De är inte rädda

 1. Varav kommer sig den frihet från fruktan som råder bland Jehovas vittnen?

JEHOVAS vittnen är fyllda av tillit till Jehova, den levande Guden. De ser hur han leder dem, och de lägger märke till hur han bistår dem i deras tjänst. De inser att de får stöd av hans heliga ande eller verksamma kraft. De ser styrkan i den enhet som råder inom Jehovas organisation, och de är glada åt att hålla ihop i utförandet av hans uppsåt. Eftersom Jehovas vittnen vet att Jehova är med dem, är de inte rädda. Psalmisten säger: ”Jehova är mitt ljus och min frälsning; för vem skall jag frukta? Jehova är mitt livs styrka; för vem skall jag rädas? När ogärningsmän kommo över mig för att uppäta mitt kött, ja, mina motståndare och mina fiender, stapplade de och föllo. Om också en här skulle lägra sig mot mig, skall mitt hjärta dock icke frukta; om också krig skulle uppstå mot mig, ja, till och med då vill jag hysa tillförsikt. Ett har jag begärt av Jehova, det vill jag trakta efter: att jag må få bo i Jehovas hus i alla mina livsdagar för att skåda Jehovas skönhet och för att begrunda i hans tempel.” (Ps. 27:1—4, AS) Var och en bland Jehovas vittnen önskar bo i Jehovas hus för alltid. De har överlämnat sig till att vara Jehovas slavar, och de har full vetskap om Jehovas vilja med avseende på dem. De vet vad han vill att de skall göra, vilka inflytanden som än må söka göra sig gällande utifrån. Då de vet att det som är rätt att göra och som utgör vägen till evigt liv, det är att tillägna sig mer kunskap om Jehova och hans uppsåt, och då de vet att de önskar leva, så att de kan tjäna Jehova, så kommer de förvisso inte att hysa fruktan för någon annan. Därför frågar de: ”För vem skall jag frukta?” Om de fruktar för människor, då faller de i människors snara. Om de är rädda för ogärningsmän och någon skada som kan komma över dem, kommer de att falla i en snara. Men genom att de förblir helt på Jehovas sida och i hans organisation och tätt intill församlingen av hans folk, kommer de att beständigt få se sina motståndare falla och stappla för att slutligen försvinna för alltid i striden vid Harmageddon, som nu är nära.

 2. Hur påverkas Jehovas vittnens verksamhet av kommunismens organiserade motstånd?

² Även om hela den kommunistiska organisationen jorden runt ställer upp sig mot Jehovas folk, som den nu gör bakom sin ”järnridå”, kommer Jehovas vittnens hjärtan dock inte att frukta. Såsom rapporten för år 1954 visar, upphör inte de oförskräckta vittnena bakom ”järnridån” med sin tjänst för Jehova Gud. De förblir fortfarande hans lydiga slavar och predikar Jehovas rike, inte kommunism. Även om krig skulle uppstå mot dem, skulle de ändå hysa tillförsikt om att Jehova Gud skulle beskydda dem.

 3. Vilken önskan och vilket beslut ligger under Jehovas vittnens oförskräckta uppträdande?

³ Då den som är ett sant vittne för Jehova Gud har studerat Jehovas ord dag för dag, enskilt och i församlingen, kommer han alltid att söka sin Fader i himmelen och tillbedja honom och kommer att vilja prisa och välsigna honom varje dag. Han kommer inte endast att vilja göra det, utan han kommer att göra det, såsom Jehovas vittnen har hållit på med att göra under de många flydda åren och i synnerhet under Sällskapet Vakttornets tjänsteår 1954. Detta kan ni få klart för er, när ni studerar tabellen på sidorna 91—93. Ni ser inte Jehovas vittnen springa och gömma sig och försöka finna skydd hos djävulens organisations världsliga stater. Dessa stater eller regeringar med sina religiösa falska herdar, sina höga och väldiga politiska herdar och sina mäktiga kommersiella organisationer kan inte ge liv åt människan. Jehovas vittnen vet detta, och på grund av sitt noggranna studium av Guds ord ser de att liv kommer genom kunskap om universums suveräne härskare och om hans Son, Kristus Jesus, och att livet är en gåva av Gud till dem på grund av deras lydnad för hans befallningar. Varför skulle de söka någonting mindre än evigt liv?

 4. a) Vad bevisas därav att de överlever trots intensivt motstånd och att de utan avbrott och utan fruktan förkunnar Jehovas rike? b) Varför bedrivs denna förkunnarverksamhet under jorden, när så är nödvändigt?

⁴ Oavsett var ni befinner er i världen, kommer ni att se att Jehovas vittnen är ett minoritetsfolk, speciellt förtryckt av katolska och protestantiska religiösa organisationer, som ofta brukar statens arm till att försöka utrota dem, så att de inte mer skall vara något folk. De kan förvisso säga som psalmisten: ”Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig. Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig. Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?” (Ps. 56:3—5) När man läser Jehovas vittnens rapport och ser hur oförskräckt de kämpar vidare mot motstånd, kan man inte annat än dra den slutsatsen, att Jehova Gud är med dem, ty ingen organisation kan uppstå och behålla sin ställning som ett sällskap av Ordets förkunnare i denna gamla onda värld, om inte Jehova Gud ger dem sitt stöd. Jehovas vittnen har lyssnat till och prisar hans ord; de vet mycket väl att det säger, att de kommer att möta förföljelse och förtryck och att några kommer att bli dödade för Kristi Jesu skull och därför att de tillbeder den suveräne härskaren, Jehova. ”Vad kan det som är kött göra mig” mer än döda kroppen? Kött kan inte beröva de trogna möjligheten att uppstå från de döda genom Jehovas makt! Därför vänder de sig återigen till Guds ord för att vinna styrka: ”Men den som hör mig, han skall bo säker och fri från fruktan för olycka.” (Ords. 1:33, Åk) Så förhåller det sig med Jehovas vittnen. Trots det intensiva romersk-katolska motståndet mot Jehovas vittnen i Quebec, trots den kamp som den kommunistiska organisationen för mot dem öster om sin ”järnridå”, trots att Sällskapets publikationer och dess offentliga verksamhet har förbjudits i flera ”demokratiska” länder, fortsätter Jehovas vittnen ändå med glädje att predika de goda nyheterna om hans rike. När så är nödvändigt, går de under jorden med sin verksamhet — inte för att skada några politiska eller religiösa organisationer, utan endast för att utöva sin av Gud givna rätt att komma tillsammans för att studera Guds ord och för att vidmakthålla en församlingsorganisation, så att de skall kunna offentligen kungöra sitt hopp för varandra och så uppegga varandra till kärlek och rätta gärningar. Vidare kommer de också att gå åstad till andra villiga lyssnare och för dem tala om de goda nyheterna om Guds rike. Nej, vad världen än kan göra för att försöka bryta ned Jehovas vittnen och den nya världens samhälle, kommer organisationen likväl att på ett enat sätt gå framåt och kungöra att Jehovas rike är det enda hoppet för människosläktet. ”Han skall icke rädas för onda tidender: hans hjärta är fast, det förtröstar på Jehova. Hans hjärta har fått stadga, han skall icke rädas, till dess han får se med lust på sina motståndare.” — Ps. 112:7, 8, AS.

Det världsvida vittnesbördet

 5. Vilka av Gud förutsagda erfarenheter väntar sig alla förkunnare av Jehovas rike, och varför är de det oaktat inte rädda?

⁵ Jehovas vittnen vet vilket ansvar som vilar på dem och har därför under tjänsteåret 1954 (som började 1 september 1953 och slutade 31 augusti 1954) fortsatt att gå framåt i den största predikokampanj som de intill denna tid har haft privilegiet att ha del i. Alla Jehovas vittnen har överlämnat sig till Jehovas tjänst; därför är de inte rädda för människor eller för djävulen. De följer Petrus’ råd: ”Bevara eder besinning, var på eder vakt. Eder vedersakare, djävulen, går omkring som ett rytande lejon och söker uppsluka någon. Men fatta posto emot honom, fasta i tron, i det ni veta att samma ting i fråga om lidanden fullbordas i hela sammanslutningen av edra bröder i världen. Men sedan ni hava lidit en liten tid, skall all oförtjänt godhets Gud, som kallade eder till sin eviga härlighet i förening med Kristus, själv avsluta eder utbildning, han skall göra eder fasta, han skall göra eder starka. Honom tillhöre makten för evigt. Amen.” (1 Petr. 5:8—11, NW) Är 1955 kommer Jehovas vittnen att gå framåt utan fruktan, lika fast beslutna som någonsin att fullgöra sitt arbete tillsammans med hela sammanslutningen av sina bröder världen runt, och de vet att varhelst några av dem än må befinna sig, kommer det att bli lidande och att detta lidande vållas av djävulen genom hans organisation. (Upp. 2:10) Sak samma hur svårt eller hur lätt det blir, om det blir i hård tid eller i god tid: budskapet om Riket kommer att predikas, och de andra fåren kommer att samlas tillhopa. Tag del med Jehovas vittnen i detta stora undervisningsarbete, och välsigna Jehova var dag.

 6, 7. a) Hur berörs de av rapporten för tjänsteåret 1954? b) Framhåll några inspirerande jämförelser beträffande antalet rikesförkunnare i våra dagar.

⁶ Rapporten för tjänsteåret 1954 är i högsta grad uppmuntrande, och alla människor i världen borde vilja veta, vad Jehovas vittnen har uträttat. De avger inte sin rapport på ett skrytsamt sätt, utan i ödmjuk lovprisning av universums suveräne härskare, och de är tacksamma för sin andel i att befrämja den sanna tillbedjan av honom och skaffa människorna livsfrälsande biblisk undervisning. I denna världen finns det i dag så föga kunskap om Jehova, att hans vittnen önskar ropa ut från hustaken, vem den suveräne härskaren är och vad han skall göra för alla som älskar rättfärdighet. För det gångna goda år som Jehovas vittnen har haft är de lyckliga, och de ser fram mot 1955 med stor glädje, ty de emotser ännu större privilegier i fråga om tjänst i Jehovas organisation sida vid sida med många nya ”andra får”, som söker göra Jehovas vilja.

⁷ Under 1953 var det i medeltal 468.106 förkunnare som predikade Guds rike. Men för tjänsteåret 1954 var medeltalet 525.924, vilket innebär en ökning med 12 procent. Alla människor som söker sanning och rättfärdighet och som suckar och jämrar sig över de styggelser som existerar i denna världen, dem söker Jehovas vittnen hjälpa att komma till Jehova Gud och tillbedja honom med ande och sanning. (Joh. 4:23, NW) Det är de andra fåren som de försöker finna, och de finner dem också. Vid slutet av tjänsteåret 1954 var högsta antalet förkunnare 580.498, alltså en ökning med 24 procent från det medeltal av förkunnare som 1953 hade varit ute på fältet. Dessa förkunnare kommer att vara med på möten. De skall helt visst inte försumma att komma tillsammans, utan tillsammans skall de växa upp till mogenhet. Under 1955 kommer de att hålla på med att predika de goda nyheterna, genom Jehovas oförtjänta godhet, och finna fler av de andra fåren. De gläder sig över vad de har utfört med Jehovas hjälp och under ledning av hans älskade Son, Kristus Jesus, som är osynligen närvarande och leder sin organisation. Vad som gläder dem är inte tillväxten i organisationens medlemsantal, utan detta att de har kunnat samla tillhopa människor som har önskat komma ut ur den nuvarande onda tingens ordning och nu bevarar sin ostrafflighet i helhjärtad hängivenhet för Jehova Gud. Ja, gläd er tillsammans med dessa människor från alla nationer som önskar tjäna Jehova med ande och sanning och som önskar tillägna sig kunskap, så att de må kunna leva i Guds nya värld. Dessa ”får” har också visat sitt beslut att göra detta, ty till ett antal av 57.369 har de blivit döpta i vatten till en symbol av att de har överlämnat sig åt Jehovas tjänst. Dessa räds inte längre; deras hjärtan är fasta, de förtröstar på Jehova.

 8, 9. Nämn några siffror som anger omfattningen av det arbete med att förkunna Riket som utförts under 1954.

⁸ Alla dessa Ordets förkunnare har använt 80.814.996 timmar till att predika de goda nyheterna om Riket. Detta är inte den tid de kommit tillsammans för att studera Guds ord; det är den tid de använt till att gå från hus till hus, göra återbesök, leda bibelstudier i hemmen hos dem som är intresserade av budskapet om Riket. Om vi skulle räkna tillsammans all den tid som 580.498 ”Ordets förkunnare” från katolska och protestantiska församlingar utöver hela världen hade använt, skulle det då visa sig att de hade tillbragt 80.814.996 timmar med att predika de goda nyheterna om Jehovas rike för människor i deras hem? Men Jehovas vittnen har gjort 25.337.026 återbesök hos intresserade personer och skänkt dem tröst och vederkvickelse. Varje månad under året ledde de 293.341 bibelstudier på många språk, och dessa studier hölls i människornas hem vecka för vecka. Är kristenhetens präster och predikanter lika angelägna om att få sina församlingsmedlemmar att förstå bibeln, och lägger de därvid i dagen en sådan energi? Detta undervisningsarbete har pågått i 159 länder under ledning av Sällskapet Vakttornets 75 avdelningsexpeditioner.

⁹ Guds ord säger: ”Dessa goda nyheter om riket skola bliva predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer.” (Matt. 24:14, NW) Just detta försöker Jehovas vittnen göra. För att det skall kunna åstadkommas, har 1.720 från Gileadskolan utexaminerade elever sänts ut till alla delar av världen. Några är verksamma som områdes- och kretstjänare, andra på avdelningsexpeditioner, och 910 är missionärer och befinner sig i 220 missionärshem i 71 olika länder och i 205 olika städer. Från dessa hem beger sig missionärerna ut till små byar och städer och lantdistrikt och predikar dessa goda nyheter om Riket. De är inte ensamma i detta, ty Sällskapet har förordnat många förkunnare på olika platser till pionjärer med särskilt uppdrag. Dessa utväljs bland de vanliga pionjärerna och får ekonomiskt bistånd för att bege sig till isolerade platser i sina respektive länder och där utföra samma slags arbete såsom heltidsförkunnare. Dessa missionärer och pionjärer med särskilt uppdrag, som försöker ägna 140 eller fler timmar i månaden till att predika de goda nyheterna från hus till hus, plus de pionjärer, som försöker ägna 100 timmar i månaden åt tjänsten på fältet, har under året varit inalles 17.265. Antalet församlingsförkunnare var i medeltal 508.659 varje månad, och sammanlagt blev det alltså 525.924 rikesförkunnare, evangelii tjänare, som med glädje kungjorde de goda nyheterna varje månad.

10. Vilka andra publikationer har blivit spridda under året, och i vilka kvantiteter, varigenom kunskap och tröst har nått många?

¹⁰ Utan tvivel finns det millioner människor som tror som Jehovas vittnen, men som saknar det mod eller den tro eller det fulla hopp som Jehovas vittnen har, i annat fall skulle de också komma fram och ta ståndpunkt som åt Jehova överlämnade tjänare. Till att hjälpa dessa, till att föra dem fram till mogenhet, så att de kan inse att det enda hoppet för världen är Jehovas rike, kan det behövas många fler år. De måste tillägna sig större kunskap om detta rike. Det är därför som Jehovas vittnen ständigt bär ut litteratur till människorna på deras eget språk, så att de kan läsa och studera. Under tjänsteåret 1954 spreds 17.687.257 stycken biblar, böcker och broschyrer på mer än 100 olika språk. Åt personer som önskade läsa tidskrifterna Vakttornet och Vakna! regelbundet på sina egna språk erbjöds prenumerationer. Förkunnarna ute på fältet tecknade under året 995.787 nya prenumerationer på dessa tidskrifter. De spred också 29.937.614 lösnummer av Vakttornet och Vakna! på många språk, vilket otvivelaktigt medförde mycken tröst och glädje åt läsarna. Sällskapet måste trycka 43.467.909 exemplar av Vakttornet och 29.620.128 av Vakna! för att kunna tillgodose efterfrågan från läsarna hela världen utöver. Sammanlagda antalet tidskriftsexemplar som trycktes under året översteg fjolårets siffra med 9.386.246.

11. Vilken roll har församlingarnas möten spelat för Jehovas vittnen i deras predikoarbete under det gångna året?

¹¹ Vilken gränslös glädje är det inte att se budskapet om Riket predikas i så stor skala! När Jesus var på jorden, samlade han sina apostlar och talade till dem och gav dem exakt kunskap, och de var hans lärjungar. Därpå sände han ut dem till att predika för dem som sökte sanningen. Så håller också Jehovas vittnen nu på med att församla de andra fåren och öva dem i att hålla predikningar vid människors dörrar eller i deras hem eller offentligen. Dessa andra får inbjuder de att komma tillsammans med dem i deras församlingar. I hela världen finns det sammanlagt 14.531 församlingar av Jehovas vittnen, och vid Åminnelsen förra våren var det 829.836 personer närvarande. Av dessa bekände sig 17.884 tillhöra de smorda, och de hoppas med tillförsikt på att bli medarvingar med Kristus Jesus, i det att de i sitt hjärta tror att de, därför att de har blivit pånyttfödda av Guds heliga ande, enligt Jehovas vilja skall få uppstå till himmelsk härlighet. Alla de andra, åtskilligt över 800.000, ser med glädje fram mot ett liv på den nya jorden under himmelrikets beständiga styrelse. Jehovas vittnen har ett stort arbete med att föra alla dessa fram till mognad, så att de allesammans kan bli dugliga förkunnare.

12. Vad är det ytterligare, när man ser på saken från finansiell synpunkt, som anger omfånget av den tjänst som utförts gentemot människor av en god vilja?

¹² Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet gläder sig mycket åt att se att Jehova har välsignat och givit framgång åt de bemödanden som gjorts för att organisera arbetet hela världen utöver. Då millioner ute på fältet har blivit betjänade, är vi också mycket tacksamma för de frivilliga bidrag som våra bröder i alla delar av jorden har sänt in till Sällskapet, så att detta oavlåtligen växande vittnesbörd kan bli framburet intill jordens ändar. För att hålla verksamheten utanför Förenta staterna i gång har Sällskapet genom sina sjuttiofem avdelningsexpeditioner givit ut mer än tre millioner dollar under året. Enbart för att underhålla missionärer och bistå dem i deras verksamhet på fältet har Sällskapet givit ut nära en halv million dollar. Hur upplivande för våra hjärtan är det inte att ett verk av sådana proportioner kan utföras med så ringa tillgångar! Naturligtvis har varje lokal församling också frikostigt givit ut pengar för att hålla sin Rikets sal i stånd och för att anordna offentliga föredrag på olika platser i alla delar av sitt distrikt, och om vi därtill skulle lägga allt vad de enskilda förkunnarna själva har givit ut under året för resor med bil, buss, tåg, flyg och andra transportmedel, för att komma till sina villiga lyssnares hem såväl som för att vara med vid krets- och områdessammankomster och landskonvent och där lära sig att utföra bättre tjänst i allmänhetens intresse, så skulle det hela uppgå till många, många fler millioner. Men detta är deras gåva till Jehova Gud, varigenom de ger uttryck åt sin glädje, sin tacksamhet för att de kan använda av det som de i själva verket har fått av honom till att hjälpa sin nästa att lära känna hans sanning. Detta är kärlek i verksamhet.

13. Vad är grundorsaken till att Jehovas vittnen överallt håller i med att modigt arbeta med förenade krafter?

¹³ Finner ni några andra på jorden som har den glädje och tillfredsställelse av att leva som Jehovas vittnen äger i sin tjänst för universums suveräne härskare? Det är inte att undra på att det är sant, att ingen av dem kommer att rädas för onda tidender. Orsaken är den, att deras hjärta är fast och att de verkligen förtröstar på den levande Guden. Därför att de är Sions barn, är också hela deras väsen fyllt av glädje i Jehova Gud och i hans på tronen insatte, oövervinnelige konung, Kristus Jesus. (Psalm 149) Prästerna med alla sina hotelser, med sin aktion genom upphetsade pöbelhopar — de styrande med alla sina förbud och restriktioner för att hindra Jehovas vittnen att ”dristigt tala ut” och sina åtgärder att lägga beslag på och förstöra trycksaker som Jehovas vittnen använder för att upplysa andra med hjälp av bibelns sanningar — ingenting av allt detta skrämmer dem. Var och en av dem är medveten om att han har utstrött och givit åt de behövande, att ”den ogudaktige skall se det och harmas” och att ”vad de ogudaktiga önska bliver till intet”. (Ps. 112:9, 10) Jehovas vittnen arbetar modigt vidare överallt i världen! Med förenade krafter, som en man, fortsätter de alltså att kungöra Jehovas rike, ty ”han skall icke rädas för onda tidender: hans hjärta är fast, det förtröstar på Jehova”. — Ps. 112:7, AS.

[Tabell på sidan 91-93]

RAPPORT ÖVER JEHOVAS VITTNENS VÄRLDSVIDA TJÄNST PÅ FÄLTET TJÄNSTEÅRET 1954

(Se publikationen)

(The Watchtower, 1 januari 1955)