Blick på världen

”Förintelse i det tysta”

Oxfam, en ledande välgörenhetsorganisation baserad i Oxford i England, anser att det lidande som världens fattiga är utsatta för är tillräckligt allvarligt för att kallas en ”förintelse i det tysta”, enligt den brittiska tidningen Guardian Weekly. I en rapport som inledde en femårig kampanj för att hjälpa världens fattiga visar Oxfam att en femtedel av världens befolkning bor i de 50 fattigaste länderna. Dessa länder har sett sin andel av världens inkomst sjunka till endast 2 procent. Klyftan mellan de rika och de fattiga inom samma land växer också. Mexico har till exempel lidit av en allvarlig ekonomisk kris och utbredd fattigdom men samtidigt haft den snabbaste ökningen av antalet miljardärer. Ett språkrör för Oxfam säger: ”Det råder en känsla av att ledande män i världen och FN ... har gått vilse. Vi behöver en ny inriktning för det nya årtusendet.”

Svenskt grus snart slut

Det svenska naturgruset håller på att ta slut, rapporterar Dagens Nyheter. Exploateringen av grusåsarna till vägbyggen, betongtillverkning och olika slag av utfyllnad gör att gruset beräknas ha försvunnit i 40 av landets kommuner inom loppet av 10 år. Med tanke på grusets betydelse som grundvattenmagasin och för rening av dricksvatten utgör detta ett allvarligt miljöproblem. Alternativa material finns, till exempel bergkross, men sådant kräver stora krossanläggningar och längre transporter och blir därför dyrare än grus. En statlig utredning föreslår nu en grusskatt för att jämna ut prisskillnaden med hopp om att företag skall gå över till andra material. Olika branschorganisationer protesterar dock mot skatten och menar att den skulle medföra ännu ett miljöproblem, nämligen tyngre trafik på vägarna och ökade avgasutsläpp. Inger Vilborg på naturvårdsverket kommenterar: ”Olika miljömål motverkar nästan alltid varandra. Naturgruset kan vi aldrig få tillbaka. Det måste gå i första hand i det här läget.”

Läskunnighetens effekt på mödrar

Hälsoexperter har länge ansett att barn i utvecklingsländer har större chans att överleva om deras mödrar är läskunniga, men de har aldrig kunnat isolera enbart läskunnighet som en avgörande faktor. Enligt tidskriften New Scientist är en undersökning som gjorts i Nicaragua ”den första som visar att undervisning av kvinnor har en direkt effekt på deras barns hälsa”. Undersökningen omfattade icke läskunniga kvinnor som sedan de blev vuxna har tagit del i Nicaraguas omfattande läskunnighetsprogram mellan 1979 och 1985. Vid slutet av 1970-talet var dödligheten hos barn till icke läskunniga kvinnor omkring 110 dödsfall på 1.000 levande födda barn. År 1985 hade dödligheten hos barn till mödrar som hade lärt sig läsa sjunkit till 84 per tusen födda. Deras barn var också mer välnärda. Experter är fortfarande osäkra om varför barnen till läskunniga mödrar klarar sig så mycket bättre.

Tystnad en bristvara

Musikaliska akademien har lagt fram ett manifest för en bättre ljudmiljö, rapporterar Dagens Nyheter. I en av manifestets 33 punkter, den om ”ljudfrid”, heter det: ”För vår psykiska balans måste vi få oaser där vi kan tänka, meditera, koppla av, inspireras, skapa — eller somna i fred.” Manifestet påpekar hur den totala miljön nu skäms av ljud från helikoptrar, snöskotrar, jetflygplan, motorbåtar och mycket annat. Tystnaden bör emellertid ses som en mänsklig rättighet och varje onödigt buller som ett brott, eftersom brutal ljudmiljö utgör en risk för såväl den fysiska som den psykiska hälsan. I en ny bok, Svenska ljudlandskap, skriver författaren Rolf Edberg om tystnaden som ”naturens röst”. Han kallar träden och vattnen för ”orkestrar” och talar om vinden som deras osynlige dirigent. Men mängden av artificiella ljud dövar denna naturens egen musik. Tystnad har blivit en bristvara. Ljudutsläpp finns överallt. Det är i dag svårt att finna verklig tystnad, men de gånger vi gör det, inser vi vad vi i vår vardag förlorat, påpekar Rolf Edberg.

Minnesproblem och demens

Den som känner av att minnet starkt försämras tror kanske att det rör sig om en begynnande demenssjukdom. Men det kan lika gärna bero på depression, vitaminbrist, hormonrubbning eller proppar — sjukdomar som i de flesta fall kan botas, framhåller överläkaren vid geriatriska kliniken på Huddinge sjukhus, Lars-Olof Wahlund, för Dagens Nyheter. ”När minnesförlusten är så omfattande att det börjar bli riktigt besvärligt, eller när man känner stor oro för sina minnesproblem, då bör man söka läkare och diskutera en eventuell demensutredning”, påpekar han. Vid dessa undersökningar kan man finna helt andra sjukdomar, till exempel infektioner eller felaktig saltbalans. Med mediciner kan sådana patienter bli mycket bättre. Även om det skulle visa sig vara en demenssjukdom, kan man med läkemedel bromsa processen, om man upptäcker den tidigt. Frekvensen av demenssjukdomar står i proportion till ökad ålder. Bland personer under 65 år är det endast en procent som drabbas. Vid 75 år stiger siffran till sex procent, och bland 90-åringar når den hela 30 procent.

Faror med internationell äktenskapsmäkling

Den ökade friheten att resa från Östeuropa till Västeuropa har fått en obehaglig biverkan: internationell äktenskapsmäkling. Sedan 1991 har uppskattningsvis 15.000 kvinnor från Östeuropa skickats som postorderbrudar till Västeuropa. Många kvinnor lever i fattigdom och drömmer om ett bättre liv, så de besvarar annonser från äktenskapsmäklare. Alltför ofta förvandlas drömmen till en mardröm när en kvinna blir isolerad i ett främmande land utlämnad på nåd och onåd åt en våldsam man. En polsk kvinna blev så misshandlad av sin man i Tyskland att hon flydde ut i skogen och gömde sig där två dygn i minusgrader. Till följd av köldskador måste hennes vänstra fot och högra ben amputeras. Den engelska tidningen Guardian Weekly skrev: ”Många av äktenskapsmäklarna fungerar även som prostitutionsligor. De lockar kvinnor utomlands och tvingar sedan in dem på bordeller. De som vägrar blir rutinmässigt dödade.”

Åksjuka

Blir du åksjuk? I så fall är du inte ensam. Hela nio människor av tio blir mer eller mindre åksjuka, rapporteras det i International Herald Tribune. Även hundar, i synnerhet valpar, drabbas. Till och med fiskar som transporteras på båt i hårt väder kan bli sjösjuka! Hur kan det botas? Många människor använder medicin som kan köpas på de flesta apotek. Följande förslag kan också hjälpa: Läs inte i ett fordon som rör sig. Sätt dig där rörelsen är så liten som möjligt — i framsätet på en bil eller över vingen i ett flygplan. Fäst blicken vid föremål långt bort, till exempel horisonten, eller blunda.

Farhågor med genteknik

Den nya gentekniken skapar farhågor för framtiden. Tidskriften Illustrerad Vetenskap skriver till exempel i en specialbilaga att eftersom man redan i fjärde graviditetsveckan kan upptäcka brister hos fostret, finns risk för att abort väljs vid minsta fel hos det. Eftersom barnets kön också kan fastställas tidigt, kan vissa kvinnor komma att välja abort av flickor i länder där pojkar är mer önskvärda. I en ny bok, Genetik, arbetsliv och etik, kommenterad i Dagens Nyheter, framhålls riskerna med att vi i framtiden kan få ett ”genetiskt elitlag” respektive en ”genetisk underklass”, eftersom man förmodligen kommer att kunna förutsäga de flesta sjukdomar en människa kommer att få i livet. Arbetsgivare kan då begära gentest på arbetssökande för att till exempel slippa sjukskrivningar. När forskarna hittat de genetiska orsakerna till de stora folksjukdomarna, såsom cancer, ställs frågan på sin spets, menar man. Docent Nils Uddenberg vid Institutet för framtidsstudier säger dock: ”Alla har vi sannolikt någon genetisk defekt och när vi väl kan kartlägga alla dem är det ingen risk för genetisk särbehandling längre. Då kommer vi alla att tillhöra den genetiska underklassen.”

Talsvårigheter bland barn

Forskare vid kliniken för talsvårigheter vid universitetet i Mainz i Tyskland har upptäckt att vart fjärde förskolebarn har talsvårigheter. ”Jag kunde nästan inte tro på siffrorna”, sade klinikchefen, professor Manfred Heinemann. Vårdpersonal utförde tester på barn i åldern 3—4 år och fann att mellan 18 och 34 procent hade talsvårigheter. Motsvarande siffra 1982 var bara fyra procent. Varför denna ökning? ”Familjer ser för mycket på TV och pratar för lite”, sägs det i den tyska tidningen Der Steigerwald-Bote. Det verkar som om video, TV och dataspel tar över föräldrarnas roll i många familjer. Forskare lade märke till att vissa barn som knappt kunde prata var ”blixtsnabba” när det gällde dataspel.