Blick på världen
Kusligt likavlägsnande
Ganges vördas av hinduerna som en helig flod, där årligen miljoner indiska medborgare badar. Men på senare år har den blivit en dumpningsplats för lik. Släktingar som är alltför fattiga för att betala det höga priset för kremering använder Ganges som ett medel att göra sig av med sina döda anhöriga, varigenom dess ”heliga” vatten förorenas. För att sätta stopp för att floden förorenas genom ruttnande lik planerar den indiska regeringen, enligt New Zealand Herald, att släppa ut krokodiler i Ganges som ett effektivt medel att avlägsna liken.
Ändrad gravkultur
Japanska ungdomar köper själva sina gravar och gravstenar. Varför detta utlägg i ett land där människor av tradition har blivit begravda i en familjegrav? Den förnämsta anledningen till detta är enligt köparna själva att de efter döden önskar vara fria från familjen, särskilt från förfäder som de aldrig har träffat. Denna nya tendens gläder de ansvariga för begravningsplatserna, som finner att de får sälja fler gravplatser. Gravstensfabrikörerna har också utnyttjat detta och lanserat moderna gravstenar i rostfritt stål, keramik eller vilket som helst material som det finns avsättning för. I Osaka belöper sig genomsnittskostnaden för grav och gravsten till 3,5 miljoner yen (165.000 kronor). Buddistiska informationscentralen i Tokyo, ett rådgivande organ, klagar: ”I de konsulteringar vi har känner vi kraftigt hur familjebanden försvagas, till och med mellan äkta män och hustrur och mellan föräldrar och barn.”
Skydd mot hjärnblödning
”Man får ett kolossalt skydd mot hjärnblödning genom att äta mera frukt och grönsaker”, säger dr Louis Tobian vid Minnesotauniversitetet. Detta beror på att de flesta frukter och grönsaker är rika på kalium, vilket visserligen inte sänker blodtrycket, men förhindrar att trycket skadar artärerna. Tobian talade vid American Heart Associations årsmöte om högt blodtryck och sade att djurstudier har visat att extra tillskott av frukt och grönsaker varje dag kunde nedbringa risken för hjärnblödning med upp till 40 procent under en tidsperiod. Bland de bästa kaliumkällorna är bananer, potatis, jordgubbar samt grapefrukt- och apelsinjuice.
Mikrochips hjälper förlamade lemmar
Inom de tio närmaste åren hoppas forskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien kunna operera in mikrochips i förlamade lemmars nerver för att återställa känseln och förbindelsen med hjärnan. Tanken är att ett litet mikrochips skulle fungera ”likt en telefonväxel och dirigera om hjärnsignalerna förbi krossade eller skadade nerver”, rapporteras det i tidskriften Equinox. Dessa förhoppningar väcktes av att man kunnat visa att mycket små nervfibrer (axoner) ”individuellt förnyas genom hål av passande storlek i ett insatt en kvadratmillimeter stort kiselchips”.
Reklaminslagen och barnen
Barn är varken så försiktiga eller så skeptiska, när det gäller reklaminslag i TV, som vuxna är. Barnen är benägna för att godta det som sägs om produkterna som sannfärdigt och trovärdigt. Av det skälet påpekade Dale L. Kunkel, som föreläser om massmediaforskning vid University of California i Santa Barbara i USA, för ett kongressutskott nyligen att USA:s federala massmediakommission borde inskränka på antalet reklaminslag som riktar sig till barn. Kunkel sade att forskningsresultat ger starka belägg för att barn under fem års ålder ”saknar den uppfattningsförmåga som krävs för att ens kunna skilja programstoffet från annonsinnehållet”.
Elektroniskt antibuller
Vad gör du för att utplåna överdrivet buller? Fönsterrutor med dubbelglas, ljuddämpare och isoleringsmaterial är de vanliga medlen. Men två brittiska vetenskapsmän, som är föreläsare i akustik vid Southamptonuniversitetet i England, har hittat på en unik metod — antibuller. Hur fungerar det? Det oönskade bullrets ljudmönster analyseras, och en spegelbild reproduceras elektroniskt, så att de båda ljuden, när de möts, upphäver varandra. Tillämpningen av denna nya teknik inriktas på flygplansmotorer, särskilt det lågfrekventa bullret från propellern, rapporteras det i londontidningen The Sunday Times. Tekniken är redan i bruk för att nedbringa dånet eller bruset, som hörs från en del bilar när de körs i hög fart.
Tunnelbana i Kairo
Den 27 september 1987 blev Afrikas första tunnelbana invigd i Kairo. Det tog fem och ett halvt år att fullborda den 4,5 kilometer långa tunnelbanan. Enligt den franska tidningen Le Monde ”måste [bygg]firman arbeta på i blindo, eftersom det saknades underjordiska kartor. Det var nödvändigt att känna sig för och lägga om kilometervis av rör och kablar, innan arbetet kunde börja.” När Kairos tunnelbana når sin toppkapacitet, kommer den att kunna transportera mer än 50.000 passagerare i timmen. Kairos invånare hoppas att denna ”faraoniska anläggning” kommer att göra trafiken lättare i deras stad.
Fler transplantationer
Efterfrågan på olika kroppsdelar för transplantation är i USA konstant större än tillgången. För tredje året har antalet hjärttransplantationer fördubblats. År 1986 företogs mer än 9.000 njurtransplantationer. För närvarande står 10.000 amerikaner i kö för att få en njure, medan 450 väntar på ett hjärta. — Arboga Tidning, 1 februari 1988.
TV-fasta
Tyska familjer har upptäckt fördelarna med så kallad TV-fasta. I den tyska tidningen Augsburger Allgemeine Zeitung redogörs det för de erfarenheter som 80 män, kvinnor och barn i Westfalen haft, som beslutat sig för att ha ”fyra veckor TV-fritt”: ”Eftermiddagarna och kvällarna har varit fullständigt annorlunda. Vi använder nu den lediga tiden mer produktivt med fler personliga initiativ än tidigare.” Den TV-fria tiden har visat sig vara till bestående nytta. De flesta av deltagarna förklarade: ”Våra tittarvanor är nu annorlunda. Vi är mer selektiva; vi tittar mindre och stänger av oftare.”
Liten skillnad mellan mask och människa
I cellen finns biokemiska ”generaler” som styr kroppens växt och utveckling efter en förutbestämd tidsplan. Det beskedet ger tidskriften Fakta. Dessa ”homeo-gener” eller gengrupper ser till att lever, hjärta, lungor, armar, ben osv. utvecklas riktigt och på rätt ställe i och på kroppen. Utan styrgeneralernas diktatur skulle varje embryo svälla till en formlös cellklump. Dessa gener är komplicerade. Hos bananflugan t. ex. består den gen som sköter antennernas utveckling av cirka 100.000 nukleinbaskombinationer. Forskarna överraskas av att dessa kontrollgener skiljer sig ytterst lite olika organismer emellan. De mänskliga kontrollgenerna är t. ex. mycket lika maskarnas, flugornas och mössens. Det drar tvivel över den gamla evolutionsteorin. I mer än hundra år har forskarna hävdat att evolutionen drivits fram av mutationer, dvs. arvssprång i de enskilda könscellerna. Tidskriften Fakta säger: ”Denna förklaring är osannolik, eftersom den förutsätter ett närmast omöjligt och statistiskt osannolikt antal cellmutationer. ... I de flesta fall av mutationer uppstår biologiska avarter utan möjlighet att överleva. De allra flesta går dock under redan på ett tidigt stadium av fosterutvecklingen. ’Evolutionen kan liknas vid ett lotteri’, säger en amerikansk forskare. ’Ett lotteri med ett oändligt antal lotter som sällan ger vinst.’”
Flyglinjer med rökförbud
Från och med den 1 december 1987 råder rökförbud på allt inrikesflyg i Australien. Flygbolagen kommer att få böta stora summor om de inte genomdriver det totala rökförbudet, och överträdare kan utsätta sig för en kraftig bötessumma på upp till 500 australiska dollar. Enligt The Canberra Times sade transport- och kommunikationsministern: ”Vi verkar till försvar för de icke rökande resenärerna bland allmänheten, som utan tvivel har lidit en hel del plåga och obehag — jag kan intyga detta, jag är själv en av dem.”