Varför har Gud inte tagit bort Djävulen?

OM DU hade möjlighet att lindra någons smärta, skulle du då inte göra det? Vid naturkatastrofer brukar hjälparbetare snabbt vara på plats för att hjälpa och rädda livet på helt främmande människor. Därför är det naturligt att undra: Varför har Gud inte för länge sedan gjort sig kvitt Djävulen, som har orsakat så oändligt mycket mänskligt lidande?

Som svar på den frågan kan vi föreställa oss en viktig rättegång. Mördaren, som desperat försöker förhala processen, anklagar domaren för att förfara på ett oärligt sätt i rättssalen, och han menar till och med att domaren har mutat jurymedlemmarna. Därför får ett stort antal personer avge sina vittnesmål.

Domaren vet att de utdragna förhandlingarna kommer att ställa till en hel del besvär, och han skulle vilja avsluta fallet så fort som möjligt. Men han inser också att om man ska kunna avkunna en dom som kan fungera som ett prejudikat för framtida fall, måste båda sidor få tillräckligt med tid för att lägga fram sina argument.

Vad har den här illustrationen att göra med det som Djävulen – också kallad ”draken”, ”ormen” och ”Satan” – har gjort mot Gud Jehova, ”den Högste över hela jorden”? (Uppenbarelseboken 12:9; Psalm 83:18) Vem är egentligen Djävulen? Vilka anklagelser har han riktat mot Gud? Och när kommer Gud att göra sig av med honom?

Till att börja med var den som blev Djävulen en fullkomlig andevarelse, en av Guds änglar. (Job 1:6, 7) Han gjorde sig själv till Djävulen när han blev besatt av den själviska tanken att bli tillbedd av människor. Därför ifrågasatte han Guds rätt att styra och försökte också få det att verka som om Gud inte förtjänar att bli åtlydd. Han menade att människor bara tjänar Gud om de mutas med välsignelser. Vid personliga motgångar kommer alla enligt Satan att ”förbanna” sin Skapare. (Job 1:8–11; 2:4, 5)

Det krävdes mer än en ren maktdemonstration för att besvara sådana här allvarliga anklagelser. Om Gud hade avrättat Djävulen direkt skulle det ha kunnat få somliga att tro att Djävulen hade rätt. Därför vidtog Gud, som har absolut myndighet, rättsliga åtgärder för att de här frågorna skulle bli avgjorda en gång för alla och inför samtliga iakttagare.

I enlighet med sina principer och sin fullkomliga rättvisa klargjorde Jehova att båda sidor skulle få kalla vittnen till stöd för sin ståndpunkt. Under den tid som Gud har låtit gå har Adams avkomlingar fått leva och fått möjlighet att vittna till Guds fördel genom att välja att vara trogna mot honom av kärlek, vilka bekymmer de än drabbats av.

Jehova Gud är plågsamt medveten om att så länge rättegången pågår fortsätter människor att lida. Men han är besluten att avsluta fallet så snart som möjligt. Bibeln beskriver honom som ”den ömma barmhärtighetens Fader och all trösts Gud”. (2 Korinthierna 1:3) Självklart kommer ”all trösts Gud” varken att tillåta att Djävulen får leva längre än nödvändigt eller att följderna av hans inflytande blir bestående. Å andra sidan kommer Gud inte att tillintetgöra honom för tidigt, innan det universella rättsfallet har blivit fullständigt avgjort.

När rättsfallet är avslutat kommer Jehovas rätt att styra att vara fullständigt fastslagen. Det kommer att fungera som ett prejudikat för all framtid. Om en liknande anklagelse skulle riktas mot Gud igen kan man hänvisa till fallet med Satan, och då behöver frågan inte tas upp på nytt.

När den rätta tiden är inne kommer Jehova Gud att befalla sin Son, Jesus, att tillintetgöra Djävulen och utplåna följderna av hans styre. Bibeln talar om den tid då Jesus Kristus ”överlämnar kungariket åt sin Gud och Fader, när han har gjort all regering och all myndighet och makt till intet. Han måste nämligen härska som kung tills Gud har lagt alla fiender under hans fötter. Som den siste fienden skall döden göras till intet.” (1 Korinthierna 15:24–26)

Sedan lovar Bibeln att människor kommer att få bo i ett världsomfattande fridfullt paradis, precis som Guds tanke var från början. ”De ödmjuka skall ta jorden i besittning och få njuta av stor frid.” Ja, ”de rättfärdiga skall ta jorden i besittning, de skall bo för evigt på den”. (Psalm 37:11, 29)

Tänk vilka fantastiska framtidsutsikter som Bibeln målar upp för dem som tillber Gud: ”Se! Guds tält är bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk. Och Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka varje tår från deras ögon, och döden skall inte finnas mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer. Det som en gång var är borta.” (Uppenbarelseboken 21:3, 4)