Sarin — ett plagg som bärs av miljoner
Från ”Vakna!”:s korrespondent i Indien
DEN bärs av över 300 miljoner kvinnor. Människor världen utöver beundrar den. Och tänk bara, en och samma storlek passar alla! Ja, vi talar om den vackra indiska sarin. ”Sarin är det mest feminina plagg jag har sett”, sade Eva från Tyskland efter sitt första besök i Indien. Hon tyckte att sarins enkla elegans var en trevlig omväxling till de kläder som vanligtvis bärs av västerländska kvinnor. Men hur egendomligt det än kan låta är sarin bara ett drygt fem meter långt tygstycke utan vare sig sömmar, blixtlås, knappar, hakar eller tryckknappar!
Ett plagg för alla tillfällen
Den vackra sarin är inte bara avsedd för högtidliga tillfällen. Kvinnor här i landet betraktar den som ett allroundplagg och tycker att den är både praktisk och mångsidig. Man behöver bara iaktta en indisk kvinna när hon utför sina dagliga sysslor för att förstå detta.
När hon tar itu med sina morgonbestyr är hon iförd en äldre ”hemmasari”. Hon hämtar vatten, lagar mat, sopar golvet, tar hand om tvätten, arbetar i trädgården, sköter om barnen och djuren och utför alla andra sysslor iförd detta hellånga plagg. Men är det inte väldigt obekvämt att utföra allt detta arbete i en sådan mundering?
”Den är inte alls besvärlig att använda”, förklarar Rani, en tvåbarnsmamma. ”Jag lyfter bara upp den veckade delen av min sari en bit och viker in den i midjan. Om det kommer någon, kan jag snabbt släppa ner den och vara tillräckligt presentabel för att gå och öppna. Jag tycker att den är mycket praktisk.”
En annan praktisk detalj är den yttersta änden av sarin, som kallas pallav eller pallu och som vanligtvis bärs vackert draperad över axeln. Den kan svepas runt axlarna, för konvenansens eller för värmens skull, eller användas som huvudbonad. Om det kniper kan denna pallav, som alltid finns till hands eftersom den är en del av själva plagget, också fungera som grytlapp eller handduk, även om man måste vara medveten om att det kan vara förknippat med vissa risker att använda den i närheten av spisen.
När en indisk kvinna går hemifrån, byter hon vanligtvis om till en ren och fräsch sari. När hon visar sig offentligt, om också bara för att göra sina inköp på salutorget, ser hon alltid prydlig och kvinnlig ut. Man kan också få se henne fara fram genom de myllrande gatorna, sittande i en damsadel som passagerare på en cykel eller skoter. När natten kommer, sover hon också i en sari.
Alla indiska kvinnor bär emellertid inte sari. Religiösa, kulturella, regionala och andra faktorer påverkar valet av klädedräkt. Rani, till exempel, bar under sina tidigare år alltid klänning eller kjol som en typisk skolflicka och lade sig till med sari först när hon började bli vuxen. ”När jag väl hade börjat använda sari, förväntades det att jag skulle fortsätta att använda den hela livet”, säger hon. ”Jag har inte använt klänning eller kjol sedan dess.” Hon kan till och med spela ett parti badminton tillsammans med sin son genom att helt enkelt dra upp kjolen lite grann så att hon kan röra sig bättre.
Obegränsade variationsmöjligheter
Sarin förekommer i en mängd olika material, färger och modeller. Den kan vara tillverkad av ett enkelt, handvävt bomullstyg, glänsande polyester eller tryckta sidentyger. Den kan ha alla tänkbara mönster — blommiga, randiga, rutiga och geometriska. Somliga är enkla och strikta, medan andra, till exempel bröllopssarier, som ofta är tillverkade av mörkröda tyger med påkostade guldbroderier, kan vara synnerligen vackra.
Indiska kvinnor som har gott om pengar älskar att skaffa sig en stor kollektion av färgrika sarier. ”Jag har 65 stycken”, skröt hustrun till en framgångsrik indisk soni (juvelerare). I skarp kontrast till denna kvinna finns det emellertid hundratusentals fattiga kvinnor i Indien för vilka kläder är en lyx. De kanske bara har en enda sari, eller i bästa fall två, som de bär tills den är alldeles trådsliten och utnött. Att ersätta den är en ekonomisk börda för familjen.
Någonstans mitt emellan finns genomsnittskvinnan, som måste hushålla noga med familjens mycket begränsade inkomster. En stor del av hennes garderob består av sarier som hon fick när hon gifte sig. Lite finare sarier ligger vanligtvis prydligt hopvikta i en byrålåda eller inlåsta i en koffert tillsammans med familjens övriga värdesaker och används bara vid högtidliga tillfällen.
Varför inte pröva en?
”Jag skulle faktiskt vilja se min hustru i en sari”, förklarade en västerländsk man. Hans uppfattning delas av många män som uppskattar detta kvinnliga klädesplagg. Det är också spännande för en kvinna som bara har beundrat sarin på bilder att få bära en själv. Varför inte pröva en vid något högtidligt tillfälle?
I många större städer finns det indiska butiker där man lätt kan få tag i en sari. Men om det inte finns några sådana butiker på den plats där du bor, kan du välja bland lättare tyger i vilken tygaffär som helst. Tygstycket måste vara minst 5,5 meter långt och 110 centimeter brett. Om du är lång, är det bra om tyget är någon decimeter bredare, eftersom du då får mer tyg att vika in i midjan när du formar själva kjolen. Du kan välja vilken färg eller vilket mönster du vill, men ett bårdmönstrat tyg passar särskilt bra.
Förutom tygstycket är det bara två saker du behöver: en ankellång underkjol med dragband i midjan och en choli, en kort, figursydd blus. Båda bör vara i en färg som matchar sarin. Eftersom cholin gör att en bit av mellangärdet syns, bör blusen av anständighetsskäl inte vara för kort eller för urringad. Du kanske vill försöka dig på att sy din egen choli. Annars kan du använda vilken blus eller top som helst som har rund urringning och inte alltför vida ärmar.
När du nu har satt på dig cholin och underkjolen (dra åt bandet i midjan, men inte så hårt att det blir obekvämt), är du redo att börja lära dig konsten att svepa in sig i en sari. Om du känner någon indisk kvinna, kan hon vara till stor hjälp, men annars kan du be vilken väninna som helst att hjälpa dig. Låt dig inte avskräckas av den stora mängden tyg. Med en helfigurspegel, lite tålamod och en del tid lär du dig snart hur man gör. Bilderna visar hur du skall gå till väga. Och om du inte är nöjd efter första försöket, börja då om från början igen. Du kan sedan låta några smycken fullborda elegansen, som indiska kvinnor brukar göra.
Titta nu i spegeln och beundra det färdiga resultatet. Ha på dig din nya dress ett tag, så att du vänjer dig vid den. Och bli inte förvånad om du får höra en del komplimanger. För när allt kommer omkring har du satt på dig ett av de kvinnligaste plaggen i världen — den vackra och mångsidiga sarin.
[Ruta/Bilder på sidan 23]
Konsten att svepa in sig i en sari
1. Forma först kjolen genom att vika en del av sarin runt midjelinningen på underkjolen. Börja på din högra sida, fortsätt sedan framåt och runt hela midjan. Se till att tyget hänger rakt och att nederkanten är jämn.
2. Svep den fria änden av sarin löst omkring dig och för det som blir kvar till framsidan.
3. Ta nu den yttersta delen av sarin och lägg ett antal jämna veck längs med tygstycket för att forma pallaven.
4. Drapera pallaven över vänstra axeln och låt den falla ner till vaden eller ännu längre. Fäst pallaven vid cholin med en säkerhetsnål.
5. Dra sarin runt dig tills den blir åtsittande baktill och du har resten av tyget framtill.
6. Arbeta nu från höger till vänster och lägg jämna veck så långt tyget räcker. Se till att vecken faller vackert.
7. Vik hela veckpartiet åt vänster och stoppa in det veckade tyget i midjan strax till vänster om mitten. Fäst vecken vid underkjolen med en säkerhetsnål.
8. Resultatet är värt ansträngningen.