför rigorös, men det är svårt att avfärda dr Whites argument. Det är emellertid föräldrarna — och inte forskarna — som måste avgöra vad som är bäst för dem och deras barn, och ofta är det de ekonomiska hänsynen som blir avgörande. Efter att noga ha begrundat alla de faktorer som är inbegripna kan somliga därför ändå besluta sig för att utnyttja någon form av barntillsyn för sina små. — Se sidan 10.

En del kanske är i den situationen att de kan tänka om. Barnen är ju trots allt små bara en gång. Möjligheten att fostra barnen från deras ”späda barndom” går snabbt förbi. (2 Timoteus 3:15) Om det inte är praktiskt genomförbart att vänta några år med förvärvsarbetet — eller helt enkelt försöka klara sig med mindre inkomster — kan somliga därför besluta sig för att arbeta deltid. På det sättet kan föräldrarna fortfarande ha den huvudsakliga vårdnaden av sitt barn.

Val av barntillsyn

Kan barn i koltåldern tryggt placeras i daghem? Det råder delade meningar bland forskarna om den saken, men de flesta är överens om att ett barns förmåga att klara av separationen från föräldrarna ökar med åldern. Återigen är det föräldrarna som måste avgöra om deras barn klarar av att vistas på daghem. Och även om man kommer till den slutsatsen, betyder inte detta att man skall försöka få in barnet på första bästa daghem. Doby Flowers, ställföreträdande chef för Agency for Child Development i New York, ger följande råd: ”Var mycket noga vid valet av daghem. Vilket rykte har detta daghem i samhället? Har det utrustning och leksaker som lämpar sig för barnens ålder? Är det välskött och rent? Vilka meriter har personalen?”

Ja, det är personalen — inte fantasifull utrustning eller en massa fina leksaker — som är den viktigaste faktorn när det gäller barntillsyn. Besök därför flera daghem och se med egna ögon hur personalen behandlar barnen — i synnerhet ditt barn. Fråga dig själv: Hur pålitlig är personalen? Hurdana måltider serveras? Hur många barn har varje vårdare hand om? (Ju färre, desto bättre.) Verkar barnen glada och nöjda? Uppfyller daghemmet myndigheternas krav och säkerhetsföreskrifter? Av vilket slag är den dagliga verksamheten? Detta resonemang gäller internationellt sett. I Sverige är det på många platser inte möjligt att välja bland olika daghem.

Vetskapen om att du har den bästa form av barntillsyn som finns att tillgå — och ligger inom ramen för dina ekonomiska möjligheter — kan göra mycket för att förhindra onödiga skuldkänslor.

Att göra det bästa av situationen

När du väl har funnit ett lämpligt daghem, bör du inte rätt och slätt lämpa av barnet där. Förklara för barnet varför det måste vara där. Försäkra barnet att det inte behöver känna sig övergivet. Ta det försiktigt med invänjningen. Det bästa är att du följer med till daghemmet och stannar kvar under hela besöket — som kan öka i längd dag för dag — innan du lämnar barnet där en hel dag. Och när det gäller avlämnandet på morgonen, ger daghemsföreståndarinnan Bernice Spence följande råd: ”Jäkta inte barnet! Ta dig tid att lugna den lille om han är upprörd.”

William och Wendy Dreskin, som tidigare drev ett privat daghem, ger följande varning: ”Barnen kan få en känsla av att de inte har något val, och de kommer då att finna sig i sitt öde. De kanske slutar upp att uttrycka sina känslor för föräldrarna och daghemspersonalen, men dessa känslor har inte försvunnit.” Du måste därför observera hur ditt barn reagerar inför daghemsvistelsen. Ta dig tid att samtala om det som hänt under dagen. Lyssna på barnets klagomål. (Ordspråksboken 21:13) Var vaken för tecken på oro, till exempel mardrömmar eller sängvätning. ”Varje barn reagerar på sitt sätt”, förklarade barnomsorgskonsulenten Delores Alexander. ”Och alla barn klarar inte av att vistas i grupp.”

Kristna föräldrar måste ägna särskild uppmärksamhet åt sina barn. Jehovas vittnen önskar till exempel inte ta del i aktiviteter som är förbundna med religiösa helgdagar och högtider. Även om de lägger ner stor möda på att bibringa sina barn denna på bibeln grundade ståndpunkt, har barn i förskoleåldern inte alltid möjlighet att helt och fullt fatta de principer som är inbegripna. De kan bli ledsna över att inte få vara med när andra har ”roligt”. Kristna föräldrar måste därför fungera som talesmän för sina barn och låta daghemspersonalen få veta exakt vilka aktiviteter som inte är tillåtna och diskutera lämpliga alternativ.a

De ser också till att deras barn inte snappar upp okristna vanor från andra barn. Boken Lyssna till den store läraren (utgiven av Sällskapet Vakttornet) har hjälpt många föräldrar att ingjuta uppskattning av gudaktiga principer också hos mycket små barn.

Låt inte daghemsvistelsen förstöra det band av kärlek och tillgivenhet som finns mellan dig och ditt barn. Bibeln berättar om en kvinna vid namn Hanna, som, trots att hon under långa tider var åtskild från sin lille son Samuel, lyckades bibehålla ett kärleksfullt förhållande till honom. (1 Samuelsboken 2:18, 19) Du kan säkert också göra detta, om du gör förståndigt bruk av den dyrbara tid som du har tillsammans med ditt barn på kvällar och veckoslut. Med tillbörlig uppmärksamhet kan faktiskt förhållandet er emellan utvecklas positivt!

Barndaghem är även i bästa fall bara ett surrogat — en ersättning för den vård och tillsyn som en kärleksfull mor och far kan ge. Det är långt ifrån någon idealisk lösning. Men fram till den dag då Guds utlovade nya ordning och dess idealiska förhållanden är här kan många föräldrar vara tvungna att tillgripa denna lösning. (2 Petrus 3:13; Jesaja 65:17—23) Om det förhåller sig så i ditt fall, var då noggrann vid ditt val av barntillsyn. Övervaka noga hur den påverkar ditt barn — i fysiskt, emotionellt och andligt avseende. Barnen är ju i alla fall en gåva från Gud. — Psalm 127:3.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 10]

Olika former av barntillsyn — fördelar och nackdelar

I de flesta länder ordnar det stora flertalet föräldrar barntillsynsfrågan på ett enkelt och naturligt sätt. Här följer några exempel:

FAR- OCH MORFÖRÄLDRAR: Somliga anser att den vård som ges av far- och morföräldrar endast står de naturliga föräldrarnas efter. Men far- och morföräldrar kan snabbt tröttna på det ökade ansvaret, när det lilla barnet börjar tulta omkring. Skilda uppfattningar beträffande barnuppfostran (”Mormor vet bäst!”) förorsakar ofta kontroverser. I sin bok The Child Care Crisis förklarar Fredelle Maynard: ”Just därför att [mormor] tillhör familjen, lyssnar hon inte när man säger till och måste kanske behandlas med silkesvantar. Om en anställd vårdare slår ditt barn eller ger det godis i stället för filmjölk, då kan du protestera och om så är nödvändigt göra slut på arrangemanget. Men om mormor överträder era normer och principer, då blir det problem.”

Ett fritt och öppet kommunicerande mellan föräldrar och far- eller morföräldrar kan emellertid ofta förhindra onödiga slitningar. ”Planer görs om intet där det inte förekommer något förtroligt tal”, sägs det i bibeln. (Ordspråksboken 15:22, NW) En mormor kan vara mycket fäst vid sitt barnbarn, men hon måste också inse att det enligt bibeln är föräldrarna som bär ansvaret för barnets fostran. (Efesierna 6:4) Föräldrar och far- och morföräldrar måste således komma överens om vissa regler och normer, om en sådan anordning skall kunna fungera tillfredsställande.

TONÅRIGA SYSKON: Om dessa är någorlunda mogna och ansvarskännande, kan detta också vara en bra lösning. Men många ungdomar känner sig förbittrade över att ständigt få höra: ”Du måste passa din lillasyster.” Och en slö och likgiltig barnvakt är förmodligen också opålitlig, obetänksam och vårdslös. Glöm inte bibelns ord: ”Oförnuft häftar vid barnets hjärta.” — Ordspråksboken 22:15.

Om syskon skall anförtros vården av små barn, måste därför denna anordning övervakas mycket noga. Förvissa dig om att din äldre son eller dotter har fått utförliga instruktioner angående mat och skötsel och vad som skall göras om något händer samt att han eller hon är villig att ge ditt barn den uppmärksamhet det behöver.

ATT ARBETA OLIKA SKIFT: Ett stort antal äkta makar försöker ordna barntillsynsfrågan på egen hand genom att arbeta olika skift. Så här säger en far: ”Jag går till arbetet lite senare på eftermiddagen, när min hustru kommer hem. På det sättet ’övervakas’ våra barn alltid av någon av föräldrarna. ... Vi tycker att denna anordning har gett oss båda möjlighet att lära känna våra barn mycket väl och utöva det främsta inflytandet över deras liv.”

Det är emellertid inte bara fördelar med denna anordning. Makarna kan bli som ”fartyg som passerar varandra på natten” och sällan har tid för varandra. Och en förälder som just har kommit hem från en hel natts arbete fungerar inte alltid så bra som barnskötare. Det är inte heller troligt att föräldern får så värst mycket vila under dagens lopp. Somliga par tycker emellertid att det är värt besväret att själva kunna ta vård om sina barn.

ANSTÄLLDA BARNVAKTER: En kvalificerad, omtänksam barnvakt eller heltidsanställd barnsköterska kan ofta vara en utomordentlig vårdare. Barnsköterskor är emellertid dyra. Somliga familjer försöker undanröja de ekonomiska hindren genom att gå ihop med en eller två andra familjer och tillsammans anställa någon som kan ta hand om deras barn. Problemet är att hitta rätt person. Bibeln säger varnande: ”Dåren lejer ... vem som kommer.” — Ordspråksboken 26:10.

Detta innebär att du noga måste granska den som du ämnar anförtro ditt barn åt. Vad vet du egentligen om din blivande barnvakt? Har hon någon tidigare erfarenhet eller utbildning när det gäller barnavård? Vad har hon för uppfattning om ditt barn och vice versa? Har hon icke önskvärda vanor — till exempel överdrivet TV-tittande, tobaksrökning eller narkotikamissbruk? Är hon villig att hålla fast vid era regler och principer?

När en familj äntligen har lyckats finna en ansvarskännande och omtänksam person, finner de ofta till sin stora sorg att barnvakter är notoriskt flyktiga. För barnet kan detta betyda återkommande hjärtesorger, då barnvakter kommer och går.

[Ruta på sidan 11]

Barn som lämnas ensamma

Ett växande antal barn sköter sig själva. Man har kallat dem nyckelbarn, eftersom de får en nyckel med sig, så att de kan komma in när ingen är hemma. Enligt somliga beräkningar finns det miljontals nyckelbarn enbart i Förenta staterna.

Experter inom barnavårdens område har delade meningar om hur gammalt ett barn bör vara innan det tryggt kan lämnas på egen hand under någon längre tidsperiod. Föräldrar måste därför noga avgöra vad som är bäst för deras barn, med tanke på dess ålder, läggning och förmågor samt de särskilda omständigheter som är rådande i och omkring hemmet. Landets lag är också en viktig faktor som man måste ta hänsyn till, eftersom det kan vara olagligt att lämna ett barn utan tillsyn på den plats där du bor. — Romarna 13:1.

Om du måste låta ditt barn ha nyckel, kan följande praktiska åtgärder bidra till att trygga barnets säkerhet:

1. Förvissa dig om att barnet vet hur det skall kontakta dig; kanske barnet kan ringa dig så snart det kommer hem från skolan.

2. Se till att viktiga telefonnummer (till läkare, polis och brandkår) finns till hands i närheten av telefonen.

3. Instruera ditt barn att inte öppna dörren för främlingar.

4. Ge barnet klara riktlinjer beträffande olika apparater i hemmet som kan vara farliga att använda. Låt inte tändstickor ligga framme.

5. Se till att barnet är sysselsatt med läxor och enkla hushållsgöromål. — Se Vakna! för 22 augusti 1986, sidorna 14—16.

[Bilder på sidan 9]

Det är sällan en barnskötare kommer att visa samma intresse för barnet som föräldrarna