Lyckliga är de som använder sin makt på rätt sätt!
”Jehovah är långmodig så väl som stor i makt, men låter icke någon bliva ostraffad.” — NAHUM 1:3, Myrberg.
1. Varför har en människa ingen orsak att skryta, därför att hon har en viss makt?
DET finns många slag av makt som intelligenta varelser kan utöva på rätt sätt. På grund av medfödda anlag eller på grund av omständigheter kan vi besitta en viss makt av ett eller annat slag. Men ger detta oss orsak att skryta? Inte alls. Vad läser vi i Jeremia 9:23? ”Den vise må inte berömma sig av sin vishet, den starke må inte berömma sig av sin styrka, den rike må inte berömma sig av sin rikedom.” Varför inte det? Aposteln Paulus ger ett bra svar i 1 Korintierna 4:7: ”Vem gör dig annorlunda än en annan? Vad har du egentligen, som du inte har fått? Om du nu verkligen har fått det, varför berömmer du dig då, som om du inte hade fått det?”
2. Varför måste vi vara på vår vakt, när det gäller att använda makt?
2 Varför måste vi vara på vår vakt mot att missbruka varje slag av makt som vi kan äga? Därför att ”benägenheten hos människans hjärta är ond alltifrån hennes ungdom”. (1 Moseboken 8:21, NW) Eftersom vi alla är födda med denna böjelse för själviskhet, måste vi alltid tänka på att använda den makt som vi kan ha på rätt sätt. En skald skrev en gång: ”Aldrig en skatt utan en efterföljande skugga av bekymmer. Aldrig en befogenhet utan att en lömsk snara håller sig dold.” Ja, på grund av nedärvd ofullkomlighet finns det alltid en tendens att använda makt på ett själviskt sätt.
Jehova — mäktig, men också vis och rättvis
3. Vilka slag av makt bor hos Jehova?
3 Skaparen, Jehova Gud, är själv ett gott, ja, ett fullkomligt föredöme i fråga om användandet av makt. Han förhastar sig inte, utan han är långmodig eller sen till vrede också när han behöver uttrycka sin makt på ett ogynnsamt sätt. (Nahum 1:3, Myrberg) Ingen har större makt än Gud, och därför talar vi om honom som den allsmäktige. Han använder med rätta titeln ”den Allsmäktige” om sig själv. (1 Moseboken 17:1) Han har inte bara fullständig makt i den bemärkelsen att han har obegränsad styrka, utan han har också överlägsen makt genom att han har all myndighet på grund av den ställning han har som den suveräne Herren över det universum som han har skapat. Det är därför som ingen kan drista sig att ”stå emot hans hand eller säga till honom: ’Vad gör du?’” — Daniel 4:32.
4. Varför är det vist att frukta Jehova?
4 Eftersom Jehova Gud är allsmäktig, är det vist att frukta för att misshaga honom. Ja, ”Jehovas fruktan är början till vishet, och kunskap om den Allraheligaste, det är förstånd”. (Ordspråksboken 9:10, NW) Paulus uppmanar oss att inte uppegga Jehova till svartsjuka genom att delta i någon form av avgudadyrkan, därför att: ”Inte är väl vi starkare än han?” Absolut inte! (1 Korintierna 10:22) Men alla som uppsåtligt överträder Guds rättfärdiga befallningar handlar som om de vore starkare än Jehova! Denna tanke understryks av det som Paulus säger i Hebréerna 12:29: ”Vår Gud är också en förtärande eld.”
5. Varför behöver vi inte ha en osund fruktan för Jehova, därför att han är allsmäktig?
5 Dessa fakta skulle kunna få oss att uppfyllas av en osund fruktan eller skräck, om det inte vore så att Jehova Gud håller sin allsmäktiga makt i fullkomlig jämvikt med sina tre andra mest framträdande egenskaper: vishet, rättvisa och kärlek. Hans användande av makt på ett ogynnsamt sätt är alltid i överensstämmelse med eller förenligt med dessa egenskaper. Floden på Noas tid var till exempel en verkligt storslagen manifestation av Jehovas makt. Men utövade Gud sin makt på ett orättvist eller kärlekslöst sätt? Långt därifrån! Mänskligheten hade så fördärvat sin väg att Gud kände sig sårad i sitt hjärta över vad han såg. (1 Moseboken 6:5—11, NW) Eftersom dessa onda människor från tiden före floden missbrukade Guds välsignelser, gjorde han rätt när han utplånade dem från jorden, särskilt med tanke på att de ignorerade varningarna från ”rättfärdighetens predikare”, Noa. — 2 Petrus 2:5.
6. Vad visar Jehovas handlande med Sodom och Gomorra?
6 När invånarna i Sodom och Gomorra missbrukade de välsignelser som de som en del av mänskligheten åtnjöt från Jehovas hand och därigenom visade sig vara grovt depraverade syndare, påbjöd han att de skulle tillintetgöras. Jehova tog hänsyn till sin vän Abraham, som var en trons man, och talade om för honom vad han ämnade göra med Sodom och Gomorra. Abraham tycktes tänka att detta skulle vara ett stort maktmissbruk, och han frågade därför Jehova: ”Skulle han som är hela jordens domare inte göra vad rätt är?” Men Abraham hade missuppfattat situationen. Till slut måste han medge att Jehovas dom verkligen var rättvis, för det gick inte att finna ens tio rättfärdiga själar i de båda städerna. Detta visar verkligen hur noga Jehova Gud är med att använda sin makt på rätt sätt. — 1 Moseboken 18:17—33; Jesaja 41:8.
7. Varför förtjänade Farao att få erfara ett ogynnsamt uttryck för Jehovas makt?
7 Senare, när det var dags för Jehova att befria israeliterna från det orättvisa slaveriet i Egypten, gav Jehova Farao tillfälle att samarbeta utan att det skulle skada Farao eller hans folk. Men denne härskare vägrade stolt och envist att bevilja Jehovas begäran. Genom de tio plågorna över Egypten gav därför Gud Farao den ena demonstrationen efter den andra av sin makt. (2 Moseboken 9:16) När Farao hade låtit israeliterna gå, fortsatte han envist att trotsa Jehova genom att förfölja israeliterna. Därför använde Jehova med rätta sin väldiga makt till att utplåna Farao och hans militära styrkor i Röda havet. (Psalm 136:15) Men lägg märke till att Jehova i vart och ett av dessa fall också använde sin stora makt till att bevara sina trogna tjänare: Noa och hans familj, Lot och hans båda döttrar och Israels nation. — 1 Moseboken 19:16.
8. Vilka goda skäl hade Jehova till att handla som han gjorde mot Sanherib?
8 Århundraden senare, på kung Hiskias tid, visade Jehova Gud sin stora makt på ett i högsta grad slående och rättfärdigt sätt, när den assyriske härskaren Sanherib hotade Jerusalem. Jehovas folk, med den gudfruktige och lojale kung Hiskia i spetsen, vädjade då till honom om hjälp. De tjänade Gud troget, och därför ingrep han för deras skull. Kung Sanheribs sändebud hade däremot skrutit och sagt: ”Hör inte på Hiskia. ... Låt inte Hiskia förleda er” genom att lova att Jehova ”skall rädda” er. ”Har väl någon av de andra folkens gudar” kunnat rädda sitt folk ur Sanheribs hand? Eftersom ingen av dessa gudar hade kunnat göra detta, varför skulle de då inbilla sig att Jehova skulle kunna rädda dem? (Jesaja 36:13—20) På grund av ett sådant skryt måste Gud helt enkelt använda sin stora makt och låta 185.000 soldater dö under en enda natt och därigenom bevisa att det verkligen var skillnad mellan nationernas gudar och Jehova.
9. Vilka andra exempel kan nämnas som visar att Jehova är noga med hur han använder sin makt?
9 Låt oss bara begrunda ytterligare några av alla de exempel som skulle kunna tas. När Jehova slog Mirjam med spetälska, var detta ett fullkomligt rättvist och vist uttryck för hans makt. Mirjam förtjänade ett sådant straff för att hon hade talat så förmätet mot sin bror, Mose, den som Gud hade förordnat. (4 Moseboken 12:1—15) Det var något liknande, när kung Ussia fräckt trängde in i den heliga tempelhelgedomen och tog sig friheten att offra rökelse på det gyllene altaret och stolt vägrade att låta sig avrådas av de levitiska prästerna. Jehova visade sin makt genom att han med rätta slog kungen med spetälska. (2 Krönikeboken 26:16—21) Deras synder var inte av samma grad, och det var inte heller Jehovas bestraffning av dem: Mirjams spetälska var tillfällig, men Ussia dog som spetälsk. Vi kan alltså se att Jehova alltid är noga med att använda sin makt på ett vist och rättvist sätt och att han kan bevara de trogna som älskar honom men tillintetgöra de onda. — Psalm 145:20.
Jesu Kristi exempel
10, 11. Vilka händelser visar att Jesus var angelägen om att använda sin makt på rätt sätt?
10 Guds Son efterliknade verkligen fint sin Fader i fråga om att använda makt. Ett av de tidigaste tillfällena var när Satan disputerade med honom om Mose kropp. Logos kunde lätt ha riktat skarp kritik mot Satan. Men i stället gick han så att säga till överdrift åt det andra hållet för att låta tillrättavisningen komma från Jehova Gud själv. — Judas, vers 8, 9.
11 Den allra första frestelsen som Satan framställde för Jesus i öknen hade med detta att missbruka makt att göra. Satan frestade Jesus att använda sin övernaturliga makt i själviskt syfte, till att förvandla stenar till bröd. Detta var verkligen en frestelse, eftersom Jesus inte hade ätit på 40 dagar och kände sig ”hungrig”. Satan framförde denna frestelse på ett sådant sätt att han skulle kunna lura Jesus att slå in på en självisk kurs, för han började med att säga: ”OM du är en son av Gud, säg då till dessa stenar att bli bröd.” Han hoppades säkert att Jesus skulle svara: Det är klart att jag är en son av Gud, och för att bevisa det skall jag förvandla dessa stenar till bröd. Men i stället för att bli frestad eller lurad till att handla själviskt eller dåraktigt svarade Jesus: ”Det är skrivet: ’Människan skall leva inte bara av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun.’” (Matteus 4:1—4) Han ignorerade det underförstådda ifrågasättandet av om han verkligen var en son av Gud, och han vägrade att missbruka den makt som Gud hade utrustat honom med.
12. På vilket annat sätt visade Jesus att han inte var maktlysten?
12 Längre fram, när Jesus Kristus hade bespisat 5.000 män, förutom många kvinnor och barn, ville judarna göra honom till kung. Om han hade accepterat deras erbjudande, skulle det ha varit ett missbruk av den makt han hade att påverka människor genom sina underverk. Han visste att han måste bevara sig neutral, när det gällde världslig politik, och att han måste vänta på att Jehova Gud skulle ge honom ställningen som kung. (Johannes 6:1—15) Ännu senare, när pöbeln kom för att ta honom till fånga, skulle han ha kunnat be om 12 legioner änglar och därigenom ha förhindrat att han togs till fånga. Men detta skulle ha varit ett maktmissbruk, eftersom det var hans Faders vilja att han underkastade sig. — Matteus 26:39, 53.
Andra som inte missbrukade sin makt
13, 14. a) På vilket sätt utgjorde Gideon ett gott föredöme och visade att han inte var maktlysten? b) På vad sätt var Saul ett fint föredöme under sin första tid som kung?
13 Domaren Gideon måste nämnas som ett exempel på ofullkomliga människor som motstått frestelsen att missbruka sin makt. Efter det att han hade räddat Israel ur Midjans hand ville folket göra honom till sin kung. Gideon vägrade och förklarade helt riktigt: ”Jag själv skall inte härska över er, och inte heller skall min son härska över er. Det är Jehova som skall härska över er.” Ja, han var fortfarande lika blygsam som från början av sin bana som domare. Gideons svar återspeglade också vad Jehova Gud själv tyckte om att Israel skulle ha en mänsklig kung. Vi kan förstå detta av Guds svar på Israels begäran om en kung på profeten Samuels tid. — Domarboken 8:23, NW; 6:12—16; 1 Samuelsboken 8:7.
14 När en kung trots allt blev vald, så var Saul till en början ett fint föredöme i fråga om att visa självbehärskning när det gällde att använda makt. Några onda män sade: ”’Vilken hjälp skulle denne kunna ge oss?’ Och de föraktade honom. ... Men han låtsades som om han inte märkte det.” Med sin kungliga makt skulle han ha kunnat handla överilat, men det gjorde han inte. Det var på liknande sätt när Saul hade vunnit seger över ammoniterna och några av hans folk tyckte att detta skulle vara ett bra tillfälle att ge igen när det gällde dem som hade föraktat Saul. Därför sade folket till Samuel: ”Vilka var de som sade: ’Skulle Saul bli kung över oss!’ Ge hit dessa män, så att vi får döda dem.” Men Saul var inte alls av den uppfattningen. Han svarade: ”Denna dag skall ingen dödas, ty i dag har Herren [Jehova] gett seger åt Israel.” Vi kan således se att Saul verkligen började bra och med blygsamhet. (1 Samuelsboken 9:21; 10:20—23, 27; 11:12, 13) Så sorgligt att han började missbruka sin kungliga makt och därför slutade sitt liv så illa! — 1 Samuelsboken 28:6; 31:3—6.
15, 16. a) Vad kunde domaren Samuel intyga beträffande det sätt varpå han hade använt sina befogenheter som domare? b) Vilket liknande exempel gav kung David?
15 Samuel, profeten som också dömde Israel, utgjorde ett fint föredöme. Ända från den tidigaste ungdomen blev han mycket brukad av Gud. Samuel dömde sitt folk rättvist och verkställde befrielse åt dem. Utnyttjade han någonsin sin ställning för självisk vinning? Absolut inte! I sitt avskedstal till folket sade han: ”Se, jag har lyssnat till era ord och gjort allt vad ni har begärt av mig. Jag har satt en kung över er. ... Se här står jag, vittna nu mot mig inför Herren [Jehova] och inför hans smorde. Har jag tagit någons oxe, eller har jag tagit någons åsna? Har jag förtryckt någon eller övat våld mot någon? Har jag tagit mutor av någon, för att jag skulle se genom fingrarna med honom? Jag vill då ge er ersättning för detta.” Samuels folk måste medge att hans kurs var oklanderlig i alla dessa ting. Han hade inte missbrukat sitt domarämbetes maktbefogenheter. — 1 Samuelsboken 12:1—5.
16 Vi bör inte heller förbise det fina föredöme som David utgjorde. Två gånger hade han kung Saul i sitt våld och skulle ha kunnat döda honom. David skulle ha kunnat resonera så här: Saul är ute efter mitt liv, det gäller alltså hans liv eller mitt. Eller han skulle själviskt ha kunnat resonera så här: Eftersom Samuel har smort mig till att bli Israels kommande kung, så är det så här det till slut måste bli. Varför inte nu? Nej, David väntade tålmodigt tills det var Jehovas tid att ge honom riket. (1 Samuelsboken 24:2—23; 26:1—25) Men sedan David hade blivit kung, missbrukade han sorgligt nog sin makt vid två tillfällen — genom att vålla Urias död och genom att räkna Israels här. — 2 Samuelsboken 11:15; 24:2—4, 12—14.
17. Hur visade Paulus att han aldrig var girig och att han inte missbrukade sin makt?
17 Bland Jesu Kristi efterföljare var Paulus ett fint föredöme i detta hänseende. Han skulle ha kunnat kräva underhåll av de församlingar som han betjänade. Men han utnyttjade inte detta. Så här sade han till de äldste i Efesus: ”Jag har inte haft begär till någons silver eller guld eller klädnad. Ni vet själva att dessa händer har sörjt för mina behov och deras som var med mig.” (Apostlagärningarna 20:33, 34) När aposteln skrev till församlingen i Korint, uttryckte han sig ännu kraftfullare i den här saken. (1 Korintierna 9:1—18) Han hade rättighet att avhålla sig från förvärvsarbete, för vem tjänar väl som soldat på egen bekostnad? Sade inte Mose att man inte skulle binda till munnen på en tjur när den tröskar? ”Men”, förklarar Paulus, ”jag har inte gjort bruk av en enda av dessa föranstaltningar.” Vad var då hans lön? ”Att jag, när jag förkunnar de goda nyheterna, kostnadsfritt kan erbjuda de goda nyheterna, i det syftet att inte missbruka min rättighet i förbindelse med de goda nyheterna.”
18. a) Hur bör vi känna det i fråga om det fina sätt varpå Jehova använder sin makt? b) Varför kan de som efterliknar honom i detta avseende sägas vara lyckliga?
18 Det kan verkligen sägas: Lyckliga är alla de som inte missbrukar sin makt. Vilket utmärkt namn har inte Jehova Gud, därför att han utgör ett så fint föredöme och alltid låter sin allsmäktiga makt hållas i jämvikt av hans andra egenskaper: vishet, rättvisa och kärlek! Vi kan alltså instämma med psalmisten David: ”Välsigna Jehova, o min själ, ja, allting i mig, hans heliga namn.” (Psalm 103:1, NW) Alla som har följt Jehovas exempel i fråga om att bruka makt på rätt sätt är verkligen lyckliga. De exempel vi har begrundat från bibeln bevisar att vi, trots att vi är ofullkomliga människor, också kan använda den makt vi har på rätt sätt. Genom att göra detta kan vi inte bara ha ett rent samvete, utan också Guds godkännande och våra medmänniskors respekt.
Minns du?
◻ Varför är det nödvändigt med råd när det gäller maktmissbruk?
◻ Vilka exempel visar att Jehova Gud använder sin makt på rätt sätt?
◻ Varför kan det sägas att Jesus var noga med att inte missbruka sin makt?
◻ Vilka personer i de hebreiska skrifterna visade att de inte missbrukade sin makt?
◻ Hur visade aposteln Paulus sig vara föredömlig i fråga om bruket av makt?
[Bild på sidan 9]
Jehovas förnämsta egenskaper är i fullkomlig jämvikt
Kärlek Makt Rättvisa Vishet
[Bilder på sidan 10]
Gud visade med rätta sin makt:
genom floden
vid Sodom och Gomorra
vid Röda havet