Falska profeter
Definition: Enskilda individer och organisationer som förkunnar budskap som de tillskriver en övermänsklig källa, men som inte härrör från den sanne Guden och inte är i överensstämmelse med hans uppenbarade vilja.
Hur kan sanna respektive falska profeter identifieras?
Sanna profeter tillkännager sin tro på Jesus, men det krävs mer än att bara påstå att man predikar i hans namn
1 Joh. 4:1—3: ”Pröva de inspirerade uttalandena för att se om de härrör från Gud, eftersom många falska profeter har gått ut i världen. Härigenom får ni kännedomen om det inspirerade uttalandet från Gud: Varje inspirerat uttalande som bekänner Jesus Kristus såsom kommen i köttet, det härrör från Gud, men varje inspirerat uttalande som inte bekänner Jesus, det härrör inte från Gud.”
Matt. 7:21—23: ”Inte var och en som säger till mig: ’Herre, Herre’, skall komma in i himlarnas kungarike, utan den som gör min Faders vilja, hans som är i himlarna. Många skall säga till mig på den dagen: ’Herre, Herre, profeterade vi inte i ditt namn ... ?’ Och likväl skall jag då bekänna för dem: Jag har aldrig känt er! Gå bort ifrån mig, ni som övar laglöshet.”
Sanna profeter talar i Guds namn, men det räcker inte att enbart påstå att man representerar honom
5 Mos. 18:18—20: ”En profet kommer jag att resa upp åt dem ur deras bröders mitt, lik dig [lik Mose]; och jag kommer verkligen att lägga mina ord i hans mun, och han kommer sannerligen att tala till dem allt vad jag befaller honom. Och det skall ske att den man som inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, honom kommer jag själv att avkräva räkenskap. Men den profet som är förmäten nog att i mitt namn tala ett ord som jag inte har befallt honom att tala eller som talar i andra gudars namn, den profeten skall dö.” (Jämför Jeremia 14:14; 28:11, 15.)
Jesus sade: ”Jag [gör] ingenting ... av eget initiativ, utan alldeles som Fadern har lärt mig talar jag dessa ting.” (Joh. 8:28) Han sade: ”Jag har kommit i min Faders namn.” (Joh. 5:43) Han sade också: ”Den som talar av egen ingivelse, han söker sin egen härlighet.” — Joh. 7:18.
Om någon enskild individ eller organisation påstår sig representera Gud men vägrar att använda Guds namn och har för vana att ge uttryck åt sina egna uppfattningar i olika frågor, kan man då säga att den personen eller den organisationen uppfyller denna viktiga kvalifikation för en sann profet?
Förmågan att utföra ”stora tecken”, eller ”under”, är inte nödvändigtvis bevis för att någon är en sann profet
Matt. 24:24: ”Falska krister och falska profeter skall uppstå och skall göra stora tecken och under för att om möjligt vilseleda även de utvalda.”
2 Thess. 2:9, 10: ”Den laglöses närvaro är enligt Satans verksamhet åtföljd av varje kraftgärning och av lögnaktiga tecken och förebud och av varje orättfärdigt bedrägeri för dem som är på väg att förgås, till gengäld för att de inte tog emot kärleken till sanningen, så att de kunde bli räddade.”
Å andra sidan utförde Mose underverk på Jehovas befallning. (2 Mos. 4:1—9) Jehova bemyndigade också Jesus att utföra underverk. (Apg. 2:22) Men det var inte bara underverken som vittnade om att Gud verkligen hade sänt dem.
Det som sanna profeter förutsäger kommer att inträffa, men de kanske inte förstår precis när eller hur det skall ske
Dan. 12:9: ”Gå, Daniel, ty orden hålls hemliga och förseglas intill ändens tid.”
1 Petr. 1:10, 11: ”Profeterna ... sökte ständigt utröna vilken särskild tid eller vad för slags tid anden i dem hänvisade till beträffande Kristus, när den på förhand vittnade om lidandena avsedda för Kristus och om de härligheter som skulle följa på dessa.”
1 Kor. 13:9, 10: ”Vi har kunskap styckevis, och vi profeterar styckevis; men när det som är fullständigt kommer, skall det som är styckevis tas bort.”
Ords. 4:18: ”De rättfärdigas stig är lik det klara ljuset som blir ljusare och ljusare tills det är full dag.”
Apostlarna och andra bland de första kristna lärjungarna hade vissa felaktiga förväntningar, men Bibeln klassificerar inte dem som ”falska profeter”. — Se Lukas 19:11; Johannes 21:22, 23; Apostlagärningarna 1:6, 7.
Profeten Natan uppmuntrade kung David att sätta i gång med det som han tänkte i sitt hjärta, nämligen att bygga ett hus för Jehovas tillbedjan. Men senare uppmanade Jehova Natan att informera David om att det inte var han som skulle få bygga huset. Jehova förkastade inte Natan för det som han hade sagt tidigare, utan fortsatte att använda honom på grund av att han så ödmjukt rättade till saken då Jehova klargjorde den för honom. — 1 Krön. 17:1—4, 15.
En sann profets uttalanden främjar sann tillbedjan och är i överensstämmelse med Guds uppenbarade vilja
5 Mos. 13:1—4: ”Ifall en profet eller en drömmare som har haft en dröm står upp i din mitt och verkligen ger dig ett tecken eller ett förebud, och det tecken eller det förebud verkligen inträffar som han talade till dig om, i det han sade: ’Låt oss vandra efter andra gudar, som du inte har känt, och låt oss tjäna dem’, skall du inte lyssna till den profetens ord eller till drömmaren som hade den drömmen, ty Jehova, er Gud, prövar er för att få veta om ni älskar Jehova, er Gud, av allt ert hjärta och all er själ. Jehova, er Gud, skall ni vandra efter, och honom skall ni frukta, och hans bud skall ni hålla, och till hans röst skall ni lyssna, och honom skall ni tjäna, och honom skall ni hålla fast vid.”
Eftersom Bibeln säger att den som är ”världens vän” är Guds fiende, kan man då säga att präster som manar sina församlingsbor att engagera sig i världens angelägenheter främjar sann tillbedjan? (Jak. 4:4; 1 Joh. 2:15—17) Den sanne Guden sade att nationerna ”kommer sannerligen att inse att jag är Jehova”, och Bibeln säger att Gud skulle ta ut ”ett folk för sitt namn” ur nationerna, men kan man då säga att religiösa organisationer som förringar vikten av att använda Guds namn handlar i överensstämmelse med denna Guds uppenbarade vilja? (Hes. 38:23; Apg. 15:14) Jesus lärde sina efterföljare att be om Guds kungarike, och Bibeln varnar oss för att sätta vår förtröstan till jordemänniskor; kan man då säga att präster eller politiska organisationer som manar människor att sätta sin tillit till mänskligt styre är sanna profeter? — Matt. 6:9, 10; Ps. 146:3—6; jämför Uppenbarelseboken 16:13, 14.
Sanna respektive falska profeter kan kännas igen på den frukt som kommer till synes i deras och deras efterföljares liv
Matt. 7:15—20: ”Se upp för de falska profeterna, som kommer till er i fårakläder men invärtes är rovlystna vargar. Av deras frukter skall ni känna igen dem. ... Varje gott träd [frambringar] fin frukt, men varje ruttet träd frambringar värdelös frukt. ... Av deras frukter skall ni alltså verkligen känna igen dessa människor.”
Vad karakteriserar deras levnadsväg? ”Köttets gärningar är ... otukt, orenhet, tygellöshet, avgudadyrkan, utövande av spiritism, fientligheter, osämja, svartsjuka, yttringar av förbittring, av stridslystnad, söndringar, sekter, känslor av avund, dryckesorgier, bullersamma festupptåg och ting som dessa. ... De som ägnar sig åt sådana ting skall inte ärva Guds kungarike. Andens [Guds andes] frukt däremot är kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning.” — Gal. 5:19—23; se också 2 Petrus 2:1—3.
Har inte Jehovas vittnen tagit miste i vissa lärofrågor?
Jehovas vittnen påstår sig inte vara inspirerade profeter. De har gjort misstag. I likhet med Jesu Kristi apostlar har de ibland haft vissa felaktiga förväntningar. — Luk. 19:11; Apg. 1:6.
Bibeln anger vissa tidselement som har att göra med Kristi närvaro, och Jehovas vittnen har studerat dessa med livligt intresse. (Luk. 21:24; Dan. 4:10—17) Jesus beskrev också ett av många drag bestående tecken som skulle vara förbundet med uppfyllelsen av vissa tidsprofetior, så att man kunde känna igen den generation som skulle få uppleva slutet på Satans onda tingens ordning. (Luk. 21:7—36) Jehovas vittnen har visat på sådant i detta tecken som har gått i uppfyllelse. Det är sant att vittnena har gjort misstag när det gäller förståelsen av vad som skulle hända då vissa tidsperioder löpte ut, men de har inte gjort det misstaget att de har förlorat tron eller upphört med att vara vaksamma i fråga om uppfyllelsen av Jehovas uppsåt. De har fortsatt att låta följande råd av Jesus inta en framträdande plats i sina tankar: ”Var alltså ständigt vaksamma, eftersom ni inte vet på vilken dag er Herre kommer.” — Matt. 24:42.
De korrigeringar som har varit nödvändiga att göra i fråga om vissa uppfattningar har varit av relativt ringa betydelse jämfört med de viktiga bibliska sanningar som de har urskilt och publicerat. Några av dessa är till exempel: Jehova är den ende sanne Guden. Jesus Kristus är ingen del av en treenig gudom, utan han är Guds enfödde Son. Friköpande från synd är möjligt enbart genom tro på Kristi lösenoffer. Den heliga anden är inte en person, utan Jehovas verksamma kraft, och dess frukt måste tydligt komma till synes i sanna tillbedjares liv. Själen är inte odödlig som de forntida icke-judarna hävdade; den dör, och hoppet om fortsatt liv i framtiden ligger i uppståndelsen. Gud har tillåtit det onda på grund av stridsfrågan om den universella suveräniteten. Guds kungarike är mänsklighetens enda hopp. Vi har sedan år 1914 levt i de sista dagarna för den världsomfattande onda tingens ordning. Endast 144.000 trogna kristna kommer att vara kungar och präster tillsammans med Kristus i himlen, medan de övriga av det lydiga människosläktet kommer att få evigt liv på en paradisisk jord.
En annan faktor att begrunda i fråga om Jehovas vittnens läror är denna: Har dessa verkligen lyft upp människor moraliskt? Är de som håller fast vid dessa läror framträdande i de samhällen de bor i på grund av sin ärlighet? Har deras familjeliv påverkats i god riktning genom att de har levt enligt dessa läror? Jesus sade att man lätt skulle kunna känna igen hans lärjungar, eftersom de skulle ha kärlek inbördes. (Joh. 13:35) Är denna egenskap framträdande bland Jehovas vittnen? Vi låter fakta tala för sig själva.
Om någon säger—
”Min präst har sagt att Jehovas vittnen är falska profeter”
Kan du svara: ”Får jag fråga: Visade han dig någonting i Bibeln som beskriver vad vi tror eller gör och som säger att människor av det slaget skulle vara falska profeter? ... Får jag visa dig hur Bibeln beskriver falska profeter? (Använd sedan en eller flera av de tankar som tagits upp på sidorna 105—108.)”
Eller också kan du säga: ”Jag är övertygad om att du håller med om att en sådan allvarlig anklagelse bör understödjas med tydliga bevis. Nämnde din präst något särskilt exempel? (Om den besökte nämner någon påstådd ”förutsägelse” som inte slagit in, kan du använda materialet på sidorna 106—109.)”
En annan möjlighet: ”Jag är övertygad om att du, om du blev anklagad för någonting liknande av någon, skulle välkomna möjligheten att åtminstone få förklara din ställning eller åsikt, inte sant? ... Får jag därför visa dig från Bibeln ... ?”