Världens ande

Definition: Den drivande kraft som påverkar det samhälle av människor som inte tjänar Jehova Gud och som får dessa människor att tala och handla enligt ett visst karakteristiskt mönster. Även om människor mer eller mindre gör som de själva vill, har de som lägger i dagen världens ande en viss grundinställning, ett visst handlingssätt och vissa målsättningar i livet som är kännetecknande för den nuvarande tingens ordning, vars härskare och gud är Satan.

Varför är det så allvarligt att bli besmittad av världens ande?

1 Joh. 5:19: ”Hela världen befinner sig i den ondes våld.” (Satan har utvecklat en ande som behärskar tänkesättet och verksamheten hos människor som inte är Jehovas godkända tjänare. Det är en ande av själviskhet och stolthet som är så genomträngande att den liknas vid den luft människor andas. Vi måste vara mycket försiktiga, så att vi inte kommer under Satans välde och låter vårt liv formas av denna ande.)

Upp. 12:9: ”Den store draken [blev] nerslungad, den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden; han slungades ner till jorden, och hans änglar slungades ner med honom.” (Ända sedan detta inträffade, efter Guds kungarikes födelse år 1914, har Satans och hans demoners inflytande ökat kraftigt bland människorna. Hans ande har drivit människor till att handla alltmer själviskt och våldsamt. Särskilt de som söker tjäna Jehova utsätts för stora påtryckningar i fråga om att vara en del av världen, att göra som andra gör och att överge den sanna tillbedjan.)

Vilka är några av de kännetecknande drag hos världens ande som vi måste vara på vår vakt mot?

1 Kor. 2:12: ”Nu har vi inte fått världens ande, utan den ande som är från Gud, för att vi skall veta vad Gud har gett oss i sin ynnest.” (Om världens ande slår rot i en människas tankar och önskningar, kommer dess frukt snart till synes i handlingar som ger uttryck åt denna ande. För att man skall kunna bryta sig loss från världens ande krävs således att man inte bara undviker okristliga aktiviteter och överdrifter, utan också går till botten med problemet genom att uppodla en inställning som återspeglar Guds ande och äkta kärlek till hans vägar. Detta bör du hålla i minnet, när du begrundar följande yttringar av världens ande.)

Man gör vad man själv vill, utan hänsyn till Guds vilja

Satan uppmanade Eva att själv avgöra vad som var gott och vad som var ont. (1 Mos. 3:3—5; se som kontrast Ordspråken 3:5, 6.) Många som följer Evas handlingssätt vet inte vad Guds vilja är för mänskligheten och är inte heller intresserade av att ta reda på det. De ”sköter bara sitt”, som de säger. De som känner till Guds krav och försöker rätta sig efter dem måste vara försiktiga, så att världens ande inte får dem att avsiktligt ignorera råden i Guds ord i fråga om sådant som de kan betrakta som småsaker. — Luk. 16:10; se också rubriken ”Oberoende”.

Man reagerar på ett sätt som vittnar om stolthet

Satan var den förste som lät sitt hjärta fördärvas genom att han hade för höga tankar om sig själv. (Jämför Hesekiel 28:17; Ordspråken 16:5.) Stolthet är en splittrande kraft i den värld som han härskar över, en kraft som får människor att betrakta sig själva som förmer än dem som tillhör en annan ras, nation eller språkgrupp eller som har en annan ekonomisk status. Även de som tjänar Gud kan behöva utrota rester av sådana känslor. De behöver också vara på sin vakt så att inte stoltheten får dem att göra stora stridsfrågor av småsaker eller blir en barriär som hindrar dem att erkänna sina egna fel och brister och ta emot råd och på så sätt dra nytta av all den kärleksfulla hjälp Jehova ger genom sin organisation. — Rom. 12:3; 1 Petr. 5:5.

Man visar en upprorisk inställning till myndighet

Satan, vars namn betyder ”motståndare”, var den förste som gjorde uppror. Nimrod, vars namn kan betyda ”låt oss göra uppror”, visade genom sitt trots mot Jehova att han var ett barn av Satan. Genom att undvika denna ande kan gudfruktiga människor hindra att de sätter sig upp mot världsliga styresmän (Rom. 13:1); kan minderåriga barn få hjälp att underordna sig sina föräldrars gudagivna myndighet (Kol. 3:20); kan man bli skyddad mot att sympatisera med avfällingar som ringaktar dem som Jehova har betrott med ansvar i sin synliga organisation. — Jud. v. 11; Hebr. 13:17.

Man ger det fallna köttets begär fria tyglar

Det inflytande som detta har kan man se och höra överallt. Det är något som man ständigt måste vara på sin vakt mot. (1 Joh. 2:16; Ef. 4:17, 19; Gal. 5:19—21) De tankar och begär som kan leda till allvarligare yttringar av denna ande kan komma till uttryck i en människas tal, de skämt hon berättar, de sångtexter hon lyssnar på, det slags dans hon ägnar sig åt eller i att hon ser underhållning som framhäver sexuell omoraliskhet. Denna sida av världens ande visar sig i drogmissbruk, dryckenskap, äktenskapsbrott, otukt och homosexualitet. Den kommer också till synes då en människa tar ut skilsmässa enligt världslig lag men på oskriftenlig grund och gifter om sig med någon annan. — Mal. 2:16.

Man låter sitt liv domineras av begäret att få allt man ser

Det var ett sådant begär som Satan uppodlade hos Eva, då han lockade henne att göra något som fördärvade hennes förhållande till Gud. (1 Mos. 3:6; 1 Joh. 2:16) Jesus avvisade bestämt en sådan frestelse. (Matt. 4:8—10) De som vill behaga Jehova måste vara på sin vakt, så att de inte låter den kommersiella världen utveckla en sådan ande i dem. Mycket sorg och dessutom andlig undergång blir följden för dem som låter sig insnärjas av denna ande. — Matt. 13:22; 1 Tim. 6:7—10.

Man briljerar med sina ägodelar och förmenta färdigheter

Denna sedvänja är också något som ”härrör från världen” och som de som blir tjänare åt Gud måste överge. (1 Joh. 2:16) Den har sin grund i stoltheten, och i stället för att bygga upp andra andligen frestar den dem med materiella ting och visioner av världsliga bedrifter. — Rom. 15:2.

Man ger fritt lopp åt sina känslor genom att yttra sig ovettigt eller skymfligt och gripa till våld

Detta tillhör ”köttets gärningar”, mot vilka många måste föra en hård kamp. Med hjälp av sann tro och Guds ande kan de segra över världen i stället för att låta dess ande behärska dem. — Gal. 5:19, 20, 22, 23; Ef. 4:31; 1 Kor. 13:4—8; 1 Joh. 5:4.

Man grundar sitt hopp och sin fruktan på det som människor kan göra

En själisk, oandlig människa betraktar det som hon kan se och ta på som det enda hon verkligen räknar med. Hennes hopp och hennes fruktan kretsar kring de löften och hot som andra människor kommer med. Hon vänder sig till mänskliga ledare för att få hjälp och känner sig desillusionerad när de misslyckas. (Ps. 146:3, 4; Jes. 8:12, 13) För henne finns det ingenting annat än det här livet. Dödshot förslavar henne lätt. (Se som kontrast Matteus 10:28; Hebréerna 2:14, 15.) Däremot påverkar en ny kraft sinnet hos dem som lär känna Jehova, dem som fyller sitt sinne och hjärta med hans löften och lär sig att vända sig till honom för att få hjälp varje gång de är i nöd. — Ef. 4:23, 24; Ps. 46:1; 68:19.

Man ger människor och föremål den tillbedjan och ära som tillkommer Gud

”Denna tingens ordnings gud”, Satan, Djävulen, uppmuntrar till alla slags seder och bruk som vilseleder människans gudagivna benägenhet att tillbe någon eller något. (2 Kor. 4:4) Somliga härskare har behandlats som gudar. (Apg. 12:21—23) Miljoner människor faller ner inför avgudar. Miljoner andra avgudar skådespelare och framträdande idrottsmän. Ofta hålls fester där man firar enskilda människor och visar dem otillbörlig ära. Denna anda är så vanlig att de som i sanning älskar Jehova och vill ägna honom odelad hängivenhet måste vara vakna för dess inflytande varje dag.