Hjälper du ditt barn att ”växa upp till frälsning”?
ALLA kristna föräldrar vill se sina barn växa upp och bli mogna kristna. Olyckligtvis går det inte alltid så. Det är inte alls så att ett barn till kristna föräldrar automatiskt, av sig självt, växer upp till att bli en kristen. Varför är det på det sättet?
Vi kan finna en orsak till detta i Petrus’ ord: ”Uppodla, som nyfödda barn, längtan efter den oförfalskade mjölk som hör ordet till, för att ni genom den må växa upp till frälsning.” (1 Petrus 2:2, 3) Uppmaningen att ”uppodla ... längtan” antyder att våra barn inte av sig själva har en längtan efter andliga ting. Vi måste kanske bygga upp, eller utveckla, en sådan längtan hos dem. Men som skriftstället också visar är frälsning inbegripen. På samma sätt som barn måste lära sig att tycka om hälsosam mat, om de skall kunna växa upp och bli friska, måste de lära sig att tycka om andlig mat, om de skall kunna ”växa upp till frälsning”.
Föräldrar — har ni barn som ännu inte är tonåringar? Har ert program för barnuppfostran fungerat bra hittills? Om det är så, är det utmärkt. Saker och ting kan emellertid förändras under tonåren. Det kan vara så att tonårsproblemen ibland överdrivs, men erfarna föräldrar påpekar att man får vara beredd på en del problem i den här åldern. Kan ni förebygga dessa problem redan nu, medan ert barn ännu inte är så gammalt? Ja, det finns bestämda mått och steg ni kan vidta. Man bör till exempel hjälpa dem att utveckla ...
Ett nära förhållande till Jehova
Den unge Samuel, vars födelse var ett svar på Hannas, hans mors, bön, ”växte upp hos Jehova”. (1 Samuelsboken 2:20, 21, NW) Vilken underbar uppfostran! Kom också ihåg att några föräldrar vid ett tillfälle kom med sina små barn till Jesus. Först tillrättavisade lärjungarna föräldrarna, men ”när Jesus såg detta, blev han uppbragt och sade till dem: ’Låt de små barnen komma till mig; sök inte hejda dem, för Guds rike hör sådana till.’” Jesus samtyckte till att föräldrarna kom med sina barn till honom. Han tog barnen i sin famn och välsignade dem. — Markus 10:13—16.
Kan föräldrar i våra dagar hjälpa sina barn att växa upp hos Jehova och föra dem till Jesus Kristus och på så sätt hjälpa dem att utveckla ett nära förhållande till Jehova och Jesus? Ja, det kan de, men det tar tid. Om Jesus var villig att ta sig tid med andra människors barn, borde vi sannerligen ta oss tid med våra egna. Om det är möjligt, bör vi börja redan när de är spädbarn, alldeles som Timoteus’ mor gjorde. (2 Timoteus 3:15) Vi bör tala om Jehova och Jesus som verkliga personer och lära våra småttingar att uppskatta något av deras underbara skaparverk. När vi tar dem med till en park, till en zoologisk trädgård eller ut på landet, kan vi hjälpa dem att urskilja Jehovas hand i de under de ser. Genom vår konversation kan vi hos dem utveckla en önskan att göra det som är rätt, eftersom detta behagar Jehova Gud och Jesus Kristus. (Jämför 5 Moseboken 6:7.) Dröj inte med att göra detta. Den tid som våra barn är små är alldeles för kort. De växer snabbt upp, och därför är den tid vi ägnar åt dem dyrbar. — Matteus 19:13—15.
Det förnämsta sättet att lära våra barn sanningen och hjälpa dem att uppnå en nära gemenskap med Jehova är naturligtvis att studera bibeln tillsammans som familj. Detta kommer att leda till stor framgång, under förutsättning att vi ...
Gör det till ett nöje
En mor som vill att hennes barn skall uppskatta hälsosam mat tvingar inte i barnet stora mängder av denna mat. Hon tillagar i stället maten så att den smakar gott och uppmuntrar barnet att äta små portioner åt gången, för att så småningom få barnet att tycka om sådan mat. Något liknande behövs när det gäller andlig mat. Oavsett om du sätter i gång med ett studieprogram för första gången eller vill göra något åt ditt program för att ditt barn börjar bli uttråkat, gäller samma villkor. Sträva efter att göra programmet intressant.
När det gäller små barn, behöver man inte hålla fast vid en metod med regelrätta frågor och svar, och inte heller behöver man hålla på med varje studium en hel timme. Anpassa studiet efter ditt barn. Berätta om bibliska personer. Låt barnet rita bilder med bibliska motiv. Låt barnen iscensätta olika händelser och dramatiska episoder i bibeln. Ge dem uppgifter att förbereda. Gör programmet livfullt och varierat. Om du önskar att ditt barn skall ”uppodla ... längtan” efter ordet, gör det då så tilltalande du kan för det. — 1 Petrus 2:2, 3.
Resultaten är mödan värd, eftersom de är bestående. Om ditt barn lär sig att uppskatta andliga ting i unga år, kan detta hjälpa det att utveckla ett nära förhållande till Jehova, ett förhållande som kommer att bestå så länge barnet lever. ”Hjälp en gosse in på den rätta vägen, så kommer han inte att lämna den ens på sin ålderdom.” (Ordspråksboken 22:6, The New English Bible) Men det finns en annan sak som kommer att hjälpa ditt barn att utveckla kärlek till andliga ting. Vad är det?
En lycklig, balanserad familj
Ja, precis som en planta växer bäst när jordmånen är bördig och atmosfären är exakt den rätta, så kommer ett barn att må andligen väl i en lycklig familjeatmosfär. Men för att det skall kunna råda en sådan atmosfär, måste familjemedlemmarna ta sig tid till att umgås med varandra. Föräldrar, ser ni till att alla i er familj umgås och talar med varandra? Har ni riktlinjer för familjen när det gäller TV-tittande? Rekreation? Val av musik? Familjestudium? Andra andliga aktiviteter? Hur är familjeatmosfären vid kvällsmåltiderna? I många hem är kvällsmåltiden den bästa tiden för familjen att umgås. Då har man tillfälle att samtala om vad som har hänt under dagen, att visa prov på humor och att helt avspänt sitta och småprata. Detta kan vara bra för alla.
Kom också ihåg att barn, förutom att de har behov av andliga aktiviteter och måste fullgöra sina förpliktelser i hemmet, också behöver tillfälle att leka. Charles R. Foster sade i sin bok Psychology for Life Today (Psykologi för livet i våra dagar): ”Föräldrar bör vara medvetna om vikten av rekreation i barnens liv och se till att barnen får uppleva sådan rekreation. ... Allteftersom barnen blir äldre och utvecklas, bör de se sambandet mellan dessa aktiviteter och familjens utgifter såväl som förpliktelser i hemmet. Om de förstår dessa samband och inte använder rekreationen som ett sätt att slippa undan uppgifter och förpliktelser i hemmet, leder detta till en lyckligare atmosfär i hemmet.”
Föräldrar som hjälper sina barn att utveckla en balanserad inställning till rekreation, arbete och andliga angelägenheter medverkar i hög grad till att barnen kommer att uppskatta andliga ting och dras närmare Jehova. (Jämför 2 Timoteus 3:4b; Titus 3:3.) Sådana framsteg kommer att skänka dem mycket glädje. Och det finns ännu en sak de kan börja med, när barnen är små, för att bygga upp deras uppskattning av andliga ting:
Hjälp till att sätta upp värdefulla mål
Den vise kung Salomo gav ett gott råd om barnuppfostran. Han sade: ”Uppfostra en pojke enligt vägen för honom; inte ens när han blir gammal kommer han att vika av från den.” (Ordspråksboken 22:6, NW) ”Enligt vägen för honom” kan antingen innebära att man tar hänsyn till hans förmåga eller, vilket är troligare, att man inriktar sig på det livsmönster, det levnadssätt och det mål i livet som man vill att han skall välja. Ett av de viktigaste sätten på vilka en förälder kan bidra till sitt barns lycka och andlighet är att hjälpa det att sätta upp meningsfulla mål. Dessa mål bör vara värdefulla och realistiska. De bör också vara uppnåeliga inom rimlig tid. När en del av målen sedan uppnås, kommer detta att uppmuntra barnet att sätta upp andra och högre mål.
Det är ett vanligt misstag att vänta sig att ett barn självt skall sätta upp mål i livet. Ett barns erfarenhet är alltför begränsad. Om föräldrarna inte hjälper det att sätta upp mål, kommer någon annan att göra det — kanske barnen i skolan eller SYO-konsulenterna. Kristna föräldrar kan hjälpa barnet att sätta upp mål som är i samklang med dess uppskattning av andliga ting. Små barn kan sätta upp som mål att kvalificera sig att vara med i skolan i teokratisk tjänst. När det gäller tjänsten på fältet, finns det utmärkta mål för ett barn att försöka uppnå ett efter ett, till exempel att erbjuda den besökte en löpsedel, att göra ett tidskriftserbjudande och sedan att hålla en enkel predikan. Studiemål kan sättas upp. Barn kan successivt lära sig den ordning i vilken bibelns böcker kommer och lära sig vissa viktiga skriftställen utantill. Man bör på ett tidigt stadium resonera med barnen om vilken levnadsbana de bör ha som mål. SYO-konsulenter kommer kanske att förespråka ett visst yrkesval, medan kristna föräldrar kan betona mål som kommer att tillfredsställa barnets växande intresse av att tjäna Jehova, till exempel pionjärtjänst, Beteltjänst och missionärstjänst.
Föräldrar önskar också att deras barn skall utveckla ansvarskänsla. De kan hjälpa barnet att öva sitt samvete på grundval av bibelns principer. I takt med barnets utveckling bör de låta det veta att de litar på att det gör det som är rätt. I vissa fall kan de ge barnet begränsad frihet, och om det begår ett misstag, kan de hjälpa det att lära av detta i stället för att allvarligt kritisera det. Att göra sig förtjänt av ett gott rykte om att vara pålitlig är något som barn känner stolthet över, och detta bidrar till att de kan ”växa upp till frälsning”.
I takt med att barnet växer måste föräldrarna ha ögonen öppna för förändringar och påpassligt anpassa all övning och fostran till nya situationer. De måste vara fullständigt uppriktiga och öppna mot det. De talar med det om vad de tycker om dess uppförande och förändringar. Genom att vara uppriktiga och öppna hoppas de kunna hjälpa barnet att ha ett otvunget tankeutbyte med dem — det kommer inte att bli en främling i hemmet.
Den unge David odlade en längtan efter andliga ting. De psalmer som han skrev lägger i dagen djup uppskattning av Jehovas kärlek. (Psalm 23:1—6) Denna förtröstan på Jehova kom honom väl till pass, när han ställdes öga mot öga med en farlig björn, ett lejon och slutligen den filisteiske jätten Goljat, som hade injagat skräck i hjärtat hos hela den israelitiska hären. Föreställ dig hur stolt Isai, Davids far, måste ha varit på grund av Davids tro! David utvecklade ett nära förhållande till Jehova, som bestod under hela hans liv. (1 Samuelsboken 17:32—37, 45—50; Psalm 19:10, 11, 15,; 15:1, 2; 24:3, 4) Våra barn kan bygga upp ett lika nära förhållande till Jehova och göra oss lika stolta — med vår hjälp. Men vi kan inte göra det ensamma.
Be om hjälp
När Manoa fick veta att han skulle bli far, bad han om vägledning om hur han skulle uppfostra barnet och hur han skulle öva det. Jehova besvarade hans bön. (Domarboken 13:8, 12, 24) Föräldrar i våra dagar bör inte heller försumma att be till Jehova beträffande sina barn och ödmjukt be honom om vishet, när de försöker leda barnen på vägen till livet. Samuel, en Jehovas profet, ansåg att han skulle ”synda ... mot Herren [Jehova]”, om han försummade att be för Jehovas folk. (1 Samuelsboken 12:23; jämför Ordspråksboken 1:24, 25.) Vi bör hysa samma känsla av ansvar gentemot våra barn. Vi önskar att de skall utveckla en andlig inställning. Regelbunden bön om hjälp är nödvändig.
Ge inte upp
Är något av allt detta lätt? Naturligtvis inte. Det är givande, men inte lätt. När vårt barn blir tonåring, kommer helt säkert problem och kriser att uppstå. När de dyker upp, bli då inte panikslagen. Ta itu med problemen ett efter ett och förvänta inte några mirakel. Var fast men ta inte i för hårt; låt bli att fälla sårande anmärkningar, ta i stället tålmodigt itu med problemet. Om vi bevarar vårt sinneslugn på detta sätt, går krisen vanligen över, och vi kan på nytt glädjas åt ett förtroligt umgänge med vårt barn.
Alla gudfruktiga föräldrar vill sina barns bästa. Vi önskar att de ”sätter värde på heliga ting”, att de uppodlar längtan efter Guds ord, så att de därigenom kan ”växa upp till frälsning”. Det är sant att kristna föräldrar kan få se sina barn växa upp och sedan förkasta sanningen, trots att de lagt ner ett mycket hårt arbete på dem. Ihärdiga strävanden från vår sida kommer emellertid att minska risken för att detta skall hända. Med Jehovas hjälp kommer vi att arbeta hårt på att öva våra barn enligt vägen för dem. Må vår belöning bli att vi får se dem uthålligt vandra på sanningens väg så länge de lever. — Hebréerna 12:16; 1 Petrus 2:2; Ordspråksboken 22:6.
[Infälld text på sidan 22]
Jesus var villig att ta sig tid med andra människors barn. Vi bör därför kunna ta oss tid med våra egna
[Infälld text på sidan 23]
Om du önskar att ditt barn skall uppodla ”längtan efter ... ordet”, gör det då så tilltalande som möjligt för det