Förfela inte syftet med den gudagivna friheten
”Där Jehovas ande är, där är frihet.” — 2 KORINTIERNA 3:17.
1. Varför är orden i Jesaja 65:13, 14 tillämpliga på Jehovas vittnen?
JEHOVA är frihetens Gud, och vilken välsignelse är inte gudagiven frihet! Den suveräne Herren Jehovas överlämnade tjänare har sådan frihet, och därför är följande ord av honom tillämpliga på dem: ”Se! Mina egna tjänare kommer att äta, men ni för er del kommer att hungra. Se! Mina egna tjänare kommer att dricka, men ni för er del kommer att törsta. Se! Mina egna tjänare kommer att glädjas, men ni för er del kommer att lida skam. Se! Mina egna tjänare kommer att ropa högt av fröjd på grund av hjärtats goda tillstånd, men ni för er del kommer att skrika på grund av hjärtats smärta, och ni kommer att tjuta på grund av andens fullständiga sammanbrott.” — Jesaja 65:13, 14, NW.
2. Varför kännetecknas Jehovas folk av andlig välmåga?
2 Guds folks medlemmar åtnjuter detta tillstånd av andlig välmåga, därför att de leds av hans ande eller verksamma kraft. Aposteln Paulus skrev: ”Jehova är Anden; och där Jehovas ande är, där är frihet.” (2 Korintierna 3:17) Vad är då syftet med den gudagivna friheten? Och vad krävs det av oss för att vi skall kunna använda den helt och fullt?
Den frihet som Gud har
3. Vad slags frihet har Gud, och varför det?
3 Det är endast Jehova som har absolut frihet. Eftersom han är den allsmäktige Guden och den universelle Suveränen, kan ingen av hans skapelser begränsa hans frihet. Som den trogne mannen Job uttryckte det: ”Vem kan stå honom emot? Vem säger till honom: ’Vad gör du?’” (Job 9:12, NW) Likaså blev Babylons kung Nebukadnessar tvungen att erkänna: ”Det finns ingen som kan hejda hans [Guds] hand eller som kan säga till honom: ’Vad har du gjort?’” — Daniel 4:32, NW.
4. Hur kommer det sig att Jehova begränsar sin frihet?
4 Men Jehovas egna rättfärdiga principer håller denna absoluta frihet inom vissa gränser. Detta belystes när Abraham uttryckte oro över invånarna i Sodom och frågade: ”Kommer inte hela jordens Domare att göra det som är rätt?” Guds svar visar att han erkänner sitt ansvar att göra det som är rätt. Han skulle inte ha tillintetgjort Sodom om det hade funnits några rättfärdiga invånare kvar där. (1 Moseboken 18:22—33, NW) Gud begränsar också sin frihet på grund av att hans kärlek och vishet gör honom sen till vrede och på grund av att han utövar självbehärskning. — Jesaja 42:14, NW.
Den mänskliga frihetens begränsningar
5. Nämn några faktorer som begränsar människans frihet.
5 Jehova har absolut frihet, men alla andra handlar inom de begränsningar som deras natur, deras förmågor och deras boendesfär sätter, och syndiga människor begränsas också av sådana faktorer som sin nuvarande begränsade livslängd. Jehova Gud skapade människan med fullkomlig frihet att fungera inom den sfär som han hade fastställt för henne. Det finns också flera andra orsaker till att människans frihet är begränsad och inte absolut.
6. Vilket samband finns det mellan vår frihet och vår ansvarighet inför Gud?
6 För det första är människans frihet begränsad därför att Gud skapade henne till att tjäna hans uppsåt. Jehova är ”värdig” ”att få härligheten och äran och makten”, därför att han ”har skapat alla ting”, och på grund av hans ”vilja var de till och blev de skapade”. (Uppenbarelseboken 4:11) Människan är alltså ansvarig inför sin Skapare, som rätteligen har stiftat lagar som hon skall låta sig ledas av. Under den mosaiska lagen i det forntida Israel krävde Gud att de som smädade hans namn eller bröt mot sabbatslagen skulle dödas. (2 Moseboken 20:7, NW; 31:14, 15; 3 Moseboken 24:13—16, NW; 4 Moseboken 15:32—36) Även om vi som kristna inte är under den lagen, är vår frihet ändå begränsad därför att vi står ansvariga inför Jehova, som är vår Domare, Stadgegivare och Kung. — Jesaja 33:22, NW; Romarna 14:12.
7, 8. a) Hur begränsar fysiska lagar människans frihet? b) Vilka andra av Guds lagar begränsar vår frihet som människor?
7 För det andra begränsas människans frihet på grund av Guds fysiska lagar. På grund av gravitationslagen kan en människa till exempel inte hoppa ut från en skyskrapa utan att skada sig eller slå ihjäl sig. Det är uppenbart att Guds fysiska lagar begränsar människans frihet att kunna göra vissa saker.
8 För det tredje begränsas människans frihet på grund av Guds morallagar. Du har antagligen lagt märke till uppfyllelsen av Paulus’ ord i Galaterna 6:7, 8: ”Bli inte vilseledda: Gud driver man inte gäck med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda; eftersom den som sår med tanke på sitt kött skall skörda förgängelse av sitt kött, men den som sår med tanke på anden skall skörda evigt liv av anden.” Det är obestridligen så att vår frihet också begränsas av Jehova Guds morallagar, men det krävs att vi lyder dem för att vinna liv.
9. Hur begränsas vår frihet av att vi är en del av det mänskliga samhället?
9 För det fjärde begränsas människans frihet av att hon är en del av det mänskliga samhället, och därför bör hon ha frihet enbart i den utsträckning som hennes frihet inte orättmätigt inkräktar på andras frihet. Som kristna måste vi underordna oss de överordnade regeringsmyndigheterna och lyda dem så länge som de inte kräver att vi skall överträda Guds lagar. (Romarna 13:1; Apostlagärningarna 5:29) Vi bör till exempel lyda skattelagar och hastighetsbestämmelser osv. Det förhållandet att vi måste lyda sådana ”kejsarens” lagar visar ytterligare att vår gudagivna frihet inte är absolut. — Markus 12:17; Romarna 13:7.
Varför relativ frihet?
10, 11. Varför gav Jehova människan relativ frihet?
10 Varför gav Gud människan relativ frihet? Ett skäl var att Skaparen ville ha förnuftsbegåvade skapelser på jorden vilka genom sina fina ord och sitt fina uppförande skulle ge ära och pris åt honom. Detta är något som människan kan göra men som djuren inte kan. Djuren styrs av instinkt, och de vet ingenting om ett moraliskt uppförande. Man kan dressera en hund till att inte ta något, men man kan inte lära den att det är fel att stjäla. Ett djur som så att säga har sina handlingar inprogrammerade kan inte fatta beslut som ger lovprisning och ära åt Gud, medan däremot människan av kärlek och uppskattning frivilligt kan välja att tjäna sin Skapare.
11 Gud ger också människor denna frihet till deras eget gagn och deras egen lycka. De kan utöva denna sin relativa frihet genom att vara kreativa och uppfinningsrika, välvilliga och samarbetsvilliga. Människor har också valfrihet när det gäller sådant som sysselsättning och var de skall vara bosatta. I våra dagar begränsas den valfriheten ofta av ekonomiska och politiska faktorer, men detta kan bero på mänsklig girighet och beror inte på det sätt varpå Gud från början skapade människan.
12. Varför är större delen av mänskligheten i slaveri?
12 Trots att Jehova gav människan stor frihet, är det stora flertalet människor i våra dagar i ett frustrerande slaveri. Vad var det som hände? Det första människoparet, Adam och Eva, förfelade syftet med sin gudagivna frihet. De överträdde de gränser som Gud hade satt för deras frihet och ifrågasatte Guds rättmätiga styre över dem som den suveräne Herren, Jehova. (1 Moseboken 3:1—7; Jeremia 10:10; 50:31) Eftersom de inte var nöjda med att använda sin frihet till att ära Gud, använde de den själviskt till att själva avgöra vad som var rätt och vad som var fel, och därigenom anslöt de sig till Satan i hans uppror mot Jehova. Men i stället för att få mer frihet drabbades de syndiga människorna Adam och Eva av prövande inskränkningar och slaveri; deras frihet minskade, och till slut dog de. Deras avkomlingar ärvde denna förlust av frihet. ”Alla har ju syndat och är i saknad av Guds härlighet.” ”Den lön synden betalar ut är död.” — Romarna 3:23; 5:12; 6:23.
13. Varför har Satan kunnat förslava människor?
13 På grund av upproret i Eden kom Adam och hans avkomlingar också i slaveri under Satan, djävulen. ”Hela världen” befinner sig ju ”i den ondes våld”! (1 Johannes 5:19) På grund av sin överlägsna makt och förmåga har Satan kunnat bedra och göra hela den mänsklighet som gjorts främmande för Jehova Gud till slavar. Och dessutom har själviska människor haft makt över sina medmänniskor till deras olycka. (Predikaren 8:9) I våra dagar är därför människor i allmänhet i slaveri under synd och död, under Satan och hans demoner och under de politiska, ekonomiska och religiösa systemen i världen.
Sann frihet har gjorts möjlig
14. Vad är mänsklighetens hopp om sann frihet förbundet med?
14 Att vinna frihet från synd och död och från djävulen och hans värld är nära förbundet med Guds beslut att avgöra stridsfrågan om det rättmätiga i hans universella suveränitet. Satan väckte den stridsfrågan, och därför har Jehova låtit honom förbli vid liv, precis som han lät Farao finnas till under en tid. Avsikten är att Jehova helt och fullt skall kunna demonstrera sin makt och få sitt namn förkunnat över hela jorden. (2 Moseboken 9:15, 16) Gud kommer snart att bevisa det rättmätiga i sin universella suveränitet och helga sitt heliga namn genom att avlägsna den smälek som dragits över det genom Satans och Adams och Evas uppror. Därigenom kommer de som fruktar Jehova att bli befriade från slaveriet under synd och död och kommer att bli förda in i en ny värld med gudagiven frihet. — Romarna 8:19—23.
15. Vilken roll spelade Jesus i återställandet av människans frihet?
15 För att återge mänskligheten frihet sände Gud sin Son hit till jorden som människa. Genom att Guds Son, Jesus Kristus, frivilligt offrade sitt fullkomliga mänskliga liv tillhandahöll han lösenoffret — grundvalen till att befria mänskligheten. (Matteus 20:28) Han förkunnade också ett frihetsbudskap. I början av sin tjänst tillämpade han följande ord på sig själv: ”Den suveräne Herren Jehovas ande är över mig, därför att Jehova har smort mig till att kungöra goda nyheter för de ödmjuka. Han har sänt mig till att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, till att utropa frihet för dem som tagits till fånga och ett vitt upplåtande av ögonen till och med för fångarna.” — Jesaja 61:1, NW; Lukas 4:16—21.
16. Vilka åtgärder måste judarna under det första århundradet vidta för att vinna sann frihet?
16 Hur skulle människor vinna den friheten? Jesus sade: ”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” Jesu efterföljare har på så sätt kommit att åtnjuta andlig frihet. (Johannes 8:31, 32, 36) Vidare sade Jesus till den romerske landshövdingen Pontius Pilatus: ”Till detta har jag fötts, och till detta har jag kommit i världen: att jag skulle vittna om sanningen. Var och en som är på sanningens sida, han lyssnar till min röst.” (Johannes 18:37) De judar som tog emot sanningen så som den predikades och exemplifierades av Jesus ångrade sina synder, rättade till sitt syndiga handlingssätt, framställde sig för Jehova och blev döpta som Jesus hade blivit. (Matteus 3:13—17; Apostlagärningarna 3:19) Därigenom kom de att åtnjuta en relativ, gudagiven frihet.
17. Varför ger Jehova sina tjänare frihet?
17 Det är i första hand till försvar för sin egen suveränitet som Jehova ger sina lojala tjänare frihet, men det är också till deras eget välbefinnande eller gagn. Han befriade israeliterna ur slaveriet i Egypten, så att de som ett rike av präster och som hans vittnen skulle kunna förhärliga honom. (2 Moseboken 19:5, 6; Jesaja 43:10—12, NW) Och på liknande sätt förde Jehova i första hand sitt folk ut ur fångenskapen i Babylon för att återuppbygga hans tempel och återupprätta den rena tillbedjan. (Esra 1:2—4) När de landsförvista enbart bekymrade sig om sin egen materiella bekvämlighet, sände Jehova sina profeter Haggai och Sakarja för att påminna dem om deras förpliktelser inför Gud. Genom att Guds folks medlemmar på så sätt fick en rätt syn på sin gudagivna frihet fullbordade de till Guds ära templet, något som också ledde till välgång och ett gott liv för dem själva.
Att inte förfela syftet med den gudagivna friheten
18. Varför kan det sägas att Jehovas nutida tjänare inte har förfelat syftet med sin gudagivna frihet?
18 Hur är det då med Guds nutida tjänare? Som organisation betraktade har de inte förfelat syftet med sin gudagivna frihet. På 1870-talet började de bli fria från babyloniska villfarelser och få åtnjuta allt större kristen frihet. Detta var i överensstämmelse med Ordspråksboken 4:18 (NW), som lyder: ”De rättfärdigas stig är lik det klara ljuset som blir ljusare och ljusare tills det är full dag.” Men precis som Guds forntida folk under någon tid fördes bort i fångenskap i Babylon, kom också Jehovas tjänare år 1918 i viss utsträckning i slaveri under det stora Babylon. (Uppenbarelseboken 17:1, 2, 5) Medlemmar av det världsväldet av falsk religion jublade, när de symboliska ”två vittnena” låg andligen döda. Men genom Guds oförtjänta omtanke blev hans smorda tjänare år 1919 återupplivade genom att de befriades andligen. (Uppenbarelseboken 11:3, 7—11) De utnyttjade sin gudagivna frihet och blev nitiska vittnen för den Högste. Hur passande var det därför inte att de år 1931 med glädje antog namnet Jehovas vittnen! (Jesaja 43:10—12, NW) Och i synnerhet sedan år 1935 har ”en stor skara”, som hoppas vinna evigt liv på jorden, slutit sig till de smorda vittnena. Dess medlemmar förfelar inte heller syftet med sin gudagivna frihet. — Uppenbarelseboken 7:9—17.
19, 20. a) Nämn ett anmärkningsvärt sätt på vilket Jehovas folks medlemmar har gjort gott bruk av sin gudagivna frihet. b) På vilket annat anmärkningsvärt sätt gör Jehovas vittnen gott bruk av den frihet som Gud har gett dem?
19 Det är i synnerhet på två anmärkningsvärda sätt som Jehovas tjänare gör gott bruk av sin gudagivna frihet. För det första använder de den till att följa en rättrådig kurs. (1 Petrus 2:16) Och de har verkligen ett gott renommé! Så till exempel kom en man in i en Rikets sal i Zürich i Schweiz och förklarade att han ville bli ett Jehovas vittne. När han tillfrågades om varför, svarade han att hans syster varit ett vittne och att hon hade blivit utesluten för omoraliskhet. Han sade: ”Det är just en sådan organisation som jag vill ansluta mig till, en organisation som inte tolererar dåligt uppförande.” Det är med goda skäl som New Catholic Encyclopedia har uppmärksammat att Jehovas vittnen har fått namn om sig att vara ”en av de grupper i världen, vars medlemmar uppför sig bäst”.
20 Jehovas vittnen utnyttjar också sin gudagivna frihet genom att de, precis som Jesus gjorde, fullgör sitt uppdrag att predika de goda nyheterna om Riket. (Matteus 4:17) De förkunnar Jehovas rike både genom det tryckta och det talade ordet och både på bestämda tider och informellt. Det är till stor nytta för dem själva att de gör detta, eftersom det stärker deras tro och gör deras hopp ljusare. Dessutom tjänar denna verksamhet till att frälsa både dem själva och dem som lyssnar till dem. (1 Timoteus 4:16) Så här heter det om denna verksamhet i boken Dynamic Religious Movements (Dynamiska religiösa rörelser): ”Det skulle vara svårt att finna medlemmar av någon annan grupp som arbetar lika hårt med sin religion som vittnena gör.”
21. Vad finns det för bevis för att Jehova välsignar sitt folks tjänst?
21 Jehova Gud välsignar oss verkligen, när det gäller att fullgöra syftet med vår gudagivna frihet! Detta visar förra årets rapport för tjänsten på fältet: vi hade en toppsiffra på över fyra miljoner förkunnare, och över tio miljoner var närvarande vid Åminnelsen. En undersökning visade att Irland hade haft toppsiffror i 29 månader efter varandra; Mexico 78 toppsiffror på 80 månader och Japan 153 toppsiffror i följd!
Gör gott bruk av din gudagivna frihet
22. Vad är den springande punkten i de tankeväckande frågor som vi kan ställa oss själva?
22 Om du är ett överlämnat Jehovas vittne, gör du då gott bruk av den frihet som Gud har gett dig? Var och en av oss kan gärna fråga sig själv: Är jag noga med att använda min gudagivna frihet så att jag undviker att få någon att ta anstöt på grund av ett orätt uppförande? Lyder jag samvetsgrant kejsarens lagar, även om jag sätter Guds lag främst? Samarbetar jag helt och fullt med de äldste i församlingen? Använder jag min gudagivna frihet helt och fullt i predikandet av de goda nyheterna? Har jag alltid ”rikligt att göra i Herrens verk”? Strävar jag ivrigt efter en världslig karriär, när jag skulle kunna göra bättre bruk av min gudagivna frihet genom att utöka min tjänst och trakta efter större ansvar i församlingen eller efter heltidstjänsten? — 1 Korintierna 15:58.
23. Vad bör vi göra för att inte förfela syftet med vår gudagivna frihet?
23 Må vi alla ”smaka och se att Jehova är god”. (Psalm 34:9, NW) Låt oss förtrösta på honom, rätta oss efter hans lagar och förhärliga hans heliga namn genom att nitiskt förkunna hans rike. Kom ihåg att ”den som sår rikligt, han skall också skörda rikligt”. (2 Korintierna 9:6) Låt oss därför ägna Jehova helhjärtad tjänst och visa att vi inte har förfelat syftet med vår gudagivna frihet.
◻ Vad slags frihet har Gud?
◻ Vilka begränsningar har människans frihet?
◻ Hur gjordes sann frihet möjlig?
◻ Vad måste vi göra för att inte förfela syftet med den gudagivna friheten?
[Frågor]
[Bild på sidan 9]
Människans frihet begränsas av sådana faktorer som tyngdlagen