Intressanta detaljer i bibeln — Salomos sång eller Höga Visan 1:1—8:14
Sann kärlek segrar!
Det finns en kärlek som aldrig tryter. Den är trofast, bestående och segerrik. En sådan orubblig kärlek råder mellan Jesus Kristus och hans ”brud” eller av anden pånyttfödda församling. (Uppenbarelseboken 21:2, 9; Efesierna 5:21—33) Och hur skönt är inte denna kärlek beskriven i Salomos sång!
Denna ”sångernas sång” (1:1), som skrevs för omkring 3.000 år sedan av den vise kung Salomo i Israel, berättar om kärleken mellan en herde och en lantflicka från byn Sunem (Sulem). Med all sin rikedom och härlighet kunde kungen inte vinna sulemitiskans kärlek, eftersom hon var lojal mot sin älskade herde.
När denna poetiska bok läses med den noggrannhet och uppskattning den förtjänar, ger den både ogifta och gifta Jehovas tjänare mycket att tänka på, när det gäller den renhet, ömhet, lojalitet och orubbliga kärlek som bör känneteckna ett kristet äktenskap. Ja, vi kan alla ha gagn av denna sång om hur sann kärlek segrar.
Sulemitiskan i Salomos läger
Läs Höga Visan 1:1—14. I de kungliga tälten talar sulemitiskan som om hennes älskade herde vore närvarande. Salomo prisar hennes skönhet och lovar att pryda henne med smycken av guld och silver. Men den unga kvinnan motstår hans närmanden och låter honom veta att hon hyser sann kärlek endast till herden.
◆1:2, 3 — Varför var jämförelserna med vin och olja passande?
Vin gläder hjärtat och stärker den nedstämda själen. (Psalm 104:15; Ordspråksboken 31:6) På grund av oljans lindrande egenskaper göt man ut sådan över uppskattade gäster. (Psalm 23:5; Lukas 7:38) Den olyckliga sulemitiskan blev således styrkt och tröstad genom att erinra sig herdens ”kärlek” eller ”ömhetsbetygelser” (NW) och ”namn”. Likaså blir kvarlevan av Kristi smorda efterföljare uppmuntrad genom att begrunda sin herdes, Jesu Kristi, kärlek och försäkranden, trots att den fortfarande befinner sig i världen och är skild från honom.
Lärdom för oss: Salomo skulle ha smyckat sulemitiskan med ”kedjehängen av guld” och ”silverkulor”, men hon motstod dessa materialistiska frestelser och intygade sin orubbliga kärlek till herden. (1:11—14) ”Brudklassen” kan genom att tänka på sin inställning bli styrkt i sitt beslut att avvisa världens lockande materialism och förbli trogen mot sin himmelske brudgum. Om vi har ett jordiskt hopp och funderar på att gifta oss, så kan denna unga kvinnas exempel få oss att göra andliga och inte materiella ting till vårt förnämsta intresse.
Ömsesidig längtan
Läs 1:15—3:5. Herden träder in i det kungliga lägret och ger uttryck åt sin kärlek till den anspråkslösa sulemitiskan, som uppskattar honom över allt annat. När de är åtskilda, erinrar sig den unga kvinnan lyckliga stunder tillsammans med sin älskade och ber att han skall hasta till hennes sida, och under natten längtar hon efter honom.
◆2:1—3 — Vad menas med detta bildspråk?
Sulemitiskan kallade sig själv för ”ett ringa blomster i Saron”, därför att hon var en ödmjuk och anspråkslös ung kvinna som betraktade sig själv som bara en av många vanliga blommor. Men herden insåg att hon var ”en lilja bland törnen”, eftersom hon var vacker, duglig och trogen mot Jehova. För den unga kvinnan var herden ”som ett äppelträd bland vildmarkens träd”, eftersom han var en andligt inriktad ung man som också var hängiven Gud och som hade mycket önskvärda egenskaper och förmågor. En ogift kristen som söker sig en partner i livet bör endast titta efter en trogen medtroende som har liknande egenskaper som sulemitiskan eller hennes älskade herde hade.
◆3:5 (NW) — Varför var denna ed förbunden med dessa djur?
Gaseller och hindar är fromma, graciösa och vackra djur som också är snabba och säkra på foten. Den unga kvinnan band i själva verket ”Jerusalems döttrar” vid en ed genom allt som är graciöst och vackert. Genom dessa djur tvingade hon dessa kvinnor att låta bli att försöka att i henne uppväcka kärlek till någon annan än hennes älskade herde.
Lärdom för oss: Den unga kvinnan tog ed av ”Jerusalems döttrar” eller hovdamerna som passade upp kungen att inte söka ”uppegga kärleken” hos henne förrän den själv kände ”sig benägen”. (2:7; 3:5; NW) Detta visar att det inte är möjligt att känna romantisk kärlek för vem som helst. Den unga kvinnan själv kände inte någon dragning till Salomo. Hur förståndigt är det därför inte för ogifta kristna som funderar på att gifta sig att endast överväga att gifta sig med en passande och trogen Jehovas tillbedjare som verkligen kan bli älskad! — 1 Korintierna 7:39.
Den unga kvinnan i Jerusalem
Läs 3:6—6:2. Salomo återvänder till Jerusalem i all sin prakt. Herden tar där kontakt med den unga kvinnan och styrker henne med sina ömhetsbetygelser. I en dröm svarar hon för sent på sin älskades knackning och blir illa behandlad av väktare, när hon förtvivlat söker efter honom. När hon blir tillfrågad vad som gör hennes älskade så enastående, ger hon ”Jerusalems döttrar” en glödande beskrivning av honom.
◆5:12 — Hur var herdens ögon lika ”duvor som badar sig i mjölk”?
Tidigare hade sulemitiskans ögon liknats vid en duvas på grund av att de var så blida och vänliga. (1:15; 4:1) Herden hade förresten kallat den unga kvinnan själv för sin ”duva”. (5:2) Här liknade den kärlekskranka unga kvinnan herdens ögon vid blågrå duvor, som badar i pölar av mjölk. (5:8, 12) Denna liknelse avsåg antagligen herdens mörka iris omgiven av de glimmande ögonvitorna i hans ögon.
Lärdom för oss: Sulemitiskan var lik en ”tillsluten lustgård”. (4:12) En trädgård i det forntida Israel var ofta parkliknande, ett verkligt paradis med en god vattenkälla och en mängd olika grönsaker, blommor och träd. Den var vanligtvis omgiven av ett stängsel eller en mur, och man kunde endast komma in i den genom en låst grind. (Jesaja 5:5) För herden var sulemitiskans moraliska renhet och skönhet lik en trädgård av sällsam skönhet, med fin frukt och ljuvliga dofter och där det var behagligt och upplyftande att vistas. Hennes kärlek var inte tillgänglig för vilken man som helst, eftersom hon var kysk, lik en ”tillsluten lustgård” för ovälkomna inkräktare och öppen endast för sin laglige ägare. I moralisk redbarhet och lojalitet var sulemitiskan således ett fint föredöme för kristna kvinnor i våra dagar som fortfarande är ogifta.
”Jahs låga” (NW)
Läs 6:3—8:14. Salomo prisar den unga kvinnans skönhet, men hon försmår honom och förklarar sin tillgivenhet för herden. Ur stånd att vinna hennes kärlek låter Salomo henne gå hem. Med sin ”vän” vid sin sida återvänder hon till Sunem som en mogen kvinna, som bevisat sig vara orubblig. Kärleken mellan henne och herden är lika stark som döden, och dess ”flammor” (NW) är som ”Jahs låga” (NW).
◆6:3 — Vad var ”Tirsa”?
Detta ord betyder ”ljuvlighet och behag” och kan återges med ”ljuvlig stad”. Tirsa var en stad som var känd för sin skönhet, och den blev den första huvudstaden i det norra riket, Israel. — 1 Kungaboken 14:17; 16:5, 6, 8, 15.
◆7:4 — Hur var den unga kvinnans hals lik ett elfenbenstorn?
Den hade antagligen elfenbenets släthet och ett torns slankhet. Tidigare hade halsen liknats vid ”Davids torn”, kanske tornet på kungshuset längs Jerusalems östra mur. På den hängde ”tusen sköldar”, ”de väldiga männens alla runda sköldar” (NW), vilket antydde att sulemitiskans ståtliga hals var prydd med ett halssmycke behängt med runda prydnader eller juveler. — 4:4; Nehemja 3:25—27.
◆8:6, 7 — Hur är kärleken ”stark som döden”?
Döden har ofelbart krävt syndiga människors liv, och sann kärlek är lika stark. I sitt krav på odelad hängivenhet är sådan kärlek lika obetvinglig eller obeveklig som dödsriket (graven) är i fråga om att kräva alla avlidnas kroppar. Eftersom Jehova Gud har lagt förmågan att älska i människan, så har denna egenskap sitt ursprung hos honom och kallas passande för ”Jahs låga”. Inte ens den rike kung Salomo kunde köpa sådan kärlek.
Lärdom för oss: Sulemitiskans erfarenhet med kung Salomo var en rannsakande prövning som hon gick igenom med framgång. Hon var inte ombytlig eller oberäknelig i kärlek och dygd, likt en dörr som lätt vänder sig på sina gångjärn och som måste bommas till med en cederplanka för att förhindras att slås upp för någon ovälkommen eller dålig person. Nej, den unga kvinnan segrade över kungens lockelser och stod likt en mur emot denna världens alla materiella lockelser. Med förtröstan på Gud och genom att erinra sig sulemitiskans goda föredöme kan kristna kvinnor i våra dagar på liknande sätt bevisa sin resning som personer som står fasta för kyska principer till Jehovas lov och pris. — 8:8—10.
Denna ”sångernas sång”, som har kärleken som sitt tema, ökar verkligen vår uppskattning av de band som finns mellan Jesus och dem som utvalts till att bli hans himmelska ”brud”. Men alla unga män och kvinnor och också alla äkta män och hustrur som är hängivna Jehova kan ha nytta av att söka efterlikna sulemitiskans och herdens ostrafflighet inför prövningar och frestelser. Och denna lysande del av Guds ord bör förmå oss alla att alltid förbli lojala mot Jehova, upphovet till segerrik kärlek.