Årets största högtid — kommer du att vara med?

Vi inbjuder Dig hjärtligen till ÅMINNELSEN av Jesu Kristi död Tisdagen den 17 april efter kl. 18

i alla Jehovas vittnens Rikets salar och på många andra platser i mer än 200 länder

Fritt inträde Ingen kollekt

EN HÖGTID som sannolikt kommer att firas av mer än tre och en halv million människor måste utan tvivel vara en mycket viktig tilldragelse. Och det är den sannerligen! Nu kanske du säger att du aldrig har varit med vid en sådan högtid. I så fall vill du utan tvivel veta mer om denna tilldragelse. Vem anordnar detta högtidsfirande? Vilken innebörd har det? Varför är det så viktigt att vara närvarande?

Låt oss göra en historisk återblick: På våren år 33 enligt vår vanliga tideräkning (det var torsdag kväll eller den 14 Nisan enligt den judiska kalendern) höll Herren Jesus Kristus påskmåltiden tillsammans med sina tolv apostlar. Därefter, medan de ännu låg till bords för påskmåltiden, instiftade Jesus någonting nytt, något som alltsedan dess har högtidlighållits av hans trogna efterföljare ända fram till denna dag. Det kallas ”Åminnelsen” eller ”Herrens aftonmåltid” och firas årligen ”till minne” av Jesu lösenoffer. — Mark. 14:22—26; 1 Kor. 11:23—26, NW.

Några av detaljerna från denna historiska afton för 1.940 år sedan är av speciellt intresse. Ögonvittnet aposteln Matteus beskriver för oss vad som inträffade. ”Medan de fortfor att äta, tog Jesus ett bröd, och sedan han hade uttalat en välsignelse, bröt han det, och i det han gav det åt lärjungarna, sade han: ’Tag, ät. Detta betyder min kropp.’ Han tog också en kalk, och sedan han hade framburit tacksägelse, gav han den åt dem och sade: ’Drick av den, ni alla; ty detta betyder mitt blod, ”förbundets blod”, som skall utgjutas för många till förlåtelse för synder. Men jag säger er att jag härefter alls inte skall dricka något av denna produkt av vinstocken, förrän den dag då jag dricker den ny med er i min Faders rike.’ Slutligen, sedan de hade sjungit lovsånger, gick de ut till Oljeberget.” — Matt. 26:26—30, NW.

Emblemen — vad betyder de?

Vad menade Jesus när han räckte brödet och vinet åt sina lärjungar och sade, enligt 1917 års svenska översättning, ”detta är min lekamen ... detta är mitt blod”? (Matt. 26:26, 28) När Matteus återger vad Jesus här sade, använder han det grekiska ordet estin, som vanligen översätts med ”är”, men han använder det i betydelsen ”betecknar”, ”står för”, ”innebär”, ”representerar” eller ”betyder”. Följaktligen lyder Nya Världens översättning i likhet med Moffatts översättning: ”Detta betyder min kropp. ... Detta betyder mitt blod.” Charles B. Williams’ översättning säger att detta ”representerar min kropp ... detta representerar mitt blod”.a

Var brödet en passande sinnebild eller symbol av Jesu bokstavliga kropp av kött? Ja, det var sådant osyrat bröd som åts vid påskmåltiden. Det var fritt från surdeg eller jäst, vilket ibland symboliserar synd och skrymteri. (Matt. 16:6, 11, 12; Luk. 12:1; 1 Kor. 5:7—11) Det osyrade brödet var en passande symbol av den helige och fullkomlige, Jesus, som var ”sveklös, obesudlad, skild från syndarna” och fri från allt skrymteri. — Hebr. 7:26, NW; Luk. 1:35; 1 Petr. 2:22.

När Jesu trogna apostlar tog del av brödet, tillgodogjorde de sig en del näring från det. Och näring är förbunden med liv och tillvaro. Godtagandet av vad brödet representerar kan följaktligen jämföras med att ta del av livsuppehållande föda. Jesus sade därför om sig själv med hänsyftning på de välsignelser som offrandet av hans köttsliga kropp skulle medföra: ”Jag är livets bröd. ... Detta är det bröd som kommer ned från himmelen, så att vem som helst kan äta av det och inte dö. Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen; om någon äter av detta bröd, skall han leva för evigt. Och det förhåller sig så att det bröd som jag skall ge är mitt kött, till gagn för världens liv.” — Joh. 6:48—51, NW; Hebr. 10:10.

Det var emellertid mera som skulle ihågkommas vid detta årliga firande än enbart Jesu kropp. Av den orsaken räckte Jesus därefter sina lärjungar en bägare med vin och sade ”detta betyder mitt blod, ’förbundets blod’, som skall utgjutas för många till förlåtelse för synder”. (Matt. 26:27, 28, NW) I likhet med det gamla, mosaiska lagförbundet skulle också det ”nya förbundet”, som Kristus Jesus var medlare för, träda i kraft endast genom att blod utgöts. Vidare, och i förbindelse med detta nya förbund, kunde mänskligheten inte få någon förlåtelse för synder utan att Jesu dyrbara blod blev utgjutet. (Hebr. 9:17—20, 22; 2 Mos. 24:7, 8) Åminnelsens bägare med vin representerar och påminner om denna underbara anordning, som Jehova har gjort för mänsklighetens frälsning förmedelst och genom Herren Jesu Kristi offerdöd. — Hebr. 9:12, 14, 15; 10:28, 29.

Endast ett fåtal tar del — varför?

Om du tar emot inbjudan och kommer till den årliga åminnelsehögtiden, kommer ner du att lägga märke till att inte många, om ens några, av de närvarande tar del av emblemen, brödet och vinet. Förra året var det till exempel över hela världen i medeltal endast tre på tusen av de närvarande som tog del av emblemen. Vilka är då berättigade att ta del av dem? Först och främst skulle en individ inte vara kvalificerad, om han inte vore en döpt tillbedjare av Jehova och aktivt tjänade som ett av hans vittnen enligt den förebild som gavs av Kristus Jesus, ”det trogna vittnet”, och hans apostlar. Innebär detta att alla Jehovas kristna vittnen tar del av emblemen? Nej. Endast en mycket liten andel av dem tar del av dessa emblem. — Upp. 1:5, NW; 3:14; Joh. 18:37.

Detta är förståeligt med tanke på vad som ägde rum när Åminnelsen instiftades år 33 v.t. Vid detta tillfälle var endast elva trogna apostlar närvarande, vilka Jesus erbjöd att ingå ett förbund om Riket med honom. ”Ni är emellertid de som har förblivit hos mig i mina prövningar; och jag sluter ett förbund med er, alldeles såsom min Fader har slutit ett förbund med mig, om ett rike, på det att ni må äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner för att döma Israels tolv stammar.” Jesus sade vidare till dem: ”Jag går min väg för att bereda en plats åt er ... för att där jag är, där skall också ni vara.” (Luk. 22:28—30; Joh. 14:1—3; NW; Matt. 19:28) De som utgör denna ”lilla hjord” av medarvingar och medförbundna med Kristus Jesus i himlarna uppgår till endast 144.000. — Luk. 12:32; Upp. 14:1—3.

I våra dagar återstår det här på jorden endast några tusen av denna klass, som har ett himmelskt hopp, bara en kvarleva, och dessa är de enda som är berättigade att ta del av emblemen. Som kontrast till detta är ”en stor skara” förbunden med denna kvarleva, en skara på omkring en och en halv million, som har hopp om ett evigt liv på jorden såsom undersåtar under detta rike med dess 144.001 regenter. (Upp. 7:9, 10) Dessa talrika människor med ett jordiskt hopp är mycket lyckliga över att vara närvarande vid detta årliga åminnelsefirande, eftersom de hyser intresse för den regering som kommer att se till att Guds vilja sker på jorden. Men eftersom de vet att de inte är inbegripna i detta förbund om Riket, tar de inte del av emblemen. På detta sätt visar de en insiktsfull förståelse av saken tillsammans med tillbörlig respekt för denna tilldragelse.

Försäkra dig om att du kan vara närvarande

Tänk bara, på kortare tid än jorden hinner vrida sig ett varv kring sin axel kommer människor i mer än 200 länder, som talar mer än 160 olika språk, att fira denna storslagna minneshögtid. I många länder, där tillbedjan av Jehova är förbjuden, kommer tiotusentals människor att i hemlighet hålla denna högtid, med risk för sin frihet, ja, kanske till och med till priset av deras liv!

Tror du verkligen att dessa människor skulle ta sådana risker för en måltid av bokstavlig föda, som största delen av dem inte ens kommer att ta del av? Naturligtvis inte! Den andliga innebörden i detta viktiga högtidsfirande gör att de till varje pris vill vara närvarande. De närvarandes hela uppmärksamhet kommer att riktas på livets källa, Jehova själv, och hans storslagna anordning för evigt liv förmedelst hans älskade Sons, vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, lösenoffer. Hans död på en tortyrpåle skall ihågkommas, inte endast därför att den försåg mänskligheten med en lösen, utan också därför att den visade Jesu kärlek, hängivenhet och lydnad för Jehova. På detta sätt bevisade Jesus att djävulen är en lögnare till rättfärdigande av Jehovas ord och namn.

Därför bör var och en som avsiktligt uteblir från detta högtidsfirande, den 17 april, begrunda följande fråga: Om medveten vanvördnad för den forntida påsken medförde dödsstraff, borde då inte ett ännu svårare straff utmätas mot den som försmår Herrens aftonmåltid och ringaktar den anordning som representeras av brödet och vinet? Du kommer helt visst att vilja ta emot inbjudan att vara närvarande vid denna högtid och i tro förlita dig på föranstaltningen med Jesu lösenoffer. — 4 Mos. 9:13; Hebr. 10:26—31.

[Fotnoter]