Kapitel 17
Kan man lita på Bibeln?
1. a) Vilken syn på bibeln har många i motsats till vad bibeln själv hävdar? b) Vilken fråga uppstår?
MÅNGA betraktar bibeln rätt och slätt som en bok skriven av visa män från en svunnen tid. En universitetsprofessor, Gerald A. Larue, hävdade: ”De åsikter som skribenterna har uttryckt i bibeln återspeglar de tankar, trosuppfattningar och idéer som var allmänna på deras tid och begränsas av den kunskap man då hade.”1 Men bibeln säger sig vara en bok som är inspirerad av Gud. (2 Timoteus 3:16) Om det är sant, bör den sannerligen vara fri från felaktiga åsikter som var förhärskande då dess olika delar skrevs. Kan bibeln tåla en granskning i ljuset av den kunskap man nu har?
2. Hur påverkar nya upplysningar ofta det människor har skrivit om vetenskapliga frågor?
2 Tänk medan vi begrundar den här frågan på att människor på grund av kunskapens framåtskridande hela tiden måste justera sina åsikter för att de skall stämma med nya fakta och upptäckter. I tidskriften Scientific Monthly sades det en gång: ”Man får inte vänta sig att artiklar som i några fall skrevs ... [så sent] som för fem år sedan nu skall kunna godtas som den senaste uppfattningen inom det vetenskapliga område de har avseende på.”2 Men bibeln skrevs och sammanställdes under en period av omkring 1.600 år och fullbordades för nästan 2.000 år sedan. Vad kan man i dag säga om dess exakthet?
Bibeln och vetenskapen
3. Vad trodde forntida människor om hur jorden bars upp, men vad säger bibeln?
3 När bibeln skrevs funderade man en hel del över hur jorden hölls på plats i rymden. Somliga trodde till exempel att jorden bars upp av fyra elefanter som stod på en stor sköldpadda. Men i stället för att ge uttryck åt de fantasifulla ovetenskapliga åsikter som var rådande då bibeln skrevs säger den helt enkelt: ”[Gud] spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på ingenting.” (Job 26:7) Ja, för mer än 3.000 år sedan framhöll bibeln helt korrekt att jorden inte bärs upp av något synligt, ett faktum som stämmer med de lagar om gravitation och rörelse som man först på senare tid har förstått. En bibelforskare framhöll: ”Hur Job kunde känna till sanningen ... är en fråga som inte så lätt kan besvaras av dem som förnekar att den Heliga skrift är inspirerad.”3
4, 5. a) Vad trodde människor en gång om jordens form, och vad var de därför rädda för? b) Vad säger bibeln om jordens form?
4 Angående jordens form sägs det i Encyclopedia Americana: ”Den tidigast kända uppfattning människan haft om jorden var att den var en platt, fast plattform i universums mitt. ... Föreställningen om en sfärisk jord blev inte allmänt accepterad förrän under renässansen.”4 Somliga sjömän i forna tider var till och med rädda för att åka över kanten på den platta jorden! Men sedan gjorde kompassen och andra förbättrade hjälpmedel det möjligt med längre havsfärder. Dessa ”upptäcktsfärder” ”visade att världen var rund, inte platt som de flesta hade trott”, som det sägs i ett annat uppslagsverk.5
5 Men långt före dessa resor, redan för omkring 2.700 år sedan, sade bibeln: ”Han är den som tronar över jordens rund, och dess inbyggare är som gräshoppor.” (Jesaja 40:22) Det hebreiska ordet chugh, som har översatts med ”rund”, kan också betyda ”sfär”, vilket visas bland annat i Davidsons ordbok The Analytical Hebrew and Chaldee Lexicon. Andra översättningar säger därför ”jordklotet” (engelska Douayöversättningen) och ”den runda jorden”. (Moffatts engelska översättning) Bibeln blev således inte påverkad av den felaktiga åsikten att jorden är platt som var förhärskande då bibeln skrevs. Bibeln är korrekt.
6. Vilket fantastiskt kretslopp som man i allmänhet inte förstod i forna tider beskrivs i bibeln?
6 Människorna har länge lagt märke till att floderna rinner ut i havet utan att vattennivån i det höjs. Till dess man fick reda på att jorden är sfärisk trodde somliga att det berodde på att lika mycket vatten rann av jorden vid kanterna. Senare upptäckte man att solen varje sekund ”pumpar” upp tusentals millioner liter vatten från haven i form av vattenånga. Av den bildas moln som av vinden förs in över land, där fuktigheten faller ner i form av regn eller snö. Vattnet rinner sedan ut i floderna och så småningom ut i havet igen. Detta fantastiska kretslopp omtalas i bibeln, fast det i stort sett var okänt i forna tider: ”Floderna rinner ut i havet, men havet blir aldrig fullt och vattnet återvänder till floderna och flyter sedan än en gång ut i havet.” — Predikaren 1:7, Levande Bibeln.
7, 8. a) Hur har bibeln bevisats ha rätt i det den säger om universums ursprung? b) Hur reagerar somliga astronomer på dessa nyare upplysningar, och varför det?
7 Angående universums uppkomst säger bibeln: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” (1 Moseboken 1:1) Många forskare har dock betraktat detta som ovetenskapligt och hävdat att universum inte har någon början. Astronomen Robert Jastrow framhåller emellertid nyare fakta och förklarar: ”Kontentan av den märkliga utvecklingen är att universum i viss bemärkelse har en början — att det fick sin början vid en viss tidpunkt.” Jastrow åsyftar här den nu allmänt godtagna big bang-teorin som omnämndes i kapitel 9. Han tillägger: ”Vi ser nu hur de astronomiska bevisen leder fram till den bibliska uppfattningen om världens uppkomst. Detaljerna skiljer sig, men de grundläggande elementen i de astronomiska och bibliska redogörelserna för skapelsen är desamma.”6
8 Hurdana har reaktionerna blivit på sådana upptäckter? ”Astronomer är förvånansvärt upprörda”, skriver Jastrow. ”Deras inställning utgör en intressant demonstration av det förmodat objektiva, vetenskapliga sinnets reaktion, när fakta som vetenskapen själv frambringar leder till en konflikt med vårt yrkes trosartiklar. Det visar sig alltså att vetenskapsmännen beter sig på samma sätt som vi andra gör, när våra trosuppfattningar kommer i konflikt med bevisen. Vi blir irriterade eller låtsas som om konflikten inte existerar, eller också slätar vi över bristerna med meningslösa ordvändningar.”7 Faktum kvarstår emellertid att medan ”fakta som vetenskapen själv frambringar” inte stämmer med vad forskare sedan länge har trott angående universums uppkomst bekräftar de det som har nedtecknats i bibeln för flera tusen år sedan.
9, 10. a) Vad säger bibeln om en stor översvämning? b) Vilka bevis bekräftar nu att det bibeln säger är sant?
9 Bibeln säger att på Noas tid ledde en stor översvämning till att jordens högsta berg övertäcktes och att allt mänskligt liv utanför den stora ark som Noa byggde gick under. (1 Moseboken 7:1—24) Många har hånat denna skildring. Ändå kan man finna snäckskal uppe på höga berg. Och ytterligare bevis för att en översvämning av oerhörda proportioner har inträffat i ett inte alltför avlägset förflutet är de många fossil och djurkadaver som man har funnit nedfrysta i marken. I The Saturday Evening Post sades det: ”Många av dessa djurkroppar var alldeles färska, hela och oskadda, och djuren stod fortfarande upprätt eller stod åtminstone på knä i upprätt ställning. ... Här är en — med tanke på vårt tidigare tänkesätt — verkligt skakande bild. Stora hjordar av enorma, välgödda djur, som inte var särskilt väl rustade för extrem kyla, såg ut att ha gått omkring och betat helt fredligt på soliga ängar. ... Plötsligt dödades de alla utan något synligt tecken på våld och innan de ens hunnit svälja den sista tuggan. Sedan snabbfrystes de så fort att varje cell i deras kroppar är fullständigt bevarad.”8
10 Detta stämmer med vad som hände under syndafloden. Bibeln beskriver den på följande sätt: ”Då sprang det stora djupets alla källor fram och himlens slussar sprang upp.” De nedfallande vattenmassorna ”växte våldsamt över jorden” och åtföljdes utan tvivel av iskalla vindar i polartrakterna. (1 Moseboken 1:6—8; 7:11, 18, V. Heymans svenska översättning) Där måste temperaturförändringen ha varit mycket snabb och drastisk. Olika livsformer blev begravda och bevarade i frusen mark. En av dessa kan ha varit den mammut som grävdes fram av utgrävare i Sibirien och som visas på bilden här bredvid. Det fanns fortfarande gräs i munnen och magen på den, och köttet gick att äta när det hade tinats upp.
11. Vad annat i bibeln har bekräftats av ökad kunskap, och vilken slutsats har till och med somliga forskare förmåtts att dra?
11 Ju mer man granskar bibeln, desto mer förbluffande blir dess exakthet. Som framhölls på sidorna 36 och 37 i den här boken anges i bibeln skapelsens olika skeden i precis den ordning som nu bekräftas av vetenskapen, ett faktum som vore svårt att förklara om bibeln endast skulle ha mänskliga upphovsmän. Detta är ytterligare ett exempel på de många detaljer i bibeln som har bekräftats av den ökande kunskapen. En av de största vetenskapsmännen i alla tider, Isaac Newton, hade goda skäl att säga: ”Ingen vetenskap är bättre bekräftad än bibelns religion.”9
Bibeln och hälsan
12. Hur ställer en läkare vanlig vidskepelse i fråga om hälsan i kontrast till uttalanden i bibeln?
12 Det har i alla tider rått stor okunnighet om sådant som har med hälsan att göra. En läkare skrev till och med: ”Många människor tror fortfarande på vidskepelse, till exempel att en kastanj i fickan förhindrar reumatism, att man får vårtor av att ta i paddor, att halsont botas av att man bär röd flanell närmast halsen”, och liknande. Och han förklarade: ”Det finns inga sådana uttalanden i bibeln. Det är ett anmärkningsvärt faktum.”10
13. Vilken farlig medicinsk behandling föreskrevs av forntida egyptier?
13 Det är också anmärkningsvärt när man jämför farliga medicinska behandlingsmetoder som tillämpades i det förgångna med det bibeln säger. I Papyrus Ebers, ett medicinskt dokument från det gamla Egypten, föreskrevs till exempel avföring för behandling av olika sjukdomar. Det sades att mänsklig avföring blandad med färsk mjölk skulle läggas som grötomslag på ärr som kvarstår sedan en sårskorpa har fallit av. Och ett recept för att få ut stickor lyder: ”Maskblod, koka och krossa i olja; mullvad, döda, koka och pressa ur i olja; åsnedynga, blanda med färsk mjölk. Lägg på öppningen.”11 Nu vet man att sådan behandling kan leda till allvarliga infektioner.
14. Vad säger bibeln om latrinhantering, och hur har det varit till skydd?
14 Vad säger bibeln om avföring? Den gav befallningen: ”När du vill sätta dig därute, skall du med ... [ett grävredskap] gräva en grop och sedan åter täcka över din uttömning.” (5 Moseboken 23:13) Bibeln föreskriver således inte alls att avföring skall användas i medicinsk behandling, utan att den skall undanröjas på ett betryggande sätt. Ända fram till detta århundrade var man i allmänhet ovetande om faran med att lämna avföring så att flugor kan komma åt den. Det ledde till att allvarliga sjukdomar spreds med flugorna och att många människor dog. Men en enkel förebyggande åtgärd fanns hela tiden upptecknad i bibeln, och israeliterna handlade enligt den för över 3.000 år sedan.
15. Om man hade följt bibelns råd angående beröring av döda människor, vilken ovana bland läkare som ledde till många dödsfall skulle då ha kunnat undvikas?
15 Så sent som på 1800-talet kunde medicinsk personal gå direkt från obduktionsrummet, där man hade handskats med döda, till förlossningsavdelningen för att göra undersökningar utan att ens tvätta händerna. På så sätt överfördes infektioner från de döda, och många fler dog. Till och med när värdet av handtvättning hade bevisats var det många inom läkarkåren som motstod sådana hygieniska åtgärder. Otvivelaktigt sig själva ovetande förkastade de visheten i bibeln, eftersom Jehovas lag till israeliterna sade att vemhelst som rörde vid någon död blev oren och måste tvätta sig och sina kläder. — 4 Moseboken 19:11—22.
16. Hur är anvisningarna om att omskärelsen skulle ske på åttonde dagen exempel på vishet som övergår mänsklig kunskap?
16 I samband med förbundet med Abraham befallde Jehova något som skulle utgöra ett tecken på detta förbund: ”Varje gossebarn bland er [skall] omskäras, när det är åtta dagar gammalt.” Senare upprepades detta krav för Israels nation. (1 Moseboken 17:12; 3 Moseboken 12:2, 3) Ingen förklaring gavs till varför det just skulle ske den åttonde dagen, men nu förstår vi varför. Medicinsk forskning har visat att det först då finns tillräckligt med vitamin K som får blodet att koagulera. Dessutom förefaller det finnas mer protrombin, ett annat viktigt ämne för blodets koagulering, på åttonde dagen än vid något annat tillfälle under barnets liv. På grundval av dessa vittnesbörd drog dr S. I. McMillen följande slutsats: ”Den perfekta dagen att utföra en omskärelse är den åttonde dagen.”12 Var detta rätt och slätt en tillfällighet? Inte alls. Det var kunskap förmedlad av en Gud som vet.
17. Nämn en annan vetenskaplig upptäckt som bekräftar bibeln.
17 En annan upptäckt inom den nutida forskningen är i vilken grad sinnesinställningen och känslorna påverkar hälsan. I ett uppslagsverk förklaras det: ”Sedan 1940 har det blivit mer och mer uppenbart att organens och organsystemens fysiologiska funktion står i nära samband med individens sinnestillstånd och att till och med vävnadsförändringar kan uppstå i ett organ som påverkas på det sättet.”13 Det nära sambandet mellan ens sinnesinställning och ens fysiska hälsa omtalades dock i bibeln redan för länge sedan. Det sägs till exempel: ”Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.” — Ordspråksboken 14:30; 17:22.
18. Hur ger bibeln människor vägledning om att undvika skadliga känslor, och hur betonar den att man skall visa kärlek?
18 Bibeln ger därför människor vägledning om att undvika skadliga känslor och en felaktig inställning. ”Låt oss vandra anständigt”, förmanar den, ”inte i osämja och svartsjuka.” Den ger också rådet: ”Låt all illvillig bitterhet och häftighet och vrede och allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er jämte all uselhet. Men bli hänsynsfulla mot varandra, ömt medlidsamma.” (Romarna 13:13; Efesierna 4:31, 32) I synnerhet rekommenderar bibeln kärlek. ”Förutom allt detta skall ni iföra er kärleken”, sägs det. Jesus, kärlekens störste förespråkare, sade till sina lärjungar: ”Jag ger er nu ett nytt bud, att ni skall älska varandra; alldeles som jag har älskat er.” I sin bergspredikan sade han till och med: ”Fortsätt att älska era fiender.” (Kolosserna 3:12—15; Johannes 13:34; Matteus 5:44) Många kan håna en sådan inställning och kalla den svag, men de får betala sitt pris. Vetenskapen har uppdagat att brist på kärlek är en viktig faktor vid många mentala sjukdomar och andra problem.
19. Vad har den nutida vetenskapen upptäckt angående kärleken?
19 I den brittiska läkartidskriften The Lancet sades det en gång: ”Den allra betydelsefullaste upptäckten på mentalvårdens område är kärlekens makt att skydda och återställa sinnet.”14 Och en framstående specialist på stress, dr Hans Selye, sade: ”Det är inte den som blir hatad och inte den retsamme basen som får magsår, högt blodtryck och hjärtbesvär. Det är den som hatar eller den som låter sig retas. ’Älska din nästa’ är ett av de pålitligaste medicinska råd som någonsin getts.”15
20. Hur jämförde en läkare Kristi undervisning i bergspredikan med psykiatrisk rådgivning?
20 Bibelns vishet ligger sannerligen långt före nutida upptäckter. Doktor James T. Fisher skrev en gång: ”Om ni skulle ta slutsumman av alla auktoritativa artiklar som någonsin skrivits av de mest kvalificerade psykologer och psykiatriker över ämnet mentalhygien; om ni gav er på att sammanföra dem och luttra dem och frånskilja de överflödiga orden och uttrycken; om ni tog ut allt det väsentliga och inget av det oväsentliga och om ni fick dessa oförvanskade stycken rent vetenskaplig kunskap uttryckt på ett kortfattat sätt av den skickligaste av nu levande skalder — då skulle ni få ett klumpigt och ofullständigt sammandrag av bergspredikan.”16
Bibeln och historien
21. Hur betraktade kritiker bibelns historiska värde för omkring hundra år sedan?
21 Sedan Darwin hade publicerat sin evolutionsteori blev bibelns historiska skildring utsatt för omfattande kritik. Arkeologen Leonard Woolley förklarade: ”Det uppstod vid slutet av 1800-talet en extrem kritisk skola, som var färdig att förneka den historiska grunden till praktiskt taget allt som berättades i Gamla Testamentets tidigare böcker.”17 Somliga kritiker hävdade faktiskt till och med att skrivkonsten inte kom i allmänt bruk förrän under eller efter Salomos tid och att man därför inte kunde lita på de tidiga bibliska skildringarna, eftersom de inte skrevs ner förrän flera århundraden efter det att händelserna hade inträffat. En av företrädarna för denna teori sade år 1892: ”Den tid de förmosaiska berättelserna behandlar är tillräckligt bevis för deras legendariska karaktär. Det var en tid innan man kände till skrivkonsten.”18
22. Vad har man fått reda på om skrivkonsten i forna tider?
22 På senare tid har man emellertid fått allt fler arkeologiska bevis för att skrivkonsten var allmänt känd långt före Mose tid. Arkeologen William Foxwell Albright förklarade: ”Än en gång måste vi energiskt framhålla att den alfabetiska hebreiska skriften hade använts i Kanaan och angränsande områden ända sedan patriarkernas tid och att den snabbhet varmed bokstäverna ändrade form är ett tydligt bevis på flitig användning.”19 Och en annan ledande historiker och arkeolog framhöll: ”Att frågan om Mose kunde ha känt till skrivkonsten alls skulle ha väckts förefaller oss nu absurt.”20
23. Vad upptäcktes angående kung Sargon, och vilka nya åsikter ledde det till?
23 Gång på gång har bibelns historiska skildring stötts av nya fakta som har uppdagats. Den assyriske kungen Sargon var till exempel under en lång tid endast känd från det som sägs i Jesaja 20:1. I början av 1800-talet hävdade kritiker att omnämnandet av honom i bibeln var utan historiskt värde. Sedan ledde arkeologiska utgrävningar till att man fann ruinerna av Sargons storslagna palats i Khorsabad med många inskriptioner angående hans regering. Till följd av det är Sargon nu en av de bäst kända av de assyriska kungarna. Den israeliske historikern Moshe Pearlman skrev: ”Plötsligt började skeptiker som till och med hade betvivlat tillförlitligheten hos de historiska delarna av Gamla testamentet revidera sina åsikter.”21
24. Hur nära stämmer en assyrisk skildring av Sargon överens med bibelns skildring om erövringen av Samaria?
24 En av Sargons inskriptioner berättar om en händelse som man tidigare endast kände till från bibeln. Den lyder: ”Jag belägrade och intog Samaria, ledde bort som byte 27.290 av dess invånare.”22 Den bibliska skildringen av detta i 2 Kungaboken 17:6 lyder: ”I Hoseas nionde regeringsår intog kungen i Assyrien Samaria och förde Israel bort till Assyrien.” Angående den slående likheten mellan dessa två skildringar framhöll Pearlman: ”Här har vi alltså två rapporter i segrarens och de besegrades krönikor, och den ena är nästan en spegelbild av den andra.”23
25. Varför bör vi inte förvänta att bibliska och profana skildringar skall stämma överens i varje detalj?
25 Bör vi då förvänta att bibelns skildring och profana källor stämmer överens i varje detalj? Nej. Pearlman säger: ”Detta slag av identiskt lika ’krigsrapporter’ från båda sidor var ovanligt i Mellersta Östern i forntiden (och ibland även i vår tid). Det inträffade endast när de stridande länderna var Israel och någon av dess grannar och endast då Israel besegrades. När Israel segrade skildrades aldrig något nederlag i fiendens krönikor.” 24 (Kursiverat av oss) Det är därför inte förvånande att assyriska skildringar av Sargons son Sanheribs fälttåg i Israel hoppar över en viktig händelse. Vilken då?
26. Hur förhåller sig Sanheribs skildring av hans fälttåg i Israel till skildringen i bibeln?
26 Man har funnit väggreliefer i kung Sanheribs palats med scener från hans fälttåg i Israel. Och man har också funnit skrivna redogörelser för detta fälttåg. I en sådan, på en lerprisma, sägs det: ”Vad beträffar Hiskia, juden, som inte underkastade sig mitt ok, belägrade jag 46 av hans befästa städer. ... Jag gjorde honom själv till en fånge i Jerusalem, hans kungastad, som en fågel i en bur. ... Jag minskade hans land, men jag ökade på tributen och katrûgåvorna (som tillkom) mig (som hans) herre.”25 Sanheribs version stämmer överens med bibeln när det gäller assyriska segrar. Men som väntat underlåter han att nämna sitt misslyckade försök att inta Jerusalem och det faktum att han tvingades återvända hem därför att 185.000 av hans soldater hade dödats under en natt. — 2 Kungaboken 18:13—19:36; Jesaja 36:1—37:37.
27. Hur förhåller sig bibelns skildring av lönnmordet på Sanherib till forntida profana skildringar?
27 Och tänk på lönnmordet på Sanherib och på vad en sentida upptäckt visar. Bibeln säger att två av hans söner, Adrammelek och Sareser, dödade honom. (2 Kungaboken 19:36, 37, jämför NW.) Men både den skildring som tillskrivs den babyloniske kungen Nabonid och den babyloniske prästen Berossos’ redogörelse från 200-talet f.v.t. nämner bara att en son skulle vara inblandad i mordet. Vilken skildring är korrekt? Historikern Philip Biberfeld skrev i en kommentar till den nutida upptäckten av ett fragment av en prisma uppkallad efter Esarhaddon, Sanheribs son som efterträdde honom som kung: ”Bara den bibliska berättelsen visade sig vara korrekt. Den bekräftades i alla mindre detaljer av Esarhaddons inskrift och visade sig vara mera exakt beträffande denna händelse i den babylonisk-assyriska historien än de babyloniska källorna själva. Detta är ett faktum av yttersta betydelse för värderandet även av samtida källor, som inte är i överensstämmelse med den bibliska traditionen.”26
28. Hur har bibeln rättfärdigats i det den säger om Belsassar?
28 En gång i tiden skilde sig också alla forntida källor från bibeln angående Belsassar. Bibeln framställde Belsassar som Babylons kung vid dess fall. (Daniel 5:1—31) Profana skrifter nämnde dock inte ens Belsassar, utan sade att Nabonid då var kung. Kritikerna hävdade därför att Belsassar aldrig har funnits. På senare tid har man emellertid funnit gamla skrifter som identifierar Belsassar som Nabonids son och medhärskare i Babylon. Det är uppenbarligen därför bibeln säger att Belsassar erbjöd Daniel att bli ”den tredje herren i riket”, eftersom Belsassar själv var den andre. (Daniel 5:16, 29) Därför sade professor R. P. Dougherty vid Yaleuniversitetet när han jämförde bibelboken Daniel med andra forntida skrifter: ”Den bibliska redogörelsen kan tolkas såsom den bästa, därför att den använder namnet Belsassar, därför att den tillskriver Belsassar konungslig makt och därför att den visar att samregering förekom i riket.”27
29. Vilken bekräftelse på det bibeln säger om Pontius Pilatus har man funnit?
29 Ett annat exempel på en upptäckt som bekräftar att en person som nämns i bibeln är historisk ges av Michael J. Howard, som arbetade med Caesareaexpeditionen i Israel år 1979. Han skrev: ”I 1.900 år existerade Pilatus bara på evangeliernas sidor och i romerska och judiska historikers vaga hågkomster. Man kände praktiskt taget inte till någonting om hans liv. Somliga sade att han aldrig ens hade existerat. Men 1961 höll en italiensk arkeologisk expedition på att arbeta i ruinerna efter den gamla romerska teatern i Caesarea. En arbetare vände på en sten som hade använts i en av trapporna. På andra sidan fanns följande delvis svårfattliga inskription på latin: ’Caesariensibus Tiberium Pontius Pilatus Praefectus Iudaeae.’ (Till folket i Caesarea Tiberium Pontius Pilatus landshövding i Judeen.) Det var en dödsstöt för tvivlen på Pilatus’ existens. ... För första gången fanns det en samtida inskrift som vittnade om att den man som beordrade Kristi korsfästelse har funnits.”28 — Johannes 19:13—16; Apostlagärningarna 4:27.
30. Vad har man upptäckt angående bruket av kameler, vilket stöder bibelns skildring?
30 Nutida upptäckter bestyrker också mindre detaljer i gamla bibliska skildringar. Werner Keller motsade till exempel bibeln när han år 1955 skrev att kamelen inte hade tämjts förrän relativt sent och att det därför ”måste vara fråga om en förväxling” i den scen där ”vi första gången möter Rebecka i hennes hemstad Nahor. Isaks blivande svärfaders ’kameler’ vid brunnen måste ha varit — åsnor.”29 (1 Moseboken 24:10) År 1978 framlade emellertid den framstående israeliske militären och arkeologen Moshe Dayan bevis för att kameler ”tjänade som transportmedel” redan på den tiden och att den bibliska skildringen därför är korrekt. ”En relief från 1700-talet f. Kr. som hittats i Byblos i Fenicien avbildar en knäböjande kamel”, förklarade Dayan. ”Och kamelryttare avbildas på cylindersigill som nyligen upptäckts i Mesopotamien och som härrör från den patriarkaliska tiden.”30
31. Vilka ytterligare bevis finns det för att bibeln är historiskt exakt?
31 Bevisen för att bibeln är historiskt exakt har ökat i avsevärd grad. Visserligen har man inte funnit profana skildringar av Egyptens stora nederlag i Röda havet och andra liknande nederlag, men det är inte förvånande eftersom härskarna inte brukade låta teckna ner sina nederlag. Men på tempelmurarna i Karnak i Egypten har man funnit skildringen om Farao Sisaks eller Sheshonks framgångsrika invasion av Juda under Salomos son Rehabeams regering. Bibeln berättar om det i 1 Kungaboken 14:25, 26. (Jämför 1 Kungaboken 11:40.) Dessutom har man hittat den moabitiske kungen Mesas version av sitt uppror mot Israel upptecknad på vad som kallas Mesastenen. Det kan man också läsa om i bibeln, i 2 Kungaboken 3:4—27.
32. Vad kan man se på museer i dag som bekräftar bibelns skildringar?
32 På många museer kan man se väggreliefer, inskriptioner och statyer som bekräftar bibelns skildringar. Judas och Israels kungar, till exempel Hiskia, Manasse, Omri, Ahab, Peka, Menahem och Hosea, förekommer i kilskrift på inskrifter som assyriska härskare har låtit göra. På Salmanesers eller Salmanassars svarta obelisk kan man se kung Jehu eller något av hans sändebud betala tribut. Utsmyckningen av det persiska palatset i Susan har återskapats så att man nu kan se den så som de bibliska personerna Mordokai och Ester kände till den. Skulpturer av de tidiga romerska kejsarna Augustus, Tiberius och Claudius som uppträder i bibelns skildring kan man också se på museer. (Lukas 2:1; 3:1; Apostlagärningarna 11:28; 18:2) Och man har faktiskt funnit en silverdenar med kejsar Tiberius’ bild på — ett sådant mynt som Jesus frågade efter när han talade om att betala skatt. — Matteus 22:19—21.
33. Hur ger landet Israel och dess kännetecknande drag bevis för att bibeln är tillförlitlig?
33 En nutida besökare i Israel som känner till bibeln kan inte annat än ta intryck av hur exakt bibeln beskriver landet och dess typiska drag. Doktor Ze’ev Shremer, ledare för en geologisk expedition till Sinaihalvön, sade en gång: ”Vi har naturligtvis våra egna kartor och lantmätarskisser, men i de fall då bibeln och kartorna inte stämmer överens, håller vi på böckernas bok.”31 Låt oss ge ett exempel på hur man personligen kan uppleva den historia som framställs i bibeln: I Jerusalem kan man i dag promenera genom en mer än 520 meter lång tunnel som höggs ut i berget för över 2.700 år sedan. Den höggs ut för att säkra stadens vattenförsörjning, och den ledde vatten från den dolda källan i Gihon utanför stadsmurarna till Siloadammen inne i staden. Bibeln berättar om hur Hiskia lät göra denna vattentunnel för att förse staden med vatten medan han väntade att Sanherib skulle komma och belägra staden. — 2 Kungaboken 20:20; 2 Krönikeboken 32:30.
34. Vad har somliga ansedda forskare sagt om bibelns exakthet?
34 Detta är bara några exempel som illustrerar varför det är oförståndigt att undervärdera bibelns exakthet. Det finns många, många fler. Tvivel på bibelns tillförlitlighet grundar sig vanligen inte på vad den säger eller på sunda vittnesbörd, utan i stället på felaktiga upplysningar eller okunnighet. Frederic Kenyon, tidigare chef för British Museum, skrev: ”Arkeologin har ännu inte sagt sitt sista ord, men de redan uppnådda resultaten fastslår vad tron borde låta oss förmoda, nämligen att bibeln bara kan vinna på att kunskapen tillväxer.”32 Och den kände arkeologen Nelson Glueck sade: ”Det kan kategoriskt fastslås att ingen arkeologisk upptäckt någonsin har motbevisat ett uttalande i bibeln. Mängder av arkeologiska fynd har gjorts som i klar översikt eller i exakta detaljer bestyrker de historiska uttalandena i bibeln.”33
Uppriktigheten och harmonin
35, 36. a) Vilka personliga brister har olika bibelskribenter erkänt? b) Varför ger dessa skribenters uppriktighet ökat stöd åt det de säger om att bibeln är från Gud?
35 Något annat som visar att bibeln kommer från Gud är dess skribenters uppriktighet. Det strider mot den mänskliga naturen att erkänna misstag eller misslyckanden, i synnerhet i skrift. De flesta forntida skribenter rapporterade sina framgångar och goda egenskaper. Men Mose skrev om hur han ”handlade trolöst” och därför inte längre var kvalificerad att leda Israel in i det utlovade landet. (5 Moseboken 32:50—52; 4 Moseboken 20:1—13) Jona berättade om sin egen uppstudsighet. (Jona 1:1—3; 4:1) Paulus erkänner sitt tidigare orätta handlingssätt. (Apostlagärningarna 22:19, 20; Titus 3:3) Och Matteus, en Kristi apostel, rapporterade att apostlarna ibland visade brist på tro, sökte en framträdande ställning och till och med övergav Jesus då han greps. — Matteus 17:18—20; 18:1—6; 20:20—28; 26:56.
36 Om bibelskribenterna förfalskade något, skulle det då inte vara ofördelaktiga upplysningar om sig själva? De skulle troligen inte avslöja sina egna brister och sedan komma med felaktiga uttalanden om annat, eller hur? Bibelskribenternas uppriktighet bestyrker således deras påstående att Gud vägledde dem när de skrev. — 2 Timoteus 3:16.
37. Varför utgör bibelns inre harmoni ett så starkt bevis för att den är inspirerad av Gud?
37 Bibelns inre harmoni, att den behandlar ett centralt tema, vittnar också om att den är Guds ord. Det är lätt att säga att bibelns 66 böcker skrevs under en period av 1.600 år av omkring 40 olika skribenter. Men tänk på hur anmärkningsvärt detta faktum är! Låt oss tänka oss att en bok började skrivas under romarrikets tid, att skrivandet fortsatte under olika monarkier och republiker fram till nu och att skribenterna var så olika människor som soldater, kungar, präster, fiskare och till och med en herde och en läkare. Skulle du förvänta att varje del av den boken följde exakt samma tema? Bibeln har skrivits under en liknande tidsperiod, under olika politiska regimer och av människor av alla dessa kategorier. Och den stämmer genomgående överens med sig själv. Dess grundläggande budskap har samma kraft från början till slut. Styrker inte detta det bibeln säger om att dessa ”människor talade ord från Gud, under det att de drevs av helig ande”? — 2 Petrus 1:20, 21.
38. Vad krävs det för att man skall lita på bibeln?
38 Kan man lita på bibeln? Om du verkligen undersöker vad den säger och inte bara godtar vad vissa personer påstår att den säger, kommer du att finna goda skäl att lita på den. Men det finns ännu starkare bevis för att bibeln verkligen blev inspirerad av Gud, och dem skall vi behandla i nästa kapitel.
[Infälld text på sidan 202]
”De astronomiska och bibliska redogörelserna för skapelsen är desamma”
[Infälld text på sidan 204]
Bibeln är anmärkningsvärt fri från vidskeplighet
[Infälld text på sidan 206]
Det nära sambandet mellan ens sinnesinställning och ens fysiska hälsa omtalades i bibeln för länge sedan
[Infälld text på sidan 215]
Det strider mot den mänskliga naturen att erkänna misstag eller misslyckanden, i synnerhet i skrift
[Infälld text på sidan 215]
Bibeln stämmer genomgående överens med sig själv
[Diagram på sidan 201]
Vattnets kretslopp som man i stort sett inte kände till i forna tider beskrivs i bibeln
[Bild på sidan 200]
Så här trodde somliga människor i forntiden att jorden bars upp
[Bild på sidan 203]
Djupfryst mammut framgrävd i Sibirien. Efter tusentals år fanns det fortfarande gräs i munnen och magen på den, och köttet gick att äta när det hade tinats upp
[Bild på sidan 205]
Så sent som på 1800-talet tvättade läkarna inte alltid händerna sedan de hade vidrört döda, vilket ledde till fler dödsfall
BÅRHUS
FÖRLOSSNINGSAVD.
[Bild på sidan 207]
Den vikt bibeln lägger vid kärleken överensstämmer med sunda medicinska råd
[Bild på sidan 209]
Kalkstensrelief som föreställer kung Sargon. Sedan länge hade man endast känt till honom från bibeln
[Bilder på sidan 210]
Väggrelief från kung Sanheribs palats i Nineve som visar hur han tar emot byte från den judeiska staden Lakis
Denna lerprisma som har uppkallats efter Sanherib beskriver hans fälttåg i Israel
[Bilder på sidan 211]
Esarhaddons segermonument. Esarhaddon var son till Sanherib, och detta monument bekräftar det som sägs i 2 Kungaboken 19:37: ”Och hans son Esarhaddon blev kung efter honom”
Denna inskription funnen i Caesarea bekräftar att Pontius Pilatus var landshövding i Judeen
[Bilder på sidan 212]
Denna väggrelief bekräftar den bibliska skildringen av Sisaks seger över Juda
Mesastenen berättar om den moabitiske kungen Mesas uppror mot Israel som beskrivs i bibeln
[Bilder på sidan 213]
Kung Jehu eller något av hans sändebud betalar tribut till kung Salmaneser III
Marmorbyst som föreställer Augustus. Han var kejsare när Jesus Kristus föddes
En silverdenar med kejsar Tiberius’ bild på. Det var en sådan Kristus frågade efter
[Bild på sidan 214]
Det inre av den tunnel som kung Hiskia hade låtit hugga ut för att förse Jerusalem med vatten under den assyriska belägringen