Kapitel ett
En forntida profet med ett aktuellt budskap
1, 2. a) Vilka bedrövliga förhållanden ser vi i världen i dag? b) Hur uttryckte en amerikansk senator sin oro över samhällets förfall?
VEM längtar inte efter befrielse från de problem vi upplever i världen i dag? Men det är sällan våra förhoppningar går i uppfyllelse. Vi drömmer om fred, men plågas av krig. Vi uppskattar lag och ordning, men kan inte hejda den växande vågen av rånöverfall, våldtäkter och mord. Vi vill kunna lita på våra grannar, men måste låsa dörrarna för att skydda oss. Vi älskar våra barn och försöker ge dem sunda värderingar, men får ofta hjälplöst se på när de dukar under för dåligt inflytande från sina kamrater.
2 Vi skulle mycket väl kunna instämma med Job, som sade att människans korta livstid ”mättas av oro”. (Job 14:1) Det tycks i synnerhet vara så i vår tid, eftersom samhället förfaller i en takt som saknar motstycke i historien. En amerikansk senator konstaterade: ”Det kalla kriget är nu över, men sorgligt nog har världen blivit en gynnsammare grogrund för hämndaktioner och grymheter utlösta av stamfejder, etniska konflikter och religiösa motsättningar. . . . Vi har vattnat ur våra moralnormer i så hög grad att många av våra ungdomar är förvirrade och missmodiga och har stora problem. Vi skördar frukterna av föräldrars försumlighet, av skilsmässor, barnmisshandel, tonårsgraviditeter, avhopp från skolan, narkotikamissbruk och gatuvåld. Det är som om vårt hus, som klarade den stora jordbävning som vi betecknar det kalla kriget, nu håller på att ätas upp av termiter.”
3. I synnerhet vilken bok i Bibeln ger oss ett hopp för framtiden?
3 Men vi har inte lämnats utan hopp. För omkring 2.700 år sedan inspirerade Gud en man i Mellanöstern att uttala en serie profetior som har speciell betydelse för vår tid. Dessa profetior finns nedtecknade i den bok i Bibeln som bär profetens namn — Jesaja. Vem var Jesaja, och varför kan vi säga att hans profetia, som nedtecknades för nästan tre tusen år sedan, skänker ljus åt alla människor i vår tid?
En rättfärdig man i en orolig tid
4. Vem var Jesaja, och när tjänade han som Jehovas profet?
4 I bokens första vers presenterar Jesaja sig som ”Amoz son”a och talar om att han tjänade som Guds profet ”i de dagar då Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda”. (Jesaja 1:1) Det betyder att Jesaja tjänade som Guds profet för Judas nation i inte mindre än 46 år. Han började troligen sin profetgärning i slutet av Ussias regeringstid — omkring år 778 f.v.t.
5, 6. Hur måste Jesajas familjeliv ha varit, och vad kan sägas om Jesajas hustru och barn?
5 Vi vet inte så mycket om Jesajas privatliv, jämfört med vad vi vet om en del andra profeter. Vi vet i alla fall att han var gift och att han omtalade sin hustru som ”profetissan”. (Jesaja 8:3) Enligt McClintock och Strongs Cyclopedia of Biblical, Theological, and Ecclesiastical Literature antyder den beteckningen att Jesajas liv som gift ”inte bara var i samklang med hans kallelse, utan var intimt förknippat med den”. Det är mycket troligt att Jesajas hustru, i likhet med vissa andra gudfruktiga kvinnor i det forntida Israel, själv hade ett profetiskt uppdrag. — Domarna 4:4; 2 Kungaboken 22:14.
6 Jesaja och hans hustru hade minst två söner, som båda fick namn med profetisk innebörd. Den förstfödde, Sear-Jasub, var med sin far när denne framförde Guds budskap till den ondskefulle kung Ahas. (Jesaja 7:3) Detta vittnar om att Jesaja och hans hustru gjorde tillbedjan av Gud till en familjeangelägenhet — ett utmärkt föredöme för gifta par i vår tid!
7. Beskriv förhållandena i Juda på Jesajas tid.
7 Jesaja och hans familj levde under en orolig period i Judas rikes historia. Det rådde allmän politisk oro, domstolsväsendet förgiftades av mutor, och det religiösa systemet fördärvades av skrymteri. Kullarna var täckta av altaren tillägnade falska gudar. Till och med somliga av kungarna främjade hednisk gudsdyrkan. Ahas, till exempel, tolererade inte bara avgudadyrkan bland sina undersåtar, utan tog själv del i den och lät sin egen son ”gå genom elden” som ett rituellt offer åt den kanaaneiske guden Molek.b (2 Kungaboken 16:3, 4; 2 Krönikeboken 28:3, 4) Och allt detta ägde rum hos ett folk som stod i ett förbundsförhållande till Jehova! — 2 Moseboken 19:5–8.
8. a) Hur handlade kungarna Ussia och Jotam? Följde folket deras föredöme? b) Hur visade Jesaja mod mitt ibland ett upproriskt folk?
8 Somliga av Jesajas samtida — däribland några av härskarna — försökte dock främja den sanna tillbedjan. En av dem var kung Ussia, som gjorde ”vad som var rättrådigt i Jehovas ögon”. Men under hans regeringstid ”frambar folket [fortfarande] slaktoffer och rökoffer på offerhöjderna”. (2 Kungaboken 15:3, 4) Också kung Jotam ”fortsatte att göra det som var rätt i Jehovas ögon”. Men ”folket handlade . . . fortfarande fördärvligt”. (2 Krönikeboken 27:2) Ja, under större delen av den tid som Jesaja tjänade som profet var det andliga och moraliska tillståndet i Judas rike bedrövligt. I det stora hela lät folket sig inte påverkas av det goda föredöme som några av deras kungar utgjorde. Man förstår att det inte kan ha varit någon lätt uppgift att frambära Guds budskap till detta motspänstiga folk. Men när Jehova ställde frågan: ”Vem skall jag sända, och vem vill gå för oss?” tvekade inte Jesaja. Han svarade genast: ”Här är jag! Sänd mig.” — Jesaja 6:8.
Ett budskap om räddning
9. Vad betyder Jesajas namn, och vilket samband har innebörden i namnet med bokens tema?
9 Jesajas namn betyder ”räddning från Jehova”, och det kan mycket väl sägas vara temat för hans budskap. Några av Jesajas profetior är visserligen domsbudskap, men temat om räddning är dominerande. Gång på gång talade Jesaja om att Jehova i sin rätta tid skulle befria israeliterna ur fångenskapen i Babylon, låta en kvarleva vända tillbaka till Sion och återge landet dess forna härlighet. Privilegiet att få uttala och skriva ner profetior om att den älskade staden Jerusalem skulle återställas var säkert till stor glädje för Jesaja!
10, 11. a) Varför är Jesajas bok av intresse för oss i vår tid? b) Hur riktar Jesajas bok uppmärksamheten på Messias?
10 Men vad har dessa budskap om dom och räddning med oss att göra? Lyckligtvis profeterar Jesaja inte bara till nytta för tvåstammarsriket Juda. Hans budskap har också speciell betydelse för vår tid. Jesaja ger en underbar beskrivning av hur Guds kungarike snart kommer att skänka jorden storslagna välsignelser. En stor del av det Jesaja skrev koncentrerar sig på den förutsagde Messias, som skall härska som kung i Guds rike. (Daniel 9:25; Johannes 12:41) Det är ingen tillfällighet att namnen Jesus och Jesaja uttrycker praktiskt taget samma tanke. Namnet Jesus betyder nämligen ”Jehova är räddning”.
11 Jesus föddes ju inte förrän omkring 700 år efter Jesajas tid, men de messianska profetiorna i Jesajas bok är så detaljerade och så exakta att de låter som en ögonvittnesskildring av Jesu liv på jorden. En källa uppger att Jesajas bok med tanke på detta ibland kallas det ”femte evangeliet”. Det är då knappast förvånande att Jesus och hans apostlar citerade oftare från Jesajas bok än från någon annan bok i Skrifterna, när de ville visa vem som var Messias.
12. Varför skall vi nu studera Jesajas bok?
12 Jesaja tecknar en strålande bild av ”nya himlar och en ny jord” där ”en kung skall regera med rättfärdighet” och furstar härska med rättvisa. (Jesaja 32:1, 2; 65:17, 18; 2 Petrus 3:13) Jesajas bok framhåller således det hjärtevärmande hoppet om Guds kungarike med Messias, Jesus Kristus, som regent. Det är till stor tröst och uppmuntran för oss att varje dag leva i förväntan på ”räddningen genom [Jehova]”! (Jesaja 25:9; 40:28–31) Vi skall därför nu undersöka det värdefulla budskapet i Jesajas bok. Det kommer att stärka vår tillit till Guds löften och göra oss ännu mer övertygade om att Jehova verkligen är vår räddnings Gud.
[Fotnoter]
a Jesajas far, Amoz, får inte förväxlas med profeten Amos, som verkade i början av Ussias regeringstid och som skrev den bok i Bibeln som bär hans namn.
b Somliga menar att uttrycket ”gå genom elden” helt enkelt kan beteckna en reningsceremoni. Men i det här sammanhanget verkar det syfta på ett bokstavligt offer. Det råder inget tvivel om att det förekom barnoffer bland kanaanéerna och avfälliga israeliter. — 5 Moseboken 12:31; Psalm 106:37, 38.
[Ruta/Bild på sidan 7]
Vem var Jesaja?
NAMNETS INNEBÖRD: ”Räddning från Jehova”
FAMILJ: Var gift och hade minst två söner
BONINGSORT: Jerusalem
ÅR SOM PROFET: Minst 46 år, från omkring 778 f.v.t. till någon tid efter 732 f.v.t.
SAMTIDA KUNGAR I JUDA: Ussia, Jotam, Ahas, Hiskia
SAMTIDA PROFETER: Mika, Hosea, Oded
[Bild på sidan 6]
Jesaja och hans hustru gjorde tillbedjan av Gud till en familjeangelägenhet