Regnskogarna – Kan de räddas?

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I BOLIVIA

RAMIRO äger en dal som täcks av tropisk molnskog.a Den här dalen vid foten av Anderna i Sydamerika är en av de få i området där det fortfarande står riktigt gamla träd. De omgivande bergen är helt avskogade. Forskare kommer från alla håll för att studera växter och djur i Ramiros molnskog, och de har upptäckt flera arter som aldrig har blivit vetenskapligt beskrivna. Ramiro är mycket intresserad av skogsvård. Han säger: ”I min skog skall det inte bli någon avverkning.”

Å andra sidan har vi Roberto, som ansvarar för 5 600 kvadratkilometer regnskog i Amazonbäckenets lågland. Han är jägmästare och avverkar tropiskt timmer för världsmarknaden. Men Roberto är också oerhört mån om att skydda tropiska skogar och djurlivet i dem. ”Tropiskt timmer kan avverkas utan att man allvarligt skadar den biologiska mångfalden”, säger han med eftertryck.

Trots sina olikheter är både Ramiro och Roberto mycket oroade när det gäller regnskogarnas öde. Och de är långt ifrån ensamma. Under de senaste decennierna har det hänsynslösa skövlandet av regnskog ökat i alarmerande takt.

Är oron överdriven? Det mesta av skogen i tempererade områden avverkades ju under gångna århundraden, främst för att röja mark för jordbruk. Så varför oroa sig om de i tropikerna gör likadant nu för tiden? Det finns stora skillnader. Regnskog växer ofta på ofruktbar mark, där jordbruk är ett dåligt alternativ. Dessutom är den biologiska mångfalden i regnskogar mycket stor – förlust av tropisk regnskog påverkar alla människor.

Avskogningens pris

Mer än hälften av alla djur- och växtarter som finns i världen lever i regnskogar. Från spindelapor och tigrar till ovanliga mossor och orkidéer, från ormar och grodor till sällsynta fjärilar och papegojor – arterna är helt enkelt för många för att kunna namnges och systematiseras.

Olika livsformer frodas i många olika typer av regnskog. Det finns långsamt växande molnskogar, mörka regnskogar med täta krontak, tropiska monsunskogar och öppna skogsområden. Men de flesta människor har aldrig satt sin fot i en regnskog. Du kanske inte heller har det. Varför skall man då bry sig om dem?

Det är livsviktigt att bevara regnskogarna. Många av de förädlade och kommersiellt odlade växter som du behöver är på ett eller annat sätt beroende av moderplantor som fortfarande frodas i sådana skogar. De här släktingarna som är i vilt tillstånd används ibland för att ta fram nya sorter som är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och skadedjur. Den genetiska mångfald som kännetecknar vilda sorter är därför mycket värdefull.

Förutom detta får forskare hela tiden fram nyttoprodukter från de tropiska skogarna. Så till exempel har en stor del av alla läkemedel som i dag används utvunnits ur tropiska växter. Det är inte konstigt att mångfalden av liv i regnskogarna ofta liknas vid ett levande bibliotek, men det är ett bibliotek där de flesta ”böcker” fortfarande är olästa.

Känslig mångfald

Miljön i den fuktiga regnskogen är känslig och mycket komplex. Det stora antalet livsformer är beroende av varandra. De flesta växter är till exempel beroende av vissa fåglar, insekter eller djur för att de skall bli pollinerade eller kunna sprida sina frön. Skogen återvinner effektivt allt levande som finns där – växter, djur, insekter och mikroorganismer – i en invecklad livscykel. Otroligt nog fungerar hela det här komplexa ekosystemet trots att jordmånen är näringsfattig. När en skog en gång har blivit förstörd, kan det vara svårt eller rentav omöjligt för den att återhämta sig.

Många människor tjänar sitt uppehälle tack vare tropiska regnskogar. Förutom att vara ett område för vetenskaplig forskning och turism har regnskogarna kommersiell betydelse när det gäller produkter som timmer, nötter, honung, palmhjärtan, gummi och kåda. Men regnskogarna försvinner i oroväckande takt. Uppgifterna varierar, men en sak är säker: Skogarna minskar snabbt.

Det som gör den här förlusten av miljö särskilt tragisk är att regnskogar ofta skövlas trots att behållningen är kortsiktig. En hel del skog har blivit betesmark. Men marken ger sällan tillräckligt med bete och överges. Det uppges att 165 000 kvadratkilometer mark i Amazonas i Brasilien har övergetts av den orsaken.

Vad finns det att hoppas på när det gäller regnskogarna och deras myllrande växt- och djurliv? Ramiro, Roberto och många andra kämpar för att försvara regnskogarna mot sådana krafter som internationell handel, överbefolkning, tjuvjägare, skogshuggare och handeln med vildfångade djur. Men vilka är de bakomliggande orsakerna till avskogningen? Kan man på något sätt dra nytta av regnskogarnas enorma resurser utan att förstöra dem?

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 3]

De allra flesta av världens djurarter finns i tropiska skogar, tillsammans med en oerhörd mängd växtarter

[Bilder på sidorna 4, 5]

Skogsarbetare och de vägar de bygger kan förstöra regnskogen