Varför vi behöver exakt kunskap
”Detta är också skälet till att vi, från den dag då vi fick höra om det, inte har upphört att bedja för er och begära att ni må uppfyllas av den exakta kunskapen om hans vilja, i all vishet och andlig fattningsförmåga.” — KOLOSSERNA 1:9.
1. Belys skillnaden mellan ungefärlig och exakt kunskap.
NÄSTAN alla vet vad en klocka är, men hur många känner till hur en sådan fungerar? Du kanske vet det på ett ungefär, men skulle du kunna plocka isär en klocka, reparera den och sedan sätta ihop den igen? En urmakare skulle helt visst kunna göra det. Varför det? Därför att han har exakt och ingående kunskap om hur en klocka fungerar. Och detta belyser skillnaden mellan ungefärlig och exakt kunskap i ett ämne.
2. Vilken skillnad mellan de båda slagen av kunskap har du lagt märke till på det religiösa området?
2 Miljontals människor har en ungefärlig uppfattning om Gud. De säger att de tror på Gud, även om deras handlingar ofta strider mot det påståendet. En missionär kunde fråga de personer han besökte: ”Som katolik tror du på Gud, eller hur?” Och svaret brukade med en gest mot himlen bli: ”Ja, jag tror att det måste finnas något där ute.” Skulle du vilja kalla det för exakt kunskap och uppfattning om Gud? Knappast. Och resultatet av en sådan vaghet blir ofta att de som bekänner sig vara kristna inte uppför sig på ett sätt som är kristet. (Jämför Titus 1:16.) Så här beskriver Paulus den situation som blir resultatet av detta: ”Alldeles som de inte har behagat hålla fast vid Gud i exakt kunskap, så har Gud prisgett dem åt ett honom misshagligt sinnestillstånd.” — Romarna 1:28.
3. Vad blir resultatet, när människor förkastar exakt kunskap om Guds vilja?
3 Vad ledde denna brist på kunskap till under det första århundradet? Jo, till att människor gjorde ”ting som inte är tillbörliga, uppfyllda som de var av allt slags orättfärdighet, ondska, habegär, uselhet, fulla av avund, mord, osämja, svek, vrångsinthet, de var örontasslare, förtalare, Gudhatare, fräcka, övermodiga, inbilska, uppfinnare av skadliga ting, olydiga mot föräldrar, utan förstånd, avtalsbrytare, utan naturlig tillgivenhet, obarmhärtiga”. På grund av att de saknade exakt kunskap kunde inte deras hjärtan motiveras till rättfärdiga gärningar. — Romarna 1:28—31; Ordspråksboken 2:2, 10.
Vad är skillnaden?
4, 5. Bland annat vad är enligt kännare av grekiska språket skillnaden mellan orden gnó·sis och e·pí·gno·sis?
4 Denna skillnad mellan ungefärlig och exakt kunskap antyds i de grekiska skrifterna. I den grekiska grundtexten talas det både om gnó·sis, kunskap, och om e·pí·gno·sis, exakt kunskap. Det första ordet betyder enligt en kännare av grekiska språket, W. E. Vine, ”i första hand att man söker veta, en förfrågan, en undersökning”, framför allt när det gäller andlig sanning i samband med skrifterna.
5 E·pí·gno·sis betyder enligt en annan kännare av grekiska språket, Thayer, ”exakt och korrekt kunskap”. Och i sin verbform betyder det ”bli grundligt bekant med, veta ordentligt; veta exakt, kunna väl”. W. E. Vine förklarar att e·pí·gno·sis ”betecknar exakt eller fullständig kunskap, urskillning och igenkännande”. Han tillägger att det uttrycker ”en fullständigare eller hel kunskap, kännaren har större delaktighet i det kända ämnet, och därför påverkar den honom starkare”. (Kursiverat av oss) Som vi skall se är detta sista uttryck av avgörande betydelse för en kristen.
6. Vilka bibelskribenter använder orden ”kunskap” och ”exakt kunskap”, och varför är det så viktigt med exakt kunskap?
6 Det är endast två bibelskribenter som använder det grekiska ordet e·pí·gno·sis, nämligen Paulus och Petrus, och de använder ordet sammanlagt 20 gånger.a Frånsett Lukas är de också de enda som använder ordet gnó·sis — Paulus använder det 23 gånger och Petrus 4 gånger. Deras skrifter är därför till värdefull vägledning, när det gäller vikten av exakt kunskap för att vinna frälsning. Som Paulus förklarade för Timoteus: ”Detta är utmärkt och välbehagligt i Guds, vår frälsares, ögon, vars vilja är att alla slags människor skall bli frälsta och komma till exakt kunskap om sanningen.” — 1 Timoteus 2:3, 4.
Varför det är så viktigt med exakt kunskap
7. a) Hur måste kunskap påverka oss för att vara av värde? b) Vilken fara ligger det i att försumma kunskap?
7 Att vinna exakt kunskap om sanningen, så som den lärs i bibeln, är därför nyckeln till frälsning. Men den kunskapen måste nå hjärtat, sätet för motivationen. Den kan inte fortsätta att vara som en intellektuell eller akademisk övning. Och när man väl har skaffat sig kunskap om sanningen, måste man använda den och fylla på den. Varför det? Därför att minnet, precis som en oanvänd muskel, kan bli dåligt och bristfälligt, och då kan vi lätt försumma vår andlighet och börja glida och vackla i vår tro. Vi kan komma att lossa vårt grepp om ”Guds kunskap”. Detta vacklande kan snart komma att återspeglas i en slapp tankeförmåga eller rentav i ett okristet uppförande. — Ordspråksboken 2:5; Hebréerna 2:1.
8. Vilket värde ansåg Salomo att vishet och kunskap har?
8 Vi inser därför varför Salomo, när han var trogen, satte så stort värde på vishet, urskillning och tankeförmåga. Han skrev: ”När visheten kommer in i ditt hjärta och kunskapen själv blir ljuvlig för din egen själ, då kommer tankeförmågan själv att hålla vakt över dig, urskillningen själv kommer att bevara dig, för att befria dig från den usla vägen.”b (Ordspråksboken 2:10—12, NW) Dessa ord antyder att vi måste utveckla en innerlig längtan efter exakt kunskap, som kan påverka vårt hjärta och vår egen själ. Den är också en grund till god tankeförmåga. Och varför är detta så viktigt i våra dagar?
9. Nämn några fiender till kristen andlighet.
9 Vi lever i ”de yttersta dagarna”, då det, som Paulus profeterade, har blivit ”tider av stress” eller ”en tid av problem”. (2 Timoteus 3:1, Revised Standard Version; The New English Bible) Det blir allt svårare att bevara sin kristna ostrafflighet i denna fördärvade värld. Kristen etik och kristna värderingar och normer hånas och föraktas. Jehovas vittnens tro angrips från alla håll — av kristenhetens prästerskap, som hatar det budskap om Riket som vi går med från hus till hus, av avfällingar som har samröre med kristenhetens prästerskap, av medicinska auktoriteter som vill tvinga blodtransfusioner på oss och på våra barn, av ateistiska vetenskapsmän som förkastar tron på Gud och skapelsen och av dem som försöker tvinga oss att kompromissa med vår neutralitet. Allt detta motstånd är orkestrerat av Satan, mörkrets och okunnighetens härskare, fienden till exakt kunskap. — 2 Korintierna 4:3—6; Efesierna 4:17, 18; 6:11, 12.
10. Vilka påtryckningar på oss kan öka, och vad behöver vi för att motverka dessa?
10 Påtryckningarna i det dagliga livet för att förmå en kristen att göra det som andra gör kan öka, antingen det gäller att använda narkotika, dricka omåttligt, utöva omoraliskhet och våld, stjäla, ljuga, fuska, hoppa av skolan eller att bara söka ett liv av självisk njutning. Det är därför som det är livsviktigt med exakt kunskap. En fullständigare kunskap om Guds ord och uppsåt kan på ett kraftfullare sätt påverka vårt tänkesätt och våra handlingar i positiv riktning. — Romarna 12:1, 2.
En nutida förlorad son
11, 12. Vilken erfarenhet ur verkliga livet belyser det dåraktiga i att förkasta exakt kunskap om sanningen?
11 Vi kan belysa detta genom ett exempel ur verkliga livet. En yngling på omkring 14 år, som redan var en döpt kristen, fick sin kärlek till sanningen prövad. Precis som många andra ungdomar älskade han sport och då särskilt fotboll. Men det fanns ett problem — hans skola spelade fotboll samma kväll som församlingen hade sina möten, och hans andlighet var inte tillräckligt stark för att han på rätt sätt skulle kunna bedöma fotbollens ytliga värde i jämförelse med det varaktiga värdet av att vara med vid kristna möten tillsammans med sin mor, som var änka, och sin yngre bror och syster. Han upphörde därför att handla enligt exakt kunskap och bestämde sig för att lämna sanningen. Så småningom blev han utesluten, och senare gjorde han också militärtjänst, där han började använda narkotika.
12 År 1986, när denne unge man hade lämnat armén, kom han till besinning och skrev ett brev till en vän i familjen, som hade tjänat i den dömande kommitté som uteslöt honom. I det brevet förklarade han bland annat: ”Jag är glad över att kunna berätta en viktig nyhet för dig: Jag har kommit tillbaka till sanningen. ... Jag har kommit att inse sanningen i det som aposteln Paulus skriver i 2 Korintierna 4:4, nämligen att det finns en gud för denna tingens ordning, en gud som förblindar sinnet. Jag har länge varit andligen blind för det som hänt omkring mig. När jag lämnade sanningen, begrep jag inte vilken risk jag löpte. Men med tiden och tack vare Jehova Gud har jag tydligt kunnat inse hur orätt mitt usla handlingssätt var.” — Jämför Lukas 15:11—24.
13. Vad kan bli det positiva resultatet för några som har fallit utmed vägen, om de verkligen ändrar sinne? (2 Timoteus 2:24—26)
13 Denne unge man har återvänt till den exakta kunskapens stig. Nu kan han ”vandra värdigt Jehova för att fullständigt behaga honom”. Han kan också fortsätta ”att bära frukt i allt gott verk” och växa till ”i den exakta kunskapen om Gud” i sitt fortsatta umgänge med den kristna församlingen. Och till vilken vederkvickande välsignelse har han inte blivit för sin familj genom att än en gång bli en Kristi efterföljare! Känner du till liknande exempel? — Kolosserna 1:9, 10; Matteus 11:28—30.
Hemska resultat av andlig försummelse
14. a) Vad måste vi göra för att undvika att falla ifrån? b) Vad har hänt med somliga kristna?
14 Vilken lärdom kan vi hämta av detta och liknande fall? Att vi, när vi en gång har vunnit exakt kunskap om sanningen, hela tiden måste förnya sinnets andliga strömkretsar för att inte falla ifrån. Våra andliga resurser kan bli svaga, om vi försummar enskilt studium och familjestudium, kristna möten och tjänst. Vad kan hända sedan? En tidigare stark kristen kan glida bort från tron, kanske rentav göra sig skyldig till ett orätt uppförande, till exempel omoraliskhet, eller också kan han kana ner för tvivlets och de oriktiga upplysningarnas hala isbana och hamna i avfällighet. (Hebréerna 2:1; 3:12; 6:11, 12) Några har till och med dåraktigt återvänt till de babyloniska lärorna om treenigheten och den odödliga själen!
15. Vilken varning gav Petrus om att falla ifrån?
15 Petrus’ ord är verkligen träffande: ”Ja, om de, sedan de har kommit undan världens befläckelser genom exakt kunskap om Herren och frälsaren Jesus Kristus, åter blir invecklade i just dessa ting och blir övervunna, då har det sista blivit värre för dem än det första. Det hade nämligen varit bättre för dem att inte exakt ha lärt känna rättfärdighetens väg än att nu, sedan de exakt lärt känna den, vända sig bort från det heliga bud som hade blivit överlämnat till dem. Det som sägs i det sanna ordspråket har hänt med dem: ’Hunden har vänt åter till sina egna spyor, och den badade suggan till att vältra sig i smutsen.’” — 2 Petrus 2:20—22.
16. a) Hur har somliga blivit vilseledda på senare tid? b) Vilket handlingssätt har vilseledda personer förfallit till?
16 De som förkastar exakt kunskap om sanningen väljer ofta egennyttans väg. De accepterar inte längre förpliktelsen att regelbundet vara med vid kristna möten eller att ta del i tjänsten från hus till hus. Somliga börjar till och med att röka igen! Andra är glada över att inte längre behöva framstå som annorlunda i sådana frågor som kristen neutralitet eller missbruket av blod. Å, vilken frihet! Nu kan de till och med rösta på något av ”vilddjurets” politiska partier. (Uppenbarelseboken 13:1, 7) Som obefästa själar har därför somliga förletts och vilseletts bort från den exakta kunskapens räta väg av sådana som ”lovar dem frihet”, medan de själva för ”en tillvaro såsom fördärvets slavar”. — 2 Petrus 2:15—19.
17. Vad riskerar de som faller ifrån den exakta kunskapen om sanningen?
17 Om inte sådana personer ändrar sinne och återvänder till sanningen, utsätter de sig själva för den dom som Paulus anger: ”Ty om vi med vilja bedriver synd, sedan vi har fått den exakta kunskapen om sanningen, finns inte längre något slaktoffer för synder kvar, utan bara en viss förskräcklig väntan på dom och en flammande svartsjuka som skall förtära dem som är i opposition.” Hur oförståndigt och kortsiktigt är det inte att överge den exakta kunskapen om Jehova Gud och Kristus Jesus för kristenhetens avfälliga läror! — Hebréerna 6:4—6; 10:26, 27.
Nitälskan tillsammans med exakt kunskap
18. Vilken orsak till att de judiska prästerna underlät att ta emot Kristus nämner Paulus?
18 De judiska prästerna på Paulus’ tid hade helt visst kunskap i de hebreiska skrifterna. Men var det exakt kunskap? Drog den dem till Kristus som den utlovade Messias? Paulus argumenterar att de var så engagerade i att befästa sin egen rättfärdighet genom lagen att de inte ville underordna sig Kristus, som är ”slutet på lagen”. Därför kunde Paulus säga om dem: ”Jag ger dem nämligen vittnesbörd att de har nitälskan för Gud, men inte enligt exakt kunskap.” — Romarna 10:1—4.
19, 20. a) Hur kan vi skaffa oss exakt kunskap? b) Vilka frågor återstår det att besvara?
19 Hur kan vi då vinna denna exakta kunskap? Genom enskilt studium och begrundan och genom bön och mötesdeltagande. Detta innebär att vi så att säga ständigt måste ladda om våra andliga batterier. Vi kan inte tillåta oss att bara lita på den kunskap vi skaffade oss från början, när vi tog emot sanningen. Vi måste hela tiden inta fast andlig föda, exakt kunskap, genom att samvetsgrant studera enskilt. Paulus’ råd är därför passande: ”Den fasta födan är för de mogna, för dem som genom användning har fått sina uppfattningsförmågor övade till att skilja mellan rätt och orätt. Låt oss därför, när vi nu har lämnat det första av läran om den Smorde, skynda framåt mot mogenhet och inte på nytt lägga en grundval med sinnesändring från döda gärningar och med tro på Gud. ... Och detta vill vi göra, om nu Gud tillåter det.” — Hebréerna 5:14—6:3.
20 Frågorna är nu: Vilka hjälpmedel har vi till att skaffa oss exakt kunskap? Och när kan vi, med tanke på vårt upptagna liv, studera Guds ord? Följande artikel kommer att behandla dessa och besläktade frågor.
[Fotnoter]
a Så som de finns uppräknade på sidan 17 i Comprehensive Concordance of the New World Translation of the Holy Scriptures; också Filemon, vers 6. (Se Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures [Rikets mellanradiga översättning av de grekiska skrifterna].)
b För att bättre förstå den nyanserade innebörden i orden ”kunskap”, ”tankeförmåga”, ”vishet” och andra ord som återfinns i Ordspråksboken, se Insight on the Scriptures, band 2, sidorna 180, 1094, 1189, utgiven på engelska av Sällskapet Vakttornet.
Frågor att besvara
◻ Vad är skillnaden mellan ”kunskap” och ”exakt kunskap”?
◻ Varför är det så viktigt med exakt kunskap i dessa yttersta dagar?
◻ Hur kan somliga frestas att falla ifrån sanningen?
◻ Vilken varning ger Petrus oss i fråga om att förkasta exakt kunskap?
◻ Vad måste vi göra för att skaffa oss och behålla exakt kunskap?