Att förbereda sig för Guds nya ordning
OM DU flyttar till ett annat land för att bli bofast där, behöver du säkert göra många förändringar. För att klara dig bra behöver du lära dig språket. Du måste veta någonting om folkets lagar, vanor och sedvänjor. Vissa uttryck och vanor kan ha varit helt och fullt godtagna i ditt hemland, men nu måste du upphöra med dem, eftersom de väcker anstöt bland människorna i ditt nya land. Du behöver en del tid för att ändra dina tankebanor och levnadsvanor, innan du helt och fullt passar in i mönstret och klarar dig utan besvär eller svårigheter.
Hur skulle det då vara, om du förflyttades till ett helt annat samhälle, en ny ordning, där fullständig rättvisa rådde, där man handlade på rätt sätt mot sina medmänniskor och där man visade sann gästfrihet och kärlek oberoende av ras eller nationalitet — en plats där du kunde lita på din medmänniska? Skulle du säga att detta skulle innebära en förändring i förhållande till det samhälle som du nu har omkring dig, en större förändring än flyttningen till ett annat land?
Det krävs högre tankenormer
Denna förflyttning är vad Gud lovar att verkställa. Och helt visst betyder det många stora förändringar i förhållande till det nuvarande samhällets normer och sedvänjor. Skulle också de som lever i ”kristna” nationer behöva göra en sådan förändring? Israels nation påstod sig visserligen tjäna Gud, men den levde på samma sätt som folken i så kallade ”kristna” länder i vår tid. Det innebär att de hade ”en form av gudaktighet” men bevisade sig vara ”falska mot dess kraft”, genom att inte låta Guds lagars höga normer vägleda deras liv. (2 Tim. 3:5, NW) De ignorerade Guds befallningar och levde på sitt eget sätt, vilket ledde till att de hängav sig åt fördärvade sedvänjor. Jehova sade därför till dem: ”Se, mina tankar äro icke edra tankar, och edra vägar äro icke mina vägar. ... Nej, så mycket som himmelen är högre än jorden, så mycket äro ock mina vägar högre än edra vägar och mina tankar högre än edra tankar.” — Jes. 55:8, 9.
Skulle en förändring till en ny ordning kräva att du ändrade ditt tänkesätt, ditt uttryckssätt och din handel och vandel? Utan tvivel. Det skulle vara mycket annorlunda för dig, om du kunde vara tillsammans med människor som du kunde lita på i en affärsuppgörelse, som hade en inställning till dig som var till ditt bästa och som förde ett rent språk och talade uppbyggande. Man skulle helt visst behöva göra en förändring, om man ville ingå i ett samhälle med sådana höga normer.
Men i detta sammanhang uppkommer några frågor: Om vi önskar förbereda oss nu för att leva i en ny ordning, hur kan vi då göra detta mitt ibland de rådande onda sedvänjorna? Och kan man alls klara sig i den nuvarande tingens ordning, om man är absolut ärlig och lever ett rent liv? Kommer man då att kunna sörja för sin familj? Kommer man att kunna överleva i denna värld utan att göra gemensam sak med den i dess fördärvade sedvänjor?
Svaret är: Ja. Hur kan det vara så? Jo, vi måste tro Skaparen på hans ord. Från hans sanningsord, bibeln, kan vi få rätta principer, vilka Skaparen själv fastställer och som sannerligen verkar till gagn för dem som följer dem. Det är sedan vår sak att omsätta dessa principer i handling i vårt liv och förtrösta på att han skall hjälpa oss igenom, alldeles som han genom löften har förbundit sig att göra. Men låt oss se vad Gud kräver och vad han lovar.
En förändring vad ”språket” angår
För att göra den nödvändiga förändringen måste vi enligt bibeln lära oss ett nytt ”språk”. När Gud talade om att föra Israel tillbaka från den babyloniska fångenskapen, sade han: ”Ty då skall jag ge folken förändringen till ett rent språk, på det att de alla må åkalla Jehovas namn för att tjäna honom skuldra vid skuldra.” (Sef. 3:9, NW) Detta var inte en förändring av Israels bokstavliga tungomål, utan en förändring i vad de talade och i deras sätt att tala. De skulle få ett språk av ren sanning och renhet i språket som medförde lovprisning åt Gud och enhetlig tillbedjan med frid.
Nu håller Gud på att göra det som han gjorde på den tiden. Han församlar nationer, samlar tillhopa konungariken, för att utgjuta över dem sin förkastelsedom och all sin glödande förbittring. Likaså ger han nu åt människor med rättfärdiga hjärtan i alla länder, oberoende av vilket tungomål de talar, ett ”rent språk” av sanning. — Sef. 3:8.
Denna språkförändring betyder en förändring i hela vårt liv. Vi får befallningen:
”Må otukt och orenhet, av vad slag det vara må, eller girighet inte ens nämnas bland er, alldeles så som det anstår heliga människor; och inte heller ett skamligt uppförande eller dåraktigt tal eller oanständigt skämt, ting som inte är passande, utan fastmer tacksägelse.” — Ef. 5:3, 4, NW.
Den förändring vi gör är väl beskriven av aposteln Paulus:
”Låt därför er kropps lemmar, som är på jorden, bli såsom döda, vad beträffar otukt, orenhet, sexuell åtrå, skadligt begär och vinningslystnad, som är avgudadyrkan. På grund av dessa ting kommer Guds vrede. Just i dessa ting vandrade ni också en gång, när ni levde i dem. Men skjut nu verkligen allt detta ifrån er: vrede, förbittring, uselhet, skymfliga ord och oanständigt tal ur er mun. Ljug inte för varandra. Avkläd er den gamla personligheten med dess sedvänjor och ikläd er den nya personligheten, vilken genom exakt kunskap förnyas enligt dens avbild som har skapat den.” — Kol. 3:5—10, NW.
För att vi skall kunna tala detta nya språk krävs det alltså att vi gör oss fria från våra tidigare uttryckssätt och dåliga levnadsvanor och ersätter allt detta med ”andens frukt”, så att vi kan vara kvalificerade för att bli räddade in i Guds nya ordning. (Gal. 5:22, 23, NW) Detta är ”de ting som är viktigast”, som aposteln talar om och som kräver exakt kunskap och full urskillning. (Fil. 1:9, 10, NW) Alla måste följa uppmaningen: ”Sluta upp med att ta gestalt efter denna tingens ordning, och bli i stället förvandlade genom att göra om ert sinne, för att ni må kunna för er själva utröna Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja.” — Rom. 12:2, NW.
Var inte rädd för att göra förändringen
Denna förändring i levnadssättet kan göras, ja, också mitt uppe i en fördärvad värld. Gud säger att han skall vara med dem som följer hans principer för rättrådighet och ärlighet. Vi behöver inte vara rädda för att detta skall göra att vi hamnar i dåliga ekonomiska förhållanden, så att våra familjer kanske inte får tillräckligt att äta. ”Ty han har själv sagt: ’Jag skall icke lämna dig eller övergiva dig.’” — Hebr. 13:5, 6.
Vi kan vara fria från farhågor som ansätter världen, eftersom vi ju vet att ”om Gud är på vår sida, vem kan då vara emot oss?” Mose, som fick erfara att Gud tog honom under sitt beskydd i många svåra situationer, kunde sanningsenligt säga: ”Ty du säger: Jehovah är min tillflykt. Ja, den Högste har du gjort till din tillflyktsort; därför skall intet ont hända dig.” — Rom. 8:31, Hd; Ps. 91:9, 10, Myrberg.
Det finns ett annat skäl till att vi kan leva enligt Guds normer redan nu och äga hopp om att få leva i en helt och hållet rättfärdig ny tingens ordning. Detta skäl är att Gud här på jorden har en organisation, som är danad för att hjälpa dem som önskar tjäna honom nu. Jehovas vittnen har godtagit Guds ords normer och principer. De tillämpar dem i sina liv. De inser att de av födsel är syndare, alldeles som människorna i allmänhet, men genom att tala ett ”rent språk” gör de om sina personligheter och tjänar som en man, ”skuldra vid skuldra”. — Ef. 4:20—24; Fil. 1:27, 28.
Enligt sitt löfte har Gud hjälpt denna skara människor, som kommer från alla samhällsställningar och från alla nationer och raser. Som en skara som omfattar en och en halv million människor, vilka alla samarbetar i enhet, kan de bekräfta sanningen i kung Davids ord: ”Jag har varit ung och är nu gammal, men jag har icke sett den rättfärdige övergiven eller hans barn gå efter bröd.” (Ps. 37:25) Dessutom är Jehovas vittnen lyckliga. Deras lycka har dragit till sig andras uppmärksamhet, vilka har förenat sig med dem. Kristenhetens religiösa system håller på att förfalla, men vittnena, som uppriktigt tillämpar sann kristendom, ökar i antal och går framåt i enhet och frid. De visar sig vara ett folk som förbereder sig för liv i Guds nya ordning.