Studier över de inspirerade Skrifterna och deras bakgrund
Studium 3 — De bibliska händelserna inordnas på tidens ström
Tideräkningen på Bibelns tid och en kronologisk översikt över framträdande händelser i såväl de hebreiska som de grekiska skrifterna.
1. a) Vad anger att Jehova håller tiden exakt? b) Vilka framsteg har gjorts när det gäller att förstå Bibelns kronologi?
NÄR Jehovas ängel gav Daniel den syn som gällde ”nordens kung” och ”söderns kung”, använde han flera gånger uttrycket ”den fastställda tiden”. (Dan. 11:6, 27, 29, 35) Det finns också många andra skriftställen som anger att Jehova håller tiden exakt och fullbordar sitt uppsåt precis i rätt tid. (Luk. 21:24; 1 Thess. 5:1, 2) I sitt ord, Bibeln, har han gett oss ett antal ”vägmärken”, som hjälper oss att fastställa viktiga händelser på tidens ström. Det har gjorts stora framsteg i fråga om att förstå Bibelns kronologi. Forskning som bedrivs av arkeologer och andra fortsätter att kasta ljus över åtskilliga problem och gör det möjligt för oss att fastställa tidpunkten för viktiga händelser i Bibelns redogörelse. — Ords. 4:18.
2. Ge ett exempel på hur man använder ordningstal.
2 Ordningstal och grundtal. I det föregående studiet (paragraferna 24 och 25) såg vi att det är skillnad på grundtal och ordningstal. Detta bör man tänka på när man bedömer bibliska tidsperioder i förhållande till nutida dateringsmetoder. När det till exempel talas om ”det trettiosjunde året av Jehojakins, Judas kungs, landsflykt”, är ”trettiosjunde” ett ordningstal. Det betyder 36 hela år plus några dagar, veckor eller månader (beroende på hur lång tid som har gått från sista dagen på det 36:e året). — Jer. 52:31.
3. a) Vilka statsurkunder hjälper oss att fastställa bibliska årtal? b) Vad menas med ett regeringsår respektive ett tronbestigningsår?
3 Regeringsår och tronbestigningsår. Bibeln hänvisar till Judas och Israels officiella statsurkunder och omtalar också vissa händelser som hade att göra med Babylons och Persiens härskare. I alla fyra rikena grundade sig den officiella kronologin eller tideräkningen på kungarnas regeringstid, och samma dateringssystem har tillämpats i Bibeln. Mycket ofta anger Bibeln namnet på den citerade urkunden, till exempel ”boken med Salomos angelägenheter”. (1 Kung. 11:41) En kungs regeringstid omfattade som regel en del av ett tronbestigningsår, som följdes av ett antal hela regeringsår. Regeringsåren var de år kungen officiellt härskade, och de räknades i allmänhet från nisan till nisan, dvs. från vår till vår. När en kung ärvde tronen, kallades de månader som återstod till vårmånaden nisan hans tronbestigningsår, då han fyllde ut det som fattades i hans företrädares period som regent. Hans egen officiella regeringsperiod räknades från den nästkommande 1 nisan.
4. Visa hur den bibliska kronologin kan fastställas med hjälp av regeringsår.
4 Vi finner till exempel att Salomo började regera någon gång före nisan år 1037 f.v.t., medan David ännu levde. Kort därefter dog David. (1 Kung. 1:39, 40; 2:10) Davids sista regeringsår fortsatte emellertid fram till våren år 1037 f.v.t. och räknades alltjämt som en del av hans 40 år långa regering. Den del av året som sträckte sig från början av Salomos regering till våren år 1037 f.v.t. kallas Salomos tronbestigningsår, och det kunde inte räknas som något regeringsår för honom, eftersom han bara fyllde ut vad som fattades i hans fars regeringsperiod. Salomos första fullständiga regeringsår började alltså inte före månaden nisan år 1037 f.v.t. (1 Kung. 2:12) Allt som allt härskade kung Salomo i 40 hela regeringsår. (1 Kung. 11:42) Genom att på det här sättet hålla regeringsåren åtskilda från tronbestigningsåren är det möjligt att exakt fastställa den bibliska kronologin.a
TIDERÄKNINGEN TILLBAKA TILL ADAMS SKAPELSE
5. Hur fastställer man tidpunkten för återupprättandet av Jehovas tillbedjan i Jerusalem?
5 Med nyckelåret som utgångspunkt. Det nyckelår från vilket vi kan räkna bakåt i tiden till Adams skapelse är det år då Cyrus (Kyros) omstörtade den babyloniska dynastin, nämligen år 539 f.v.t.b Cyrus utfärdade sitt påbud om judarnas frigivning under sitt första år, före våren år 537 f.v.t. I Esra 3:1 berättas det att Israels söner var tillbaka i Jerusalem i den sjunde månaden, tishri, som svarar mot delar av september och oktober. Hösten år 537 f.v.t. räknas därför som den tidpunkt då tillbedjan av Jehova återupprättades i Jerusalem.
6. a) Vilken förutsagd period slutade på hösten år 537 f.v.t.? b) När måste denna period ha börjat, och hur bestyrks detta av de verkliga förhållandena?
6 Detta återupprättande av Jehovas tillbedjan på hösten år 537 f.v.t. markerade slutet av en profetisk period. Vilken period då? Det var de ”sjuttio år” under vilka det utlovade landet skulle ”bli en förhärjad plats” och om vilka Jehova också sade: ”I överensstämmelse med fullbordandet av sjuttio år i Babylon kommer jag att vända min uppmärksamhet till er, och jag skall gentemot er befästa mitt goda ord genom att föra er tillbaka till denna plats.” (Jer. 25:11, 12; 29:10) Daniel, som var väl förtrogen med denna profetia, handlade i överensstämmelse med den när dessa ”sjuttio år” närmade sig sitt slut. (Dan. 9:1—3) De ”sjuttio år” som slutade på hösten år 537 f.v.t. måste alltså ha börjat på hösten år 607 f.v.t. De verkliga förhållandena bestyrker detta. I Jeremias bok, kapitel 52, beskrivs de ödesdigra händelserna som inträffade år 607 f.v.t. då Jerusalem belägrades, babylonierna bröt igenom stadsmuren och kung Sidkia togs till fånga. Därpå skedde det, som det heter i Jer. 52 vers 12, ”i femte månaden, på tionde dagen”, dvs. den tionde dagen i månaden ab (som svarar mot delar av juli och augusti), att babylonierna kom och brände upp templet och staden. Men det var likväl inte då som de ”sjuttio åren” började. Eftersom Babylons kung hade förordnat Gedalja till ståthållare över de ännu bestående judiska bosättningarna, återstod det fortfarande en viss judisk suveränitet. ”I sjunde månaden” blev Gedalja och några andra lönnmördade, och de judar som var kvar flydde av fruktan för babylonierna till Egypten. Först då, från omkring den 1 oktober 607 f.v.t., var landet i fullständig bemärkelse ”ödelagt ... för att fullborda sjuttio år”. — 2 Kung. 25:22—26; 2 Krön. 36:20, 21.
7. a) Hur kan man räkna åren tillbaka till delningen av kungariket efter Salomos död? b) Vilket stöd för denna uträkning finner vi i Hesekiels profetia?
7 Från 607 f.v.t. till 997 f.v.t. Det är förbundet med många svårigheter att beräkna denna period från Jerusalems fall tillbaka till kungarikets delning efter Salomos död. Men en jämförelse mellan Israels och Judas kungars regeringstider, som finns angivna i Första och Andra Kungaboken, visar att denna tidsperiod omfattar 390 år. Ett övertygande vittnesbörd om att denna uträkning stämmer finner vi i profetian i Hesekiel 4:1—13. Det framgår av den här profetian att den pekar fram emot den tid då Jerusalem skulle belägras och dess invånare föras bort i fångenskap av nationerna, vilket skedde år 607 f.v.t. De 40 år som det talas om i Judas fall slutade följaktligen med Jerusalems ödeläggande. De 390 år som det talas om i Israels fall slutade inte när Samaria blev förstört, för det hade hänt långt innan Hesekiel profeterade, och profetian säger tydligt att den pekar fram emot Jerusalems belägring och förstöring. ”Israels hus’ missgärning” upphörde således också år 607 f.v.t. Om vi räknar tillbaka från denna tidpunkt, finner vi att perioden på 390 år började år 997 f.v.t. Det var det året som Jerobeam efter Salomos död bröt med Davids hus och ”började vända Israel bort från att följa Jehova, och han kom dem att synda med en stor synd”. — 2 Kung. 17:21.
8. a) Hur räknar man åren tillbaka till uttåget ur Egypten? b) Vilken förändring påverkar Bibelns kronologi någon gång vid den här tiden?
8 Från 997 f.v.t. till 1513 f.v.t. Eftersom det sista av Salomos 40 fullständiga regeringsår slutade på våren år 997 f.v.t., måste hans första regeringsår ha börjat på våren år 1037 f.v.t. (1 Kung. 11:42) Enligt Bibelns skildring i 1 Kungaboken 6:1 började Salomo bygga Jehovas hus i Jerusalem i den andra månaden av sitt fjärde regeringsår. Det betyder att det hade gått tre hela år och en hel månad av hans regering, vilket för oss fram till april/maj år 1034 f.v.t. som den tidpunkt då tempelbygget påbörjades. Samma skriftställe säger emellertid att detta också var ”det fyra hundra åttionde året efter det att Israels söner hade dragit ut ur Egyptens land”. Här har vi återigen ett ordningstal, 480:e, som representerar 479 hela år. Om vi nu lägger dessa 479 till 1034, får vi årtalet 1513 f.v.t. som det år då Israel drog ut ur Egypten. I paragraf 19 i studium 2 förklaras det att israeliterna från och med år 1513 f.v.t. skulle räkna månaden abib (nisan) som ”den första av årets månader” (2 Mos. 12:2) och att de tidigare hade följt ett år som började på hösten med månaden tishri. The New Schaff-Herzog Encyclopedia of Religious Knowledge, 1957, band 12, sidan 474, ger följande kommentar: ”Sättet att räkna kungarnas regeringsår grundar sig på det år som började på våren och utgör en parallell till den babyloniska metoden, enligt vilken detta var brukligt.” Vi vet inte när man i den bibliska tideräkningen gick över till att låta året börja på våren i stället för på hösten, men denna förändring måste på ett eller annat sätt ha inneburit plus eller minus ett halvt år i tideräkningen.
9. a) Hur kan man ta reda på när det abrahamitiska förbundet trädde i kraft? b) Var bodde Israel under de 215 första åren av denna period? c) Hur gammal var Abraham när han gick över Eufrat på sin väg till Kanaan?
9 Från 1513 f.v.t. till 1943 f.v.t. I 2 Moseboken 12:40, 41 omtalar Mose att ”boendetiden för Israels söner, som hade bott i Egypten, var fyra hundra trettio år”. Som det framgår av ordalydelsen i Nya Världens översättning var den nämnda ”boendetiden” inte begränsad till Egypten. Den här tidsperioden började med att Abraham gick över Eufrat på sin väg till Kanaan, vilket också var den tidpunkt då Jehovas förbund med Abraham trädde i kraft. De 215 första åren av den här ”boendetiden” förflöt i Kanaan, och sedan förflöt en lika lång period i Egypten, tills Israel år 1513 f.v.t. blev fullständigt fritt och oberoende av allt egyptiskt herravälde.c Fotnoten till 2 Moseboken 12:40 i 1984 års studieutgåva av New World Translation visar att den grekiska Septuaginta, som är grundad på en hebreisk text som är äldre än den masoretiska, har med orden ”och i Kanaans land” efter ”Egypten”. Detsamma gäller den samaritanska Pentateuken. Galaterna 3:17, som också nämner de 430 åren, bestyrker att denna period började med att det abrahamitiska förbundet trädde i kraft, vid den tid då Abraham gick över Eufrat på sin väg till Kanaan. Det inträffade således år 1943 f.v.t., när Abraham var 75 år gammal. — 1 Mos. 12:4.
10. Vilken annan beviskedja stöder kronologin som har att göra med Abrahams tid?
10 En annan beviskedja ger stöd åt den här nämnda uträkningen: I Apostlagärningarna 7:6 talas det om att Abrahams säd skulle utsättas för betryck i 400 år. Eftersom Jehova gjorde slut på betrycket i Egypten år 1513 f.v.t., måste det ha tagit sin början år 1913 f.v.t. Det var fem år efter Isaks födelse och svarar mot det tillfälle då Ismael ”skämtade hånfullt” med Isak i samband med att denne blev avvand. — 1 Mos. 15:13; 21:8, 9.
11. Hur för Bibelns tidtabell oss tillbaka till tidpunkten för den stora översvämningen?
11 Från 1943 f.v.t. till 2370 f.v.t. Vi har sett att Abraham var 75 år gammal när han drog in i Kanaan år 1943 f.v.t. Med detta som utgångspunkt är det möjligt att följa tideräkningen längre tillbaka, till Noas dagar. Det kan ske med hjälp av de tidsperioder som är angivna i 1 Moseboken 11:10 till 12:4. Denna sammanräkning, som ger en summa av 427 år, ser ut på följande sätt:
Från början av den stora översvämningen
till Arpaksads födelse 2 år
Därefter till Shelas födelse 35 ”
Till Ebers födelse 30 ”
Till Pelegs födelse 34 ”
Till Reus födelse 30 ”
Till Serugs födelse 32 ”
Till Nahors födelse 30 ”
Till Teras födelse 29 ”
Till Teras död, då Abraham
var 75 år gammal 205 ”
Summa 427 år
När vi lägger 427 år till år 1943 f.v.t., kommer vi till år 2370 f.v.t. Bibelns tidtabell visar alltså att den stora översvämningen i Noas dagar började år 2370 f.v.t.
12. Hur kommer vi tillbaka till tidpunkten för Adams skapelse?
12 Från 2370 f.v.t. till 4026 f.v.t. När vi färdas ännu längre tillbaka på tidens ström, finner vi att Bibelns tideräkning täcker hela perioden från den stora översvämningen tillbaka till Adams skapelse. Den här periodens längd beräknas på grundval av 1 Moseboken 5:3—29 och 7:6, 11. Uträkningen ser ut så här:
Från Adams skapelse
till Sets födelse 130 år
Därefter till Enos’ födelse 105 ”
Till Kenans födelse 90 ”
Till Mahalalels födelse 70 ”
Till Jareds födelse 65 ”
Till Enoks födelse 162 ”
Till Metuselas födelse 65 ”
Till Lemeks födelse 187 ”
Till Noas födelse 182 ”
Till den stora översvämningen 600 ”
Summa 1.656 år
Om vi nu räknar 1.656 år tillbaka från år 2370 f.v.t., kommer vi till året 4026 f.v.t. som tidpunkten för Adams skapelse, som kanske ägde rum på hösten, eftersom året enligt de äldsta kalendrarna började på hösten.
13. a) Hur länge har alltså människosläktet levt här på jorden? b) Varför sammanfaller inte detta med längden av Jehovas vilodag?
13 Vilken betydelse har detta i dag? I den första upplagan av den här boken, som utgavs på engelska år 1963 (på svenska 1969), stod det: ”På hösten 1963 hade människosläktet funnits här på jorden i 5.988 år. Innebär då detta att vi år 1963 hade hunnit 5.988 år in på den ’dag’, på vilken Jehova har ’vilat från allt sitt verk’? (1 Mos. 2:3, NW) Nej, ty Adams skapelse svarar inte mot början av Jehovas vilodag. Efter Adams skapelse och alltjämt inom den sjätte skapelsedagen synes Jehova ha danat fler animala skapelser på land och i luften. Vidare lät han Adam ge namn åt djuren, vilket måste ha tagit någon tid, och han grep sig an med att skapa Eva. (1 Mos. 2:18—22; se också NW, 1953 års upplaga, fotnot till 1 Mos. 2 v. 19.) Vilken tid det än kan ha varit som förflöt mellan Adams skapelse och slutet av den ’sjätte dagen’, så måste den dras ifrån de 5.988 åren för att vi skall få veta den faktiska längden av den tid som förgått från början av den ’sjunde dagen’ till nu [1963]. Det är till ingen nytta att begagna bibelkronologien för att spekulera i fråga om tidpunkter som ännu ligger framför oss på tidens ström. — Matt. 24:36.”d
14. Varför är Bibelns redogörelse för människosläktets ursprung att föredra framför människors hypoteser och teorier?
14 Hur förhåller det sig med vetenskapsmännens påståenden att människan har funnits här på jorden i hundratusentals eller rentav miljoner år? Inget av dem kan bekräftas genom skrivna redogörelser från dessa avlägsna tider, vilket de bibliska händelserna kan. De fantastiska tidsuppgifter som nämns i förbindelse med den ”förhistoriska människan” är grundade på antaganden som inte kan bevisas. Den tillförlitliga profanhistorien och dess kronologi sträcker sig faktiskt bara några få tusen år tillbaka. Jorden har undergått många förändringar och omvälvningar, till exempel den världsomfattande översvämningen i Noas dagar, och dessa har i hög grad rubbat de olika skikten i berggrunden och avlagringarna av fossil, vilket har gjort alla vetenskapliga uttalanden om tidpunkter före den stora översvämningen till rena gissningar.e I motsats till människors alla motstridiga hypoteser och teorier vädjar Bibeln till förnuftet genom sin klara, harmoniska redogörelse för människosläktets ursprung och sin omsorgsfullt dokumenterade skildring av Jehovas utvalda folks historia.
15. Hur bör studiet av Bibeln påverka oss?
15 När vi studerar Bibeln och begrundar de verk som Jehova Gud, han som alltid håller tiden exakt, har gett upphov till, bör vi känna oss mycket ödmjuka. Den dödliga människan är i sanning liten i jämförelse med den allsmäktige Guden, vars häpnadsväckande skapargärning för otaliga årtusenden sedan i Skriften omtalas med dessa enkla ord: ”I början skapade Gud himlarna och jorden.” — 1 Mos. 1:1.
JESU VISTELSE PÅ JORDEN
16. a) I vilken ordning skrevs de fyra evangelierna? b) Hur kan vi fastställa den tidpunkt då Jesu tjänst började? c) I vilken ordning skildras händelserna i de olika evangelierna, och vad är att märka när det gäller Johannes’ berättelse?
16 De fyra inspirerade skildringarna av Jesu jordiska liv tycks vara skrivna i följande ordning: Matteus (omkr. 41 v.t.), Lukas (omkr. 56—58 v.t.), Markus (omkr. 60—65 v.t.) och Johannes (omkr. 98 v.t.). Som det förklarades i förra kapitlet, kan vi med hjälp av upplysningarna i Lukas 3:1—3 och uppgiften att kejsar Tiberius började sin regering år 14 v.t. komma fram till år 29 v.t. som den tidpunkt då Jesu märkliga tjänst här på jorden tog sin början. I Matteus’ skildring är händelserna inte alltid nämnda i kronologisk ordning, men det förefaller som om de tre andra evangelierna i de flesta fall skildrar tilldragelserna i den ordning som de verkligen inträffade. Det framgår av översikten över de viktigaste händelserna i Jesu liv i vidstående tabell. Vi lägger där märke till att Johannes’ berättelse, som skrevs mer än 30 år efter den sista av de tre andra, fyller ut väsentliga luckor i de andras historiska berättelse. Särskilt beaktansvärt är det att Johannes uppenbarligen nämner fyra påskhögtider under Jesu jordiska tjänst, vilket bestyrker att hans tjänst varade tre och ett halvt år och slutade år 33 v.t.f — Joh. 2:13; 5:1; 6:4; 12:1 och Joh. 13:1.
17. Vilket ytterligare vittnesbörd bekräftar den nämnda tidpunkten för Jesu död?
17 Det finns ytterligare bevis för att Jesu död inträffade år 33 v.t. Enligt Moses lag var den 15 nisan alltid en särskild sabbat, oavsett på vilken dag den inföll. Om den sammanföll med en vanlig sabbat, betraktades den som en ”stor” sabbatsdag, och Johannes 19:31 visar att en sådan sabbat följde på den dag då Jesus dog, vilket alltså var en fredag. Varken år 31 eller år 32 utan endast år 33 v.t. inföll den 14 nisan på en fredag. Jesus måste därför ha dött den 14 nisan år 33 v.t.g
18. a) Vad förutsade Daniel om 69 ”veckor”? b) När började denna period enligt Nehemja? c) Hur kommer vi fram till den tidpunkt då Artaxerxes började regera?
18 Den 70:e ”veckan”, åren 29—36 v.t. Tiden för Jesu förkunnartjänst avhandlas också i Daniel 9:24—27, där det förutsägs att 69 årsveckor (483 år) skall förgå ”från det att ordet utgår om att återupprätta och återuppbygga Jerusalem intill Messias, Ledaren”. Enligt Nehemja 2:1—8 utgick det här ordet i den persiske kungen ”Artaxerxes’ tjugonde år”. När började Artaxerxes regera? Hans far och företrädare, Xerxes, dog under senare delen av år 475 f.v.t. Följaktligen började Artaxerxes’ tronbestigningsår 475 f.v.t., vilket stöds av kraftfulla vittnesbörd från grekiska, persiska och babyloniska källor. Den grekiske historieskrivaren Thukydides (som är berömd för sin noggrannhet) skriver till exempel att den grekiske statsmannen Themistokles flydde till Persien, då Artaxerxes ”nyss hade kommit på tronen”. En annan grekisk historieskrivare i det första århundradet f.v.t., Diodorus Siculus, hjälper oss att fastställa Themistokles’ dödsår till 471/470 f.v.t. Sedan Themistokles hade flytt från sitt hemland, bad han Artaxerxes om tillstånd att studera persiska i ett år innan han trädde fram inför kungen, och det blev beviljat. Themistokles kan därför inte ha bosatt sig i Persien senare än år 472 f.v.t., och det är rimligt att anta att han kom till landet år 473 f.v.t. Vid den tidpunkten hade Artaxerxes ”nyss ... kommit på tronen”.h
19. a) Hur kan vi fastställa när Messias framträdde genom att utgå från ”Artaxerxes’ tjugonde år”? b) Hur uppfylldes profetian om de 70 ”veckorna” från denna tidpunkt?
19 ”Artaxerxes’ tjugonde år” bör alltså ha varit år 455 f.v.t. Om vi räknar 483 år (de 69 ”veckorna”) framåt från denna tidpunkt och kommer ihåg att det inte fanns något år noll vid övergången till vår tideräkning, kommer vi till år 29 v.t. som den tidpunkt då ”Messias, Ledaren”, framträdde. Jesus blev Messias när han blev döpt och smord med helig ande på hösten det året. Profetian anger också att ”i halva veckan [den sjuttionde veckan] kommer han att få slaktoffer och offergåva att upphöra”. Detta inträffade när de förebildliga judiska offren miste sin giltighet därför att Jesus offrade sig själv. Den här ”halva [års]veckan” för oss tre och ett halvt år framåt i tiden till våren år 33 v.t., då Jesus blev dödad. Det heter emellertid att ”han skall hålla förbundet i kraft för de många” under hela den 70:e veckan. Detta visar att judarna fortsatte att äga Jehovas särskilda ynnest under de sju åren från 29 v.t. till 36 v.t. Först då öppnades vägen för oomskurna hedningar att bli andliga israeliter, vilket framgår av Cornelius’ omvändelse år 36 v.t.i — Apg. 10:30—33, 44—48; 11:1.
TIDERÄKNINGEN FÖR DEN APOSTOLISKA TIDEN
20. Hur fastslår både profanhistorien och Bibelns berättelse tiden för Herodes’ död och händelser som inträffade kort dessförinnan?
20 Åren 33—49 v.t. Året 44 v.t. kan betraktas som en användbar tidpunkt under denna period. Enligt Josephus (Antiquitates Judaicae [Den forntida judiska historien], XIX, 351 [viii, 2]) regerade Herodes Agrippa I i tre år efter det att Claudius blev kejsare i Rom (år 41 v.t.). Det historiska vittnesbördet visar att denne Herodes dog år 44 v.t.j När vi nu ser på Bibelns berättelse, finner vi att det var precis före Herodes’ död som följande händelser ägde rum: Agabos profeterade ”genom anden” att en stor hungersnöd skulle komma, aposteln Jakob blev avrättad med svärd, och Petrus blev satt i fängelse (vid påsktiden) och blev mirakulöst befriad. Alla dessa händelser kan dateras till år 44 v.t. — Apg. 11:27, 28; 12:1—11, 20—23.
21. På vilken grund kan vi ungefärligen fastställa tiden för Paulus’ första missionsresa?
21 Den förutsagda hungersnöden kom omkring år 46 v.t. Vid den tiden måste Paulus och Barnabas alltså ha ”fullgjort understödstjänsten i Jerusalem”. (Apg. 12:25) Sedan de hade kommit tillbaka till Antiokia i Syrien, blev de av den heliga anden avskilda till att företa den första missionsresan, som omfattade Cypern och många städer och områden i Mindre Asien.k Denna resa varade förmodligen från våren år 47 v.t. till hösten år 48 v.t., och vintern tillbringade de i Mindre Asien. Det verkar som om Paulus tillbringade den följande vintern i Antiokia i Syrien, dit han då hade återkommit, och därmed är vi framme vid våren år 49 v.t. — Apg. 13:1—14:28.
22. Hur kan man fastställa tiden för Paulus’ båda besök i Jerusalem, som är omnämnda i Galaterbrevet, kapitel 1 och 2?
22 Det som omtalas i Galaterbrevet, kapitel 1 och 2, tycks stämma överens med denna kronologi. Här talar Paulus om att han gjorde två andra särskilda besök i Jerusalem efter sin omvändelse, det ena ”tre år senare” och det andra ”efter fjorton år”. (Gal. 1:17, 18; 2:1) Om dessa båda tidsperioder enligt dåtida bruk skall uppfattas som ordningstal och om Paulus’ omvändelse ägde rum tidigt under den apostoliska tiden, som berättelsen tycks ge vid handen, kan vi räkna med att de tre åren och de fjorton åren följde omedelbart på varandra och svarade mot åren 34—36 v.t. och 36—49 v.t.
23. Vad talar för att både Galaterbrevet, kapitel 2, och Apostlagärningarna, kapitel 15, har avseende på Paulus’ besök i Jerusalem år 49 v.t.?
23 Paulus’ andra besök i Jerusalem, som omnämns i Galaterbrevet, tycks ha haft att göra med frågan om omskärelsen, eftersom det sägs att inte ens Titus, som följde med Paulus, uppfordrades att låta omskära sig. Om detta svarar mot det besök som gjordes för att man skulle få ett utslag beträffande omskärelsen och som beskrivs i Apostlagärningarna 15:1—35, stämmer det bra med att år 49 v.t. ligger mellan Paulus’ första och andra missionsresa. Enligt Galaterna 2:1—10 använde Paulus dessutom detta tillfälle till att inför dem som var ”framstående män” i församlingen i Jerusalem lägga fram de goda nyheter som han predikade — av oro för att han kanske ”hade löpt förgäves”. Det var helt naturligt att han avgav denna rapport till dem efter sin allra första missionsresa. Paulus gjorde detta besök i Jerusalem ”till följd av en uppenbarelse”.
24. Under vilka år gjorde Paulus sin andra missionsresa, och varför kom han sannolikt inte till Korinth förrän ganska sent år 50 v.t.?
24 Paulus’ andra missionsresa, omkr. 49—52 v.t. Efter sin återkomst från Jerusalem uppehöll sig Paulus en tid i Antiokia i Syrien. Det måste därför ha varit ganska långt fram på sommaren år 49 v.t. som han begav sig av därifrån på sin andra resa. (Apg. 15:35, 36) Denna resa var mycket mera omfattande än den första och måste ha krävt att han övervintrade i Mindre Asien. Det var troligen på våren år 50 v.t. som han hörsammade den makedoniske mannens uppmaning och for över till Europa. Där predikade han och organiserade nya församlingar i Filippi, Thessalonike, Berea och Athen. Så småningom nådde han Korinth i provinsen Akaja, troligen på hösten år 50 v.t., sedan han hade färdats drygt 2.000 kilometer, mestadels till fots. (Apg. 16:9, 11, 12; 17:1, 2, 10, 11, 15, 16; 18:1) Enligt Apostlagärningarna 18:11 stannade Paulus där i ett år och sex månader, vilket för oss till början av år 52 v.t. När vintern var förbi, kunde Paulus avsegla till Caesarea via Efesos. Sedan han hade varit uppe och hälsat på församlingen, uppenbarligen församlingen i Jerusalem, kom han tillbaka till sin utgångspunkt, Antiokia i Syrien, antagligen på sommaren år 52 v.t.l — Apg. 18:12—22.
25. a) Hur bekräftar arkeologin att Paulus gjorde sitt första besök i Korinth under åren 50—52 v.t.? b) Hur bestyrks detta av den omständigheten att Aquila och Priscilla ”nyligen hade kommit från Italien”?
25 En arkeologisk upptäckt bekräftar att Paulus gjorde sitt första besök i Korinth under åren 50—52 v.t. Det handlar om ett fragment av en inskrift, en förordning från kejsar Claudius till invånarna i Delfi i Grekland, och denna förordning innehåller orden ”[Lucius Ju]nius, Gallio, ... prokonsul”. De flesta historiker är överens om att talet 26, som också förekommer i texten, syftar på att Claudius hade blivit hälsad som imperator för 26:e gången. Andra inskrifter visar att Claudius hälsades som imperator för 27:e gången före den 1 augusti år 52 v.t. Prokonsulns ämbetstid varade i ett år och började tidigt på sommaren. Gallios år som prokonsul i Akaja tycks alltså ha sträckt sig från sommaren år 51 v.t. till sommaren år 52 v.t. ”Medan nu Gallio var prokonsul i Akaja, reste sig judarna upp som en man emot Paulus och förde honom till domarsätet.” Sedan Gallio hade frikänt Paulus, stannade aposteln kvar ”rätt många dagar till” och seglade sedan i väg till Syrien. (Apg. 18:11, 12, 17, 18) Allt detta tycks bekräfta att de 18 månader som Paulus tillbringade i Korinth var förbi på våren år 52 v.t. Ytterligare en tidsuppgift av betydelse finner vi i skildringen om att Paulus vid sin ankomst till Korinth ”träffade på en viss jude vid namn Aquila, född i Pontos, vilken nyligen hade kommit från Italien, och hans hustru Priscilla, på den grunden att Claudius hade gett order om att alla judar skulle bege sig av från Rom”. (Apg. 18:2) Enligt historieskrivaren Paulus Orosius, som var verksam i början av 400-talet, gavs denna utvisningsorder i Claudius’ nionde år, det vill säga år 49 v.t. eller i början av år 50 v.t. Aquila och Priscilla kunde alltså ha kommit till Korinth någon tid före hösten det året, vilket betyder att Paulus kan ha uppehållit sig där från hösten år 50 v.t. till våren år 52 v.t.a
26. Vilka tidpunkter markerar de på varandra följande etapperna på Paulus’ tredje missionsresa?
26 Paulus’ tredje missionsresa, omkr. 52—56 v.t. Sedan Paulus hade ”tillbringat någon tid” i Antiokia i Syrien, var han åter på väg till Mindre Asien, och det är sannolikt att han kom till Efesos på vintern år 52/53 v.t. (Apg. 18:23; 19:1) Paulus undervisade i ”tre månader” och sedan i ”två år” i Efesos, och därefter begav han sig till Makedonien. (Apg. 19:8—10) Längre fram påminde han tillsyningsmännen från Efesos om att han hade tjänat bland dem ”i tre års tid”, men detta kan mycket väl vara en ungefärlig tidsuppgift. (Apg. 20:31) Förmodligen lämnade Paulus Efesos efter pingsten på våren år 55 v.t. och fortsatte resan direkt till Korinth i Grekland, dit han kom lagom för att tillbringa tre vintermånader där. Sedan begav han sig norrut igen och kom till Filippi vid påsktiden år 56 v.t. Därifrån seglade han via Troas och Miletos till Caesarea och färdades upp till Jerusalem, dit han kom vid pingsttiden år 56 v.t.b — 1 Kor. 16:5—8; Apg. 20:1—3, 6, 15, 16; 21:8, 15—17.
27. Hur tidsbestämmer man händelserna fram till slutet av Paulus’ första tid som fånge i Rom?
27 De avslutande åren, 56—100 v.t. Det var kort efter sin ankomst till Jerusalem som Paulus blev fängslad. Han fördes till Caesarea och hölls där i fängsligt förvar i två år, till dess Felix blev ersatt av Festus som ståthållare. (Apg. 21:33; 23:23—35; 24:27) Festus’ ankomst och Paulus’ avresa till Rom kort därefter inföll förmodligen år 58 v.t.c Sedan Paulus hade lidit skeppsbrott och övervintrat på Malta, fullbordades resan omkring år 59 v.t., och av berättelsen framgår det att Paulus blev kvar som fånge i Rom i två år, till omkring år 61 v.t., och att han under hela den tiden predikade och undervisade. — Apg. 27:1; 28:1, 11, 16, 30, 31.
28. Med vilka tidpunkter är det logiskt att förbinda de sista händelserna i Paulus’ liv?
28 Den historiska redogörelsen i Apostlagärningarna för oss visserligen inte längre än hit, men mycket tyder på att Paulus blev frigiven och fortsatte sin missionärstjänst och att han reste till Kreta, Grekland och Makedonien. Det är ovisst om han kom så långt som till Spanien. Paulus led troligen martyrdöden för Neros hand kort efter det att han blev fängslad i Rom för sista gången, omkring år 65 v.t. Profanhistorien anger juli år 64 v.t. som tidpunkten för den stora branden i Rom, och därefter utbröt Neros våldsamma förföljelse mot de kristna. Paulus’ fångenskap i ”kedjor” och efterföljande avrättning passar logiskt in i denna tidsperiod. — 2 Tim. 1:16; 4:6, 7.
29. När slutade den apostoliska tiden, och vilka bibelböcker var de sista som skrevs?
29 De fem böcker som aposteln Johannes skrev dateras till slutet av en period av förföljelse som anstiftades av kejsar Domitianus. Domitianus påstås ha farit fram som en galning under de tre sista åren av sin regering, som sträckte sig över åren 81—96 v.t. Det var medan Johannes var landsförvisad till ön Patmos som han skrev Uppenbarelseboken, omkring år 96 v.t.d Han skrev sitt evangelium och de tre breven i eller i närheten av Efesos sedan han hade blivit frigiven, och han dog omkring år 100 v.t. som den siste av apostlarna.
30. Till vilken nytta är detta studium av Bibelns kronologi?
30 Vi ser alltså att man genom att jämföra profanhistorien med Bibelns egen kronologi och dess profetior får en klarare uppfattning om var på tidens ström de bibliska händelserna inträffade. Den harmoni som präglar Bibelns tideräkning ökar vår tillit till den Heliga skrift som Guds ord.
[Fotnoter]
a När det här kapitlet studeras, kan det som sägs i Insight on the Scriptures, band 1, sidorna 458—467, vara till hjälp.
b Studium 2, paragraferna 28, 29.
c Från den tidpunkt då Abraham gick över Eufrat till Isaks födelse var det 25 år; från den tidpunkten till Jakobs födelse var det 60 år; Jakob var 130 år gammal när han begav sig ner till Egypten. — 1 Mos. 12:4; 21:5; 25:26; 47:9.
d År 1995 måste den tid som förflöt mellan Adams skapelse och slutet av den ”sjätte dagen” dras ifrån 6.020 år.
f Insight on the Scriptures, band 2, sidorna 57, 58.
g The Watchtower, 15 april 1976, sidan 247; Vakttornet, 1 november 1960, sidorna 497—500.
h Insight on the Scriptures, band 2, sidorna 614—616.
i Insight on the Scriptures, band 2, sidorna 899—904.
j The New Encyclopædia Britannica, 1987, band 5, sidan 880.
k Insight on the Scriptures, band 2, sidan 747.
l Insight on the Scriptures, band 2, sidan 747.
a Insight on the Scriptures, band 1, sidorna 476, 886.
b Insight on the Scriptures, band 2, sidan 747.
c Youngs Analytical Concordance to the Bible, sidan 342, under ”Festus”.
d Albert Barnes: Notes on the Book of Revelation, 1852, sidorna xxix, xxx.
DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA UNDER JESU JORDISKA LIV — Enligt de fyra evangelierna i kronologisk ordning
Tid Plats Händelse
Jesu offentliga tjänst
2 f.v.t., Betlehem Jesus (Ordet; han genom
omkr. 1 okt. vilken
allting annat hade
blivit
till) föds som avkomling
till
Abraham och till David
1 f.v.t. Jerusalem; Astrologerna; flykten
eller 1 v.t. Betlehem; till Egypten; små
Nasaret barn mördas;
Jesus vänder tillbaka
29, våren Vildmarken, Johannes döparens tjänst
Jordan Matt. 3:1—12
Början av Jesu offentliga tjänst
29, hösten Jordanfloden Jesus blir döpt och
smord;
född som människa i
Davids släktlinje,
likväl förklarad
vara Guds Son
Övre Jesu första lärjungar
Jordandalen Joh. 1:35—51
Jerusalem Jesu samtal med Nikodemos
Tiberias Johannes fängslas;
Jesus beger sig till
Galileen
Jesu stora tjänst i Galileen
Galileen Tillkännager för första
gången att
”himlarnas kungarike har
kommit nära”
Nasaret; Botar en pojke; läser upp
Kana; sitt uppdrag; förkastas;
Kapernaum flyttar till Kapernaum
Galileens hav, Simon och Andreas, Jakob
nära Kapernaum och Johannes blir
kallade
Kapernaum Botar en demonbesatt,
även Petrus’ svärmor
och många andra
Galileen Första färden runt om i
Galileen tillsammans med
de fyra nu kallade
Galileen; Botar förtvinad hand på
Galileens hav sabbaten; drar sig undan
till havet; botar sjuka
Nain Uppväcker änkans son
Galileen Botar demonbesatt;
anklagas att vara i
förbund med
med Beelsebub
Galileens hav Liknelser: såningsmannen,
ogräset och andra;
förklaringar
Gadara, Två demonbesatta botas;
sydöst om demonerna tränger in i
Galileens hav en svinhjord
Galileen Tredje färden i Galileen,
verksamheten utvidgas
genom att apostlarna
sänds ut
Tiberias Johannes döparen
halshuggs;
Herodes’ skuldkänslor
och fruktan
32, strax före Kapernaum (?); Apostlarna återvänder
påsken nordöstra från predikofärden;
(Joh. 6:4) sidan av 5.000 bespisas
Galileens hav Matt. 14:13—21
Nordöstra sidan Försök att göra Jesus
av Galileens till kung; han går
hav; på vattnet: botar sjuka
Gennesaret Matt. 14:22—36
32, efter Sannolikt Traditioner som gör
påsken Kapernaum Guds ord om intet
Fenicien; Dekapolis Nära Tyros och
Sidon; sedan till
Dekapolis;
4.000 bespisas
Nordöstra Varnar för fariséernas
sidan av surdeg; botar en blind
Galileens hav; Matt. 16:5—12
Betsaida Mark. 8:13—26
Caesarea Jesus är Messias;
Filippi förutsäger sin död
och uppståndelse
Sannolikt Jesus förvandlas
Hermons berg Petrus, Jakob och
Johannes
Caesarea Botar en demonbesatt som
Filippi lärjungarna inte
kunde bota
Kapernaum Störst i himlarnas
kungarike; hur man
reder ut
meningsskiljaktigheter;
barmhärtighet
Galileen; Samarien Lämnar Galileen
för att vara med vid
lövhyddohögtiden; allt
måste sättas åt sidan
för tjänstens skull
Jesu senare tjänst i Judeen
Judeen; Samariern som visade sig
Betania vara en sann nästa;
Jesus hemma hos
Marta och Maria
Sannolikt Tillbakavisar falsk
Judeen anklagelse; visar att
den dåvarande
generationen förtjänar
att domfällas
Jesu senare tjänst öster om Jordan
På andra Många sätter tro till
sidan Jordan Jesus Joh. 10:40—42
Sannolikt Liknelser: det förlorade
Pereen fåret, det borttappade
myntet, den
förlorade sonen
Pereen Den rike unge mannen;
liknelsen om arbetarna
i vingården
Sannolikt Jesus förutsäger för
Pereen tredje gången sin död
och uppståndelse
Sannolikt Begäran om platser åt
Pereen Jakob och Johannes i
Jesu kungarike
Jeriko Går genom Jeriko, botar
två blinda; besöker
Sackeus; liknelsen om
de tio minorna
Jesu avslutande tjänst i och omkring Jerusalem
9 nisan Betania Måltid i Simon den
spetälskes hus; Maria
smörjer Jesus;
judar kommer för att se
Jesus och Lasarus
Betania Kristus rider i triumf in
— Jerusalem i Jerusalem
10 nisan Betania Förbannar det ofruktbara
— Jerusalem fikonträdet;
renar templet
för andra gången
Jerusalem De främsta prästerna och
de skriftlärda planerar
att tillintetgöra Jesus
Jerusalem, Kristi myndighet
templet ifrågasatt; liknelsen
om de två sönerna
Jerusalem, Liknelser om de onda
templet vinodlarna och om
bröllopsfesten
Jerusalem, Snärjande frågor om
templet skatt, uppståndelsen,
största budet
Jerusalem, Svidande förkastelsedom
templet över de skriftlärda
och fariséerna
Olivberget Förutsägelse om
Jerusalems fall,
Jesu närvaro, slutet på
tingens ordning
12 nisan Jerusalem De religiösa ledarna
konspirerar för att
döda Jesus
Jerusalem Judas köpslår med
prästerna om att
förråda Jesus
13 nisan I och omkring Förberedelser för påsken
(torsdag Jerusalem Matt. 26:17—19
eftermiddag) Mark. 14:12—16
Jerusalem Judas utpekas som
förrädare och
skickas bort
Jerusalem Förutsäger att Petrus
kommer att förneka honom
och att lärjungarna
kommer att
förskingras
Getsemane Svår ångest i trädgården;
Jesus förråds och
arresteras
Jerusalem Utfrågas av Hannas;
förhörs av Kaifas,
Sanhedrin; förnekas
av Petrus
Jerusalem Inför Pilatus, sedan
inför Herodes och
därefter tillbaka
till Pilatus
Jerusalem Utlämnas till att dödas
efter det att Pilatus
sökt frige honom
(omkr. kl. Golgota, Jesu död på tortyrpålen
15.00, Jerusalem och händelser däromkring
fredag) Matt. 27:31—56
efter Jerusalem; Jesus Kristus uppenbarar
16 nisan Galileen sig vid flera tillfällen
25 ijar Olivberget, Jesu himmelsfärd, den
nära Betania 40:e dagen efter hans
uppståndelse
Frågor till tabellen ”De viktigaste händelserna under Jesu jordiska liv”:
a) Ange några av de framträdande händelserna i Jesu tjänst fram till den tid då Johannes döparen blev fängslad.
b) Ange platsen och året för följande händelser: 1) Simon och Andreas, Jakob och Johannes blir kallade. 2) Utväljandet av de tolv apostlarna. 3) Bergspredikan. 4) Jesu förvandling (förklaring). 5) Lasarus uppväcks från de döda. 6) Jesu besök hos Sackeus.
c) Nämn några av Jesu största underverk; tala om när och var de utfördes.
d) Vilka betydelsefulla händelser i förbindelse med Jesus inträffade mellan den 8 nisan och den 16 nisan år 33 v.t.?
e) Nämn några framträdande liknelser som Jesus framställde under sin jordiska tjänst.
TABELL ÖVER BETYDELSEFULLA HISTORISKA ÅRTAL
Förkortningar: e. = efter; f. = före.
Årtal Händelse Bibelställe
4026 f.v.t. Adams skapelse 1 Mos. 2:7
e.4026 f.v.t. Förbundet i Eden, första 1 Mos. 3:15
profetian
f.3896 f.v.t. Kain dödar Abel 1 Mos. 4:8
3896 f.v.t. Set föds 1 Mos. 5:3
3404 f.v.t. Den rättfärdige Enok föds 1 Mos. 5:18
3339 f.v.t. Metusela föds 1 Mos. 5:21
3152 f.v.t. Lemek föds 1 Mos. 5:25
3096 f.v.t. Adam dör 1 Mos. 5:5
2970 f.v.t. Noa föds 1 Mos. 5:28, 29
2490 f.v.t. Guds uttalande angående 1 Mos. 6:3
människorna
2468 f.v.t. Sem föds 1 Mos. 7:11;
2368 f.v.t. Arpaksad föds 1 Mos. 11:10
e.2269 f.v.t. Babels torn byggs 1 Mos. 11:4
2020 f.v.t. Noa dör 1 Mos. 9:28, 29
2018 f.v.t. Abraham föds 1 Mos. 11:26, 32;
1943 f.v.t. Abraham går över Eufrat 1 Mos. 12:4, 7;
på sin väg till Kanaan; 2 Mos. 12:40;
det abrahamitiska Gal. 3:17
förbundet träder i kraft;
perioden om 430 år till
lagförbundet börjar
f.1933 f.v.t. Lot befrias; Abraham 1 Mos. 14:16, 18;
besöker Melkisedek 1 Mos. 16:3
1932 f.v.t. Ismael föds 1 Mos. 16:15, 16
1919 f.v.t. Omskärelseförbundet ingås 1 Mos. 17:1,
Domen över Sodom och 1 Mos. 19:24
Gomorra
1918 f.v.t. Isak, den rätte arvingen, 1 Mos. 21:2, 5;
föds; de omkring 450 åren Apg. 13:17—20
börjar
1913 f.v.t. Isak avvänjs; Ismael 1 Mos. 21:8; 15:13;
sänds bort; de 400 åren Apg. 7:6
av betryck börjar
1881 f.v.t. Sara dör 1 Mos. 17:17;
1878 f.v.t. Isaks och Rebeckas 1 Mos. 25:20
giftermål
1868 f.v.t. Sem dör 1 Mos. 11:11
1858 f.v.t. Esau och Jakob föds 1 Mos. 25:26
1843 f.v.t. Abraham dör 1 Mos. 25:7
1818 f.v.t. Esau tar sig två hustrur 1 Mos. 26:34
1795 f.v.t. Ismael dör 1 Mos. 25:17
1781 f.v.t. Jakob flyr till Haran; 1 Mos. 28:2,
hans syn i Betel 1 Mos. 13, 19
1774 f.v.t. Jakob gifter sig med Lea 1 Mos. 29:23—30
och Rakel
1767 f.v.t. Josef föds 1 Mos. 30:23, 24
1761 f.v.t. Jakob återvänder till 1 Mos. 31:18, 41
Kanaan från Haran
1750 f.v.t. Josef säljs som slav av 1 Mos. 37:2, 28
sina bröder
1738 f.v.t. Isak dör 1 Mos. 35:28, 29
1737 f.v.t. Josef blir statsminister 1 Mos. 41:40, 46
i Egypten
1711 f.v.t. Jakob dör 1 Mos. 47:28
1657 f.v.t. Josef dör 1 Mos. 50:26
f.1613 f.v.t. Jobs provsättning Job 1:8; 42:16
1593 f.v.t. Mose föds 2 Mos. 2:2, 10
1553 f.v.t. Mose erbjuder sig som 2 Mos. 2:11,
befriare; flyr till 2 Mos. 2:14, 15;
Midjan Apg. 7:23
omkr.1514 f.v.t. Mose vid den brinnande 2 Mos. 3:2
busken
1513 f.v.t. Påsken; israeliterna 2 Mos. 12:12;
lämnar Egypten; 2 Mos. 14:27, 29, 30;
befrielsen vid Röda havet;
Egyptens makt skakas; 1 Mos. 15:13, 14
de 400 årens betryck slutar
Lagförbundet ingås vid 2 Mos. 24:6—8
berget Sinai (Horeb)
Slut på perioden om 430 Gal. 3:17;
år från det att det 2 Mos. 12:40
abrahamitiska förbundet
trädde i kraft
1512 f.v.t. Tältboningen fullbordas 2 Mos. 40:17
Det aronitiska 3 Mos. 8:34—36
prästerskapet installeras
Mose fullbordar Andra och 3 Mos. 27:34;
Tredje Moseboken 4 Mos. 1:1
o.1473 f.v.t. Mose fullbordar Jobs bok Job 42:16, 17
Förbundet med Israel i 5 Mos. 29:1
Moab
Mose skriver Femte 5 Mos. 1:1, 3
Moseboken
Mose dör på berget Nebo 5 Mos. 34:1,
i Moab 5 Mos. 34:5, 7
Israel drar in i Kanaan Jos. 4:19
under Josua
1467 f.v.t. Erövringen av landet till Jos. 11:23;
större delen fullbordad; Jos. 14:7,
de omkring 450 åren, Jos. 10—15
som omtalas i
Apostlagärningarna
Apg. 13:17—20, slutar
o.1450 f.v.t. Josuas bok fullbordas Jos. 1:1; 24:26
Josua dör Jos. 24:29
1117 f.v.t. Samuel smörjer Saul till 1 Sam. 10:24;
kung över Israel Apg. 13:21
1107 f.v.t. David föds i Betlehem 1 Sam. 16:1
o.1100 f.v.t. Samuel fullbordar Dom. 21:25
Domarboken
o.1090 f.v.t. Samuel fullbordar Rut 4:18—22
Ruts bok
o.1078 f.v.t. Första Samuelsboken 1 Sam. 31:6
fullbordas
1077 f.v.t. David blir kung över Juda 2 Sam. 2:4
i Hebron
e.1070 f.v.t. Arken förs till 2 Sam. 6:15; 7:12—16
Jerusalem; förbundet om ett
kungarike ingås med David
o.1040 f.v.t. Gad och Natan fullbordar 2 Sam. 24:18
Andra Samuelsboken
1037 f.v.t. Salomo efterträder David 1 Kung. 1:39;
som kung i Israel 1 Kung. 2:12
1034 f.v.t. Salomo börjar bygga templet 1 Kung. 6:1
1027 f.v.t. Templet i Jerusalem 1 Kung. 6:38
fullbordas
o.1020 f.v.t. Salomo fullbordar Höga V.isan 1:1
Höga Visan
f.1000 f.v.t. Salomo fullbordar Pred. 1:1
Predikarboken
997 f.v.t. Rehabeam efterträder Salomo; 1 Kung. 11:43;
kungariket delas;
Jerobeam börjar regera 1 Kung. 12:19, 20
som kung i Israel
980 f.v.t. Abiam (Abia) efterträder 1 Kung. 15:1, 2
Rehabeam som kung i Juda
977 f.v.t. Asa efterträder Abiam som 1 Kung. 15:9, 10
kung i Juda
o. 976 f.v.t. Nadab efterträder Jerobeam 1 Kung. 14:20
som kung i Israel
o. 975 f.v.t. Basa efterträder Nadab 1 Kung. 15:33
som kung i Israel
o. 952 f.v.t. Elah efterträder Basa som 1 Kung. 16:8
kung i Israel
o. 951 f.v.t. Simri efterträder Elah 1 Kung. 16:15
som kung i Israel
Omri och Tibni efterträder 1 Kung. 16:21
Simri som kungar i Israel
o. 947 f.v.t. Omri härskar ensam som 1 Kung. 16:22, 23
kung i Israel
o. 940 f.v.t. Ahab efterträder Omri som 1 Kung. 16:29
kung i Israel
936 f.v.t. Jehosafat efterträder Asa 1 Kung. 22:41, 42
som kung i Juda
o. 919 f.v.t. Ahasja efterträder Ahab 1 Kung. 22:51, 52
som ensam kung i Israel
o. 906 f.v.t. Ahasja efterträder 2 Kung. 8:25, 26
Jehoram som kung i Juda
898 f.v.t. Jehoas efterträder Ahasja 2 Kung. 12:1
som kung i Juda
876 f.v.t. Jehoahas efterträder Jehu 2 Kung. 13:1
som kung i Israel
858 f.v.t. Amazja efterträder Jehoas 2 Kung. 14:1, 2
som kung i Juda
o. 844 f.v.t. Jerobeam II efterträder 2 Kung. 14:23
Jehoas som kung i Israel
Jona fullbordar Jonas bok Jon. 1:1, 2
829 f.v.t. Ussia (Asarja) efterträder 2 Kung. 15:1, 2
Amazja som kung i Juda
o. 820 f.v.t. Joels bok möjligen skriven Joel 1:1
o. 804 f.v.t. Amos fullbordar Amos’ bok Am. 1:1
o. 792 f.v.t. Sakarja härskar som kung 2 Kung. 15:8
i Israel (6 månader)
Menahem efterträder Sallum
som kung i Israel
o. 780 f.v.t. Pekahja efterträder 2 Kung. 15:23
Menahem som kung i Israel
o. 778 f.v.t. Peka efterträder Pekahja 2 Kung. 15:27
som kung i Israel
o. 778 f.v.t. Jesaja börjar profetera Jes. 1:1; 6:1
777 f.v.t. Jotam efterträder Ussia 2 Kung. 15:32, 33
(Asarja) som kung i Juda
o. 761 f.v.t. Ahas efterträder Jotam 2 Kung. 16:1, 2
som kung i Juda
o. 758 f.v.t. Hoshea börjar ”regera” 2 Kung. 15:30
som kung i Israel
745 f.v.t. Hiskia efterträder Ahas 2 Kung. 18:1, 2
som kung i Juda
e.745 f.v.t. Hosea fullbordar Hoseas Hos. 1:1
bok
740 f.v.t. Assyrien underkuvar 2 Kung. 17:6,
Israel, intar Samaria 2 Kung. 13, 18
732 f.v.t. Sanherib invaderar Juda 2 Kung. 18:13
e.732 f.v.t. Jesaja fullbordar Jes. 1:1
Jesajas bok
f. 717 f.v.t. Mika fullbordar Mikas bok Mik. 1:1
o. 717 f.v.t. Sammanställandet av Ords. 25:1
Ordspråksboken fullbordas
716 f.v.t. Manasse efterträder Hiskia 2 Kung. 21:1
som kung i Juda
661 f.v.t. Amon efterträder Manasse 2 Kung. 21:19
som kung i Juda
659 f.v.t. Josia efterträder Amon 2 Kung. 22:1
som kung i Juda
f. 648 f.v.t. Sefanja fullbordar Sef. 1:1
Sefanjas bok
647 f.v.t. Jeremia får i uppdrag att Jer. 1:1, 2,
f. 632 f.v.t. Nahum fullbordar Nahums Nah. 1:1
bok
Babylon på väg att bli
det tredje världsväldet
Jehojakim efterträder 2 Kung. 23:36
Jehoahas som kung i Juda
o. 628 f.v.t. Habackuk fullbordar Hab. 1:1
Habackuks bok
625 f.v.t. Nebukadnessar (II) blir Jer. 25:1
kung i Babylon; första
regeringsåret räknas
från nisan år 624 f.v.t.
618 f.v.t. Jehojakin blir kung efter 2 Kung. 24:6, 8
Jehojakim i Juda
Sidkia görs till kung i 2 Kung. 24:12—18
Juda
613 f.v.t. Hesekiel börjar profetera Hes. 1:1—3
609 f.v.t. Nebukadnessar kommer mot 2 Kung. 25:1, 2
Juda för tredje gången;
börjar belägringen av
Jerusalem
607 f.v.t. I femte månaden (ab) 2 Kung. 25:8—10;
blir templet jämnat med Jer. 52:12—14
marken och Jerusalem
förstört
I sjunde månaden överger 2 Kung. 25:
judarna Juda; 2 Kung. 25:25, 26;
”nationernas fastställda Luk. 21:24
tider” börjar räknas
Jeremia skriver Inledningen
Klagovisorna till Klag., LXX
o. 607 f.v.t. Obadja skriver Obadjas bok Ob. v. 1
o. 591 f.v.t. Hesekiel fullbordar Hes. 40:1;
Hesekiels bok Hes. 29:17
539 f.v.t. Babylon faller för Dan. 5:30, 31
mederna och perserna;
Medo-Persien blir det
fjärde världsväldet
537 f.v.t. Persern Cyrus’ påbud, 2 Krön. 36:22, 23;
som tillåter judarna Jer. 25:12; 29:10
att återvända till
Jerusalem, träder i
kraft; Jerusalems
70-åriga ödeliggande upphör
o. 536 f.v.t. Daniel fullbordar Daniels Dan. 10:1
bok
536 f.v.t. Serubbabel lägger grunden Esr. 3:8—10
till templet
522 f.v.t. Arbetet med att bygga på Esr. 4:23, 24
templet blir förbjudet
520 f.v.t. Haggaj fullbordar Hagg. 1:1
Haggajs bok
518 f.v.t. Sakarja fullbordar Sak. 1:1
Sakarjas bok
515 f.v.t. Serubbabel fullbordar det Esr. 6:14, 15
andra templet
468 f.v.t. Esra och prästerna Esr. 7:7
återvänder till Jerusalem
o. 460 f.v.t. Esra fullbordar Första Esr. 1:1;
och Andra Krönikeboken 2 Krön. 36:22
samt Esras bok; slutlig
sammanställning av
Psalmernas bok
455 f.v.t. Jerusalems murar Neh. 1:1;
återuppbyggs av Nehemja; Neh. 2:1, 11;
profetian om de Neh. 6:15;
70 veckorna börjar Dan. 9:24
uppfyllas
e. 443 f.v.t. Nehemja fullbordar Neh. 5:14
Nehemjas bok
Malaki fullbordar Mal. 1:1
Malakis bok
o. 280 f.v.t. Den grekiska Septuaginta
påbörjas
165 f.v.t. Templet blir återinvigt Joh. 10:22
sedan det vanhelgats
genom grekisk
avgudadyrkan;
invigningshögtiden
o. 37 f.v.t. Herodes (som av Rom
utnämnts till kung)
stormar och intar
Jerusalem
2 f.v.t. Johannes döparen och Luk. 1:60; 2:7
Jesus föds
33 v.t. 14 nisan: Jesus blir det Luk. 22:20;
offer som utgör
grundvalen för det nya
förbundet; fastnaglas
vid pålen
16 nisan:Jesus uppstår Matt. 28:1—10
6 sivan, pingsten: anden Apg. 2:1—17, 38
utgjuts; Petrus öppnar
vägen för judar till den
kristna församlingen
36 v.t. De 70 årsveckorna utlöper; Dan. 9:24—27;
Petrus besöker Cornelius, Apg. 10:1, 45
den förste av de
oomskurna bland folk av
nationerna som kommer in
i den kristna församlingen
o. 41 v.t. Matteus skriver
Matteusevangeliet
o. 47—48 v.t. Paulus börjar sin första Apg. 13:1—14:28
missionsresa
o. 49 v.t. Den styrande kretsen Apg. 15:28, 29
uttalar sig mot omskärelse
av troende från nationerna
o. 49—52 v.t. Paulus’ andra Apg. 15:36—18:22
missionsresa
o. 52—56 v.t. Paulus’ tredje Apg. 18:23—21:19
missionsresa
o. 55 v.t. Paulus skriver Första 1 Kor. 15:32;
Korinthierbrevet från Efesos
och Andra Korinthierbrevet 2 Kor. 2:12, 13
från Makedonien
o. 56 v.t. Paulus skriver Romarbrevet Rom. 16:1
från Korinth
o. 56—58 v.t. Lukas skriver Luk. 1:1, 2
Lukasevangeliet
o. 60—61 v.t. Från Rom skriver Paulus:
Efesierbrevet Ef. 3:1
Filipperbrevet Fil. 4:22
Kolosserbrevet Kol. 4:18
Filemonbrevet Filem. v. 1
o. 61 v.t. Paulus skriver Hebr. 13:24;
Hebréerbrevet från Rom Hebr. 10:34
Lukas fullbordar
Apostlagärningarna
i Rom
o. 60—65 v.t. Markus skriver
Markusevangeliet
Paulus skriver Titusbrevet Tit. 1:5
från Makedonien (?)
o. 62—64 v.t. Petrus skriver Första 1 Petr. 1:1;
Petrusbrevet från Babylon 1 Petr. 5:13
o. 64 v.t. Petrus skriver Andra 2 Petr. 1:1
Petrusbrevet från Babylon (?)
o. 65 v.t. Paulus skriver Andra 2 Tim. 4:16—18
Timoteusbrevet från Rom
Judas, Jesu bror, Jud. v. 1, 17, 18
skriver Judasbrevet
o. 98 v.t. Johannes skriver Joh. 21:22, 23
Johannesevangeliet och
sina tre brev;
nedskrivandet av Bibeln
fullbordat
o.100 v.t. Johannes, den siste av 2 Thess. 2:7
apostlarna, dör
OBS! Även om många av de ovan angivna årtalen är klart fastslagna, bör man ha i minnet att det i en del fall uppges ungefärliga årtal, som är grundade på de tillgängliga vittnesbörden. Syftet med tabellen är inte att fastställa oföränderliga årtal för varje händelse, utan att hjälpa dem som studerar Bibeln att inordna de bibliska händelserna på tidens ström och se i vilket förhållande de står till varandra.
Frågor till ”Tabell över betydelsefulla historiska årtal” och ”Tabell över Bibelns böcker”:
a) Jämför de båda tabellerna och nämn några av de profeter och bibelskribenter som levde 1) innan Israels kungarike upprättades år 1117 f.v.t., 2) under Israels och Judas kungarikes tid och 3) under tiden från det att landsflykten i Babylon började till dess att de hebreiska skrifternas kanon var fullbordad.
b) Ange vid vilka tidpunkter Paulus skrev sina brev i förhållande till sina missionsresor.
c) Vilka andra intressanta detaljer lägger du märke till beträffande när de andra av de kristna grekiska skrifternas böcker skrevs?
d) Förbind följande personer med en framträdande biblisk händelse och förklara om de levde före eller efter den händelsen, eller förbind dem med andra personer som levde samtidigt: Sem, Samuel, Metusela, Lot, kung Saul, David, Job, kung Hoshea i Israel, Salomo, Aron, kung Sidkia i Juda.
e) Vilka framträdande händelser inträffade under 1) Noas, 2) Abrahams, 3) Moses livstid?
f) Sammanställ följande årtal (f.v.t.) med de framträdande händelser som anges här nedan: 4026, 2370, 1943, 1513, 1473, 1117, 997, 740, 607, 539, 537, 455.
Adams skapelse
Lagförbundet ingås vid Sinai
Jerusalem ödeläggs
Judarna återvänder till Jerusalem efter Cyrus’ påbud
Nedskrivandet av Bibeln under inspiration börjar
Den stora översvämningen börjar
Babylon faller för mederna och perserna
Israels förste kung blir smord
Abraham går över Eufrat; det abrahamitiska förbundet träder i kraft
Kungariket delas i Israel och Juda
Det norra riket underkuvas av Assyrien
Jerusalems murar återuppbyggs av Nehemja
Israeliterna befrias från Egypten
Josua leder Israel in i Kanaan
Jerusalems 70-åriga ödeliggande upphör
Tabell på sidan 298]
TABELL ÖVER BIBELNS BÖCKER
(En del årtal [och platser där böckerna skrevs] är ovissa. Förkortningar: e. = efter; f. = före.)
De hebreiska skrifternas böcker — skrivna före den vanliga tideräkningens början
Bokens Skribent Platsen Boken Omfattar
namn där den fullbordad tiden
skrevs
1 Moseboken Mose Vildmarken 1513 ”I början”
till
1657
2 Moseboken Mose Vildmarken 1512 1657—1512
3 Moseboken Mose Vildmarken 1512 1 månad
(1512)
4 Moseboken Mose Vildmarken/ 1473 1512—1473
Moabs
slätter
5 Moseboken Mose Moabs 1473 2 månader
slätter (1473)
Josua Josua Kanaan o.1450 1473—o.
1450
Domarna Samuel Israel o.1100 o.1450—
o.1120
Rut Samuel Israel o.1090 11 år under
domarnas styre
1 Samuelsboken Samuel, Israel o.1078 o.1180—1078
Gad,
Natan
2 Samuelsboken Gad, Israel o.1040 1077—o.1040
Natan
1 och 2 Jeremia Juda/ 580 o.1040—580
Kungaboken Egypten
Esra Esra Jerusalem o.460 537—o.467
Nehemja Nehemja Jerusalem e.443 456—e.443
Ester Mordokaj Susa o.475 493—o.475
i Elam
Job Mose Vildmarken o.1473 Över 140 år
mellan
1657 och
1473
Psalmerna David o.460
och andra
Ordspråken Salomo, Jerusalem o.717
Agur,
Lemuel
Predikaren Salomo Jerusalem f.1000
Höga Visan Salomo Jerusalem o.1020
Jesaja Jesaja Jerusalem f.732 o.778—
e.732
Jeremia Jeremia Juda/ 580 647—580
Egypten
Klagovisorna Jeremia Nära 607
Jerusalem
Hesekiel Hesekiel Babylon o.591 613—o.591
Daniel Daniel Babylon o.536 618—o.536
Hosea Hosea Samaria e.745 f.804—e.745
(området)
Joel Joel Juda o.
820 (?)
Amos Amos Juda o.804
Obadja Obadja o.607
Jona Jona o.844
Mika Mika Juda f.717 o.777—717
Nahum Nahum Juda f.632
Habackuk Habackuk Juda o.
628 (?)
Sefanja Sefanja Juda f.648
Haggaj Haggaj Jerusalem 520
112 dagar
(520)
Sakarja Sakarja Jerusalem 518 520—518
Malaki Malaki Jerusalem e.443
De grekiska skrifternas böcker — skrivna efter den vanliga tideräkningens början
Bokens Skribent Platsen Boken Omfattar
namn där den fullbordad tiden
skrevs
Matteus Matteus Palestina o. 41 2 f.v.t.—
33 v.t.
Markus Markus Rom o. 29—33 v.t.
60—65
Lukas Lukas Caesarea o. 3 f.v.t.—
56—58 33 v.t.
Johannes Aposteln Efesos o. Efter
Johannes eller 98 prologen,
dess 29—33 v.t.
närhet
Apg. Lukas Rom o. 61 33—o.
61 v.t.
Romarna Paulus Korinth o. 56
1 Korinthierna Paulus Efesos o. 55
2 Korinthierna Paulus Makedonien o. 55
Galaterna Paulus Korinth o.
eller 50—52
Antiokia
i Syrien
Efesierna Paulus Rom o.
60—61
Filipperna Paulus Rom o.
60—61
Kolosserna Paulus Rom o.
60—61
1 Thess. Paulus Korinth o. 50
2 Thess. Paulus Korinth o. 51
1 Timoteus Paulus Makedonien o. 61—64
2 Timoteus Paulus Rom o. 65
Titus Paulus Makedonien o.
(?) 61—64
Filemon Paulus Rom o. 60—61
Hebréerna Paulus Rom o. 61
Jakob Jakob Jerusalem f. 62
(Jesu bror)
1 Petrus Petrus Babylon o.
62—64
2 Petrus Petrus Babylon o.
(?) 64
1 Johannes Aposteln Efesos o. 98
Johannes eller
dess närhet
2 Johannes Aposteln Efesos o. 98
Johannes eller
dess närhet
3 Johannes Aposteln Efesos o. 98
Johannes eller
dess närhet
Judas Judas Palestina o. 65
(Jesu bror) (?)
Upp. Aposteln Patmos o. 96
Johannes