Gläd Jehovas hjärta genom att bevara din ostrafflighet!
”Både om vi lever och om vi dör, tillhör vi Jehova.” — ROMARNA 14:8.
1, 2. a) Varför är Jehovas vittnen beslutna att bevara sin ostrafflighet mot Gud? b) Men vilka frågor uppstår?
HUR väl uttrycker inte dessa ord av aposteln Paulus hur de som nu på 1900-talet verkligen bevarar sin ostrafflighet känner det! Hur lyckliga kommer vi inte att bli, om vi får privilegiet att fortsätta att leva och se den nuvarande onda ordningen falla sönder inför våra ögon! Men om vi måste möta döden i Guds tjänst, så må det ske. Hur det än blir är vi beslutna att vara lojala vittnen för vår Gud, Jehova. Vi vill bevara vår ostrafflighet mot honom. Varför det? Därför att antingen vi lever eller dör, så tillhör vi faktiskt Jehova!
2 Men vad är då ostrafflighet? Vilka krav ställer den på oss? Och betyder det verkligen något för Gud att vi bevarar vår ostrafflighet?
Ostraffligheten och dess krav
3. Vad betyder det enligt bibeln att bevara sin ostrafflighet?
3 I Guds ord betecknar ostrafflighet moralisk sundhet och fullständighet, klanderfrihet och felfrihet. Det betyder orubblig hängivenhet för rättfärdighet. Ostraffligheten kräver faktiskt obrytbar hängivenhet för en person — för Jehova Gud. Ja, att bevara ostraffligheten betyder att fortsätta att utföra Jehovas suveräna vilja.
4. Vem var den förste som bröt sin ostrafflighet, och vad lockade han det första människoparet att göra?
4 Den förste som bröt sin ostrafflighet var den andeskapelse som förde det första människoparet, Adam och Eva, in på en kurs av uppror mot deras skapare. De hade möjligheten att bevisa sin ostrafflighet mot Jehova genom att respektera Guds restriktion angående kunskapens träd. Men när motståndaren utsatte dem för press genom att vädja till deras själviskhet, gav de efter för olydnad. Deras hjärtan bevisade sig inte felfria i Jehovas förordningar, och de bevarade inte sin ostrafflighet mot honom. — Psalm 119:1, 80, NW.
5. Vilken stridsfråga väckte Satans uppror, och hur bevisas detta genom den rättrådige Jobs erfarenheter?
5 Satans uppror väckte stridsfrågan om det rättmätiga i Guds suveränitet över alla sina skapelser — om Jehova har rättighet att kräva deras fullständiga lydnad. Frågan om människans ostrafflighet mot Guds suveräna vilja blev således en viktig del av stridsfrågan om universell suveränitet. Bevis för detta kan man se i fallet med Jehovas tjänare Job, en klanderfri, rättrådig och gudfruktig man. (Job 1:1, NW) Job avvek inte från Guds rätta väg. Sexuell omoraliskhet hade inget grepp om honom. Han dömde aldrig orättvist och var inte heller snål mot änkan, den faderlöse eller den fattige. I stället för att sätta sitt hopp eller sin tillit till materiella rikedomar förtröstade Job obetingat på den Högste. (Job 31:7—40) Ändå ville djävulen göra gällande att Job tjänade Gud av själviska motiv. Trots att Jehova tillät Satan att beröva Job hans ägodelar och till och med hans barn, så lyckades inte ärkebedragaren fördärva denne rättrådige mans oförvitlighet eller ostrafflighet. Inte ens plågsam sjukdom och nedsättande kritik från falska tröstare fick något resultat, eftersom Job bevisade sig vara en man som bevarade sin oförvitlighet eller ostrafflighet. — Job 1:6—2:13; 27:5, 6; 31:6; 42:8, 9.
6. Vad krävs det av dem som ”tillhör” Jehova?
6 Människor har således det ovärderliga privilegiet att få bidra till Guds namns helgande. Hur då? Genom att bevara sin ostrafflighet och visa att de lojalt stöder Jehovas universella suveränitet. Vad krävs det då av dem som ”tillhör” Jehova? Vi måste tjäna Gud med fullständig hängivenhet och aldrig glömma att Jehova är ”en Gud som kräver odelad hängivenhet”. — 2 Moseboken 20:5, NW.
Vi kan glädja Jehovas hjärta
7, 8. a) Hur kan vi, då vi ju är ofullkomliga, bevara vår ostrafflighet mot Gud? b) Hur är Ordspråksboken 27:11 tillämpligt på oss, om vi är sådana som bevarar vår ostrafflighet?
7 Eftersom vi alla är ofullkomliga, kan vi inte i fullkomlig grad nå upp till Guds rättfärdiga måttstock. Att vi bevarar vår ostrafflighet innebär följaktligen inte att vårt uppträdande eller tal är fullkomligt. Det betyder i stället att man är helhjärtad eller att ens hjärtas hängivenhet är fullständig. Trots att David begick allvarliga synder vandrade han ”med hjärtats ostrafflighet”. (1 Kungaboken 9:4, NW) Han tog emot tillrättavisning, rättade till sin väg och bevisade därigenom att hans hjärta var fyllt med sann kärlek till Jehova. (Psalm 26:1—12) Vi kan också visa sådan kärlek och handla enligt vårt ”hjärtas ostrafflighet”. — Psalm 78:72, NW.
8 Eftersom vi har djup tro på Jehova Gud och obetingat förtröstar på honom och på hans förmåga att frälsa oss, är det möjligt för oss att hålla en kurs där vi bevarar vår ostrafflighet. (Psalm 25:21; 41:13) Det är inte lätt för oss att bevara vår ostrafflighet, då ju Satan, djävulen — Jehovas och vår störste fiende — förblindar de icke troendes sinnen och ”vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:9; 2 Korintierna 4:4) Men likt Job kan vi vara sådana som bevarar vår ostrafflighet. Trots att vi är ofullkomliga kan vi således glädja vår kärleksfulle Guds hjärta. Som Ordspråksboken 27:11 uttrycker det: ”Bli vis, min son, så gläder du mitt hjärta. Jag kan då ge den svar, som smädar mig.” Till all lycka kan vi som Jehovas lojala tjänare förse honom med ett effektivt svar till hans smädande motståndare. Det betyder alltså verkligen något att vi bevarar vår ostrafflighet. Som sådana som bevarar sin ostrafflighet kan vi glädja Jehovas hjärta. Och vilken glädje skänker inte detta oss!
En lång rad av sådana som bevarat sin ostrafflighet
9. Vilka var några av den stora ”sky” av Jehovas vittnen som bevarade sin ostrafflighet, och vilka ostrafflighetsprov uthärdade de?
9 Jehovas vittnen i våra dagar utgör faktiskt en del av den långa rad människor som bevarat sin ostrafflighet. Den sträcker sig ända tillbaka till den trogne Abel och inbegriper sådana män och kvinnor som Abel, Enok, Noa, Abraham, Sara, Isak, Jakob, Josef, Mose, Rahab, Gideon, Barak, Simson, Jefta, David och Samuel. När det sägs om några av dessa att de ”dämpade eldens kraft”, är det antagligen Sadrak, Mesak och Abed-Nego som åsyftas. Dessa bevarade sin ostrafflighet och vägrade att tillbe den bildstod som den babyloniske kungen, Nebukadnessar, hade låtit ställa upp, och de kastades därför in i en överhettad ugn. Andra förkristna Jehovas vittnen blev hånade, slagna, fängslade, stenade, prövade, söndersågade, mördade med svärd; de gick omkring i fårskinn och i gethudar, medan de fick utstå vedermöda och misshandel. Vi instämmer säkert med Paulus som förklarade: ”Världen var dem inte värdig.” Hur spännande är det inte att vara omgiven av en sådan stor ”sky” av vittnen, som bevarat sin ostrafflighet! — Hebréerna 11:1—12:1; se också Daniel, kapitel 3.
10. Hur gladde aposteln Paulus Jehovas hjärta?
10 Med gudagivet mod och gudagiven styrka uthärdade aposteln Paulus fångenskap, prygel, skeppsbrott, många faror, sömnlösa nätter, hunger, törst, köld och nakenhet, och han var ”ofta nära döden”. (2 Korintierna 11:23—27) Han utstod sådana lidanden för tjänstens skull, och i allt detta gladde han Jehovas hjärta som en som tappert bevarade sin ostrafflighet. Detta kan vi också göra.
11. Vilket föredöme utgjorde Jesus Kristus i fråga om ostrafflighet?
11 Jesus Kristus, ”vår tros främste förmedlare och fullkomnare”, är ett enastående exempel bland dem som bevarat sin ostrafflighet. När Jesus frestades av djävulen i öknen, höll han fast vid sin ostrafflighet och förklarade till sist: ”Gå bort, Satan! Det är ju skrivet: ’Det är Jehova, din Gud, du skall tillbedja, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.’” Djävulen, som var fullständigt maktlös inför en sådan gudagiven beslutsamhet, lämnade Jesus. Detta var inte Satans sista angrepp mot Jesus, men djävulen var helt ur stånd att bryta Guds Sons ostrafflighet. ”För den glädje som förelades honom utstod [Jesus] en tortyrpåle” och bröt aldrig sin ostrafflighet. Må vi alltid följa hans sanna exempel och glädja Jehovas hjärta som sådana som bevarar sin ostrafflighet. — Matteus 4:1—11; Hebréerna 12:2, 3.
12, 13. Vilka ostrafflighetsprov kunde de första kristna möta framgångsrikt?
12 Så här sade Jesus till sina lärjungar: ”Ni skall vara föremål för hat från alla för mitt namns skull.” (Matteus 10:22) Hur sant har inte detta alltid visat sig vara för sanna kristna! I sin bok Christianity and the Roman Government skrev E. G. Hardy följande: ”Både Plinius’ brev och Trajanus’ svarsskrivelse visar på ett ovedersägligt sätt att de kristna kunde bestraffas enbart för namnet, eller för att de blott och bart bekände sig till kristendomen, utan att det behövdes någon specifikation eller bevisning i fråga om bestämda brott.”
13 Vilka ostrafflighetsprov var inte de där första kristna med gudagiven styrka i stånd att möta framgångsrikt! Det har bland annat sagts följande om dem: ”Ibland blev de torterade och kastade till hungriga vilddjur på arenan för att roa pöbeln.” Men trots sådana lidanden har det konstaterats att ”förföljelsen endast tjänade till att stärka deras tro och till att omvända många till deras sak”. (Eugene A. Colligan och Maxwell F. Littwin: From the Old World to the New, 1932, sidorna 90, 91) Det är likadant nu på 1900-talet med Jehovas vittnen, som bevarar sin ostrafflighet. Djävulens representanter har inte visat sig vara någon svår match för dem.
14, 15. Vilka är de ”två vittnena”, och vad upplevde de under åren 1918 och 1919?
14 Tänk på vad Jehovas smorda vittnen, de symboliska ”två vittnena”, upplevde under åren 1918 och 1919, när deras fiender övade ”våld i lagens namn”. (Uppenbarelseboken 11:3, 7—10; Psalm 94:20) J. F. Rutherford (den dåvarande presidenten för Sällskapet Vakttornet) och sju av hans kamrater blev med orätt fängslade. Vid den tidpunkten dödades de ”två vittnena”, vad deras profeterande beträffar, och deras fiender gladde sig. I sin bok Preachers Present Arms skrev Ray H. Abrams följande: ”En undersökning av hela fallet [som gällde Rutherford och hans kamrater] leder till den slutsatsen att kyrkosamfunden och prästerna ursprungligen stod bakom den rörelse som gick ut på att krossa [bibelforskarna]. ... När nyheten om tjugoårsdomarna nådde de religiösa tidningarnas redaktörer, gav nästan varenda en av dessa publikationer, både större och mindre, uttryck åt stor glädje. Jag har inte kunnat upptäcka några ord av sympati i någon av de ortodoxa religiösa tidningarna.”
15 Men med tiden blev de åtta fängslade bibelforskarna frigivna och fullständigt rentvådda, till stor förtret för Satan och hans lydiga redskap. Upplivade av Guds ande reste sig de ”två vittnena”, den lilla hären av smorda, återigen och stod på sina fötter som Rikets förkunnare. (Uppenbarelseboken 11:11) Och Jehovas fiender har alltsedan dess kämpat förgäves mot sådana som på det sättet bevarat sin ostrafflighet.
16. Vad skrev en ung man, som bevarade sin ostrafflighet?
16 Tänk till exempel på det modiga brev en ung man skrev till sin familj, när han väntade på att bli dödad av nazistiska förföljare. Han skrev: ”Det är redan över midnatt. Jag har ännu tid att ändra mig. Ack, skulle jag någonsin kunna bli lycklig igen i denna världen, sedan jag hade förnekat vår Herre? Säkert inte! Men nu kan ni hysa den vissheten att jag lämnar denna världen i lycka och frid.” Låter detta som en svag, feg och kuvad person som bryter sin ostrafflighet? Knappast!
17. Vilken verkan hade arresteringar av Jehovas vittnen i Sovjetunionen på deras verksamhet med att predika om Riket?
17 Försöken att bryta Jehovas tjänares ostrafflighet har fortsatt. I sin bok Religion in the Soviet Union berättar till exempel journalisten Walter Kolarz om massarresteringar av Jehovas vittnen i Sovjet i början av år 1951. Han skriver: ”Vittnena själva beräknar att sammanlagt 7.000 personer deporterats till Uralbergen, Sibirien, Fjärran Norden (Vorkuta) och Kazachstan.” Han tillägger: ”Detta innebar inte slutet för ’vittnena’ i Ryssland, utan bara början på ett nytt kapitel i deras proselytvärvning. De försökte till och med utbreda sin tro under uppehållen vid järnvägsstationerna på väg till sin förvisning. När sovjetmyndigheterna deporterade dem, kunde de inte ha gjort någonting bättre för att utbreda deras tro. Från isoleringen i sina byar fördes ’vittnena’ ut i en vidare värld, även om detta bara var den hemska värld som heter koncentrations- och slavarbetsläger.” Där fann Jehovas tjänare många som med glädje tog emot det uppmuntrande budskapet om Riket. — Jämför Apostlagärningarna 11:19—21.
Lik en segerrik här
18, 19. Hur är det möjligt att segra som sådana som bevarar sin ostrafflighet?
18 Förföljelsen av Guds folk fortsätter den dag i dag är. Hur är det då möjligt för Jehovas vittnen att segra som sådana som bevarar sin ostrafflighet? Vi kan göra det därför att vi lyder Guds ord och därför att vi har fått våra ”uppfattningsförmågor övade till att skilja mellan rätt och orätt”. Som lojala Jehovas vittnen tar vi inte ”gestalt efter denna tingens ordning”, utan vi har blivit förvandlade ”genom att göra om” vårt ”sinne”. Vi gör med glädje det som behagar Jehova, och han ger oss seger över våra fiender, både demoner och människor. — Hebréerna 5:12—14; Romarna 12:1, 2.
19 Vi, som ”tillhör” Jehova, kan liknas vid en segerrik här. Vår krigföring är naturligtvis en andlig krigföring, och vi fortsätter ”att vinna kraft i Herren och i hans styrkas makt”. Vi har på oss den fullständiga vapenrustningen från Gud, och hans heliga ande stöder oss. Det är därför som vi ”kan stå fasta mot djävulens onda anslag”. (Efesierna 6:10—20; 2 Korintierna 10:3, 4) Ja, och det är därför som vi kommer att fortsätta att segra som sådana som bevarar sin ostrafflighet.
20. Vilken hjälp och försäkran har vi, när vi fortsätter att bevara vår ostrafflighet?
20 Vi är verkligen en ovanlig militär styrka. Ja, bland oss är till och med ”kvinnorna som förkunnar de goda nyheterna ... en stor här”! (Psalm 68:12, NW) Trots att vi möter väldiga fiender är ”de som är med oss” många ”fler än de som är med dem”. (2 Kungaboken 6:16) Änglarna är med oss, när vi förkunnar de goda nyheterna för jordens inbyggare. (Uppenbarelseboken 14:6) Och som sådana som bevarar sin ostrafflighet hyser vi den tillförsikten att ”inget vapen som smids mot” oss skall ha någon framgång. — Jesaja 54:17.
21. Vad fortsätter, trots den förföljelse vi upplever?
21 Det är onekligen så att stridslinjerna har blivit dragna. Satans styrkor är beslutna att sätta stopp för vårt arbete med att vittna. Därför måste vi ”fortsätta att föra det rätta kriget”. (1 Timoteus 1:18) Må var och en av oss, med den förhärligade Jesus Kristus som vår befälhavare och anförare, tjäna ”som en rätt Kristi Jesu soldat”. (2 Timoteus 2:3, 4) Även om man tränger oss på alla sidor, måste vi stå fasta som sådana som bevarar sin ostrafflighet — och genom Guds oförtjänta omtanke kommer vi också att göra det. Våra ansikten strålar, när vi ser den ena ökningen efter den andra. Större och större antal av ”nationernas önskvärda ting” kommer in och fyller Jehovas hus med härlighet. (Haggai 2:8, NW) Trots förföljelse, fångenskap, prygel, förbud mot vårt arbete i olika länder och intensiva försök att tysta munnen på oss fortsätter det storslagna arbetet med att göra lärjungar, och det ökar farten. — Matteus 24:14; 28:19, 20.
22. Vad bör vi göra som sådana som tillhör Jehova?
22 Medan mängden av lovprisning till Jehova fortsätter att öka, är detta en avgörandets tid för alla som lever på jorden. Hur privilegierade är vi inte som får sprida de goda nyheterna och undervisa dem som omfattar sann tillbedjan! Må vi därför, medan den ”stora skaran” ökar, fortsätta som den högste Gudens tappra tjänare. (Uppenbarelseboken 7:9) Antingen vi lever eller dör, så ”tillhör vi Jehova”. Låt oss därför fortsätta att jaga hän emot målet liv, alltid tacksamma över vårt storslagna privilegium att få glädja Jehovas hjärta genom att bevara vår ostrafflighet!
Kan du besvara följande?
◻ Vad är ostrafflighet?
◻ Vilka krav ställer detta att bevara ostraffligheten på Jehovas folk?
◻ Hur kan man visa att det betyder något för Gud att vi bevarar vår ostrafflighet?
◻ På vad sätt visade sig somliga i det flydda vara sådana som bevarade sin ostrafflighet?
◻ Hur är det möjligt för Jehovas vittnen i våra dagar att bevara sin ostrafflighet?
[Bild på sidan 13]
Jehovas tjänare i våra dagar är en del av den långa rad av hans vittnen som bevarat sin ostrafflighet. Är du med bland dessa?
Enok
Sara
Jefta
Paulus
Nutida kristna