Minns du?
Har du tyckt om att läsa de senaste numren av Vakttornet? Om så är fallet, kommer du att finna det vara intressant att påminna dig följande:
▫ Varför valde de israelitiska spejarna att söka natthärbärge i skökan Rahabs hus?
De israelitiska spejarna levde enligt Guds lag, och de sökte inte natthärbärge i Rahabs hus av omoraliska skäl. Antagligen resonerade de som så att de sannolikt skulle väcka mindre misstänksamhet i staden om de uppehöll sig i ett skökohus. Att hennes hus var byggt på stadsmuren kunde göra det lättare att ta till flykten. Men framför allt vägledde Jehova dem till en syndig människa, vars hjärta hade gynnsamt påverkats av rapporterna om Guds ingripande till förmån för israeliterna i sådan grad att hon ångrade sig och ändrade sitt levnadssätt. — 15/12, sidorna 24, 25.
▫ Hur påverkar ilska vår hälsa?
Undersökningar visar att ilska producerar stresshormoner. Ofta förekommande utbrott av ilska orsakar obalans mellan det nyttiga och det farliga kolesterolet och utsätter oss för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. — 15/12, sidan 32.
▫ Vilka förslag kommer att hjälpa oss att öka vår spridning av tidskrifterna Vakttornet och Vakna!?
Att vi är Vakttorns- och Vakna!-medvetna; att vi gör erbjudandet enkelt; att vi är flexibla genom att förbereda några korta framställningar; att vi sätter upp ett personligt mål. — 1/1, sidorna 24, 25.
▫ Varför är Mose ett sådant fint teokratiskt exempel för oss att följa?
Mose sökte Jehovas vägledning när det uppstod problem. Han hade inga egna ambitioner, utan var intresserad av Jehovas härlighet. Han hade stark tro, och han glömde aldrig att Jehova var nationen Israels verklige härskare. — 15/1, sidan 11.
▫ Vilka är några av de sätt på vilka undervisningen från Jehova Gud triumferar?
Undervisningen från Jehova Gud triumferar genom att den ger hans folk en ständigt ökande förståelse av sanningen. Den för in människor i andligt ljus, och den visar ödmjuka människor hur de skall tillbe Gud ”med ande och sanning”. (Johannes 4:24) Undervisningen från Gud triumferar också över prövningar och den här onda världen. — 1/2, sidorna 10—12.
▫ Vad är nyckeln till framgångsrik rådgivning?
Nyckeln är tillbörlig respekt för den andre personen och hans rätt att bli behandlad på ett värdigt sätt. En kristen rådgivare bör därför vara vänlig och bestämd och bör klä mottagaren med värdighet. — 1/2, sidan 28.
▫ Hur kom romersk-katolska kyrkan att godta Marias himmelsfärd som en dogm?
Under de första århundradena efter Jesu död var tanken på Marias himmelsfärd fullständigt främmande för de kristnas tänkesätt. Men sedan treenighetsläran hade blivit officiell kyrkolära, började man tillskriva Maria en allt viktigare roll. Teorin om himmelsfärden blev inte accepterad som en dogm förrän den 1 november 1950, då påven Pius XII tillkännagav: ”Vi fastställer det vara en av Gud uppenbarad dogm.” — Munificentissimus Deus. — 15/2, sidorna 26—28.
▫ Vad representerar de två korgarna med fikon, de goda fikonen och de som var usla, i Jeremia, kapitel 24?
De goda fikonen representerade de judar som först blev förda i landsflykt till Babylon, varifrån en kvarleva skulle återvända till Juda. De usla fikonen stod för kung Sidkia och dem som med honom gjorde uppror mot kung Nebukadnessar, trots att Sidkia hade svurit en ed i Guds namn. Som en jämförelse finner vi i våra dagar en kvarleva av det andliga Israel som har frambringat god frukt i sitt liv i kontrast till kristenhetens prästerskap, som har frambringat rutten frukt. — 1/3, sidorna 14—16.
▫ Vilka var quartodecimanerna, och varför är de av intresse för de kristna i dag?
Efter apostlarnas tid fanns de några som firade Herrens kvällsmåltid den 14 nisan varje år och därigenom följde det apostoliska mönstret. De kom att bli kända som ”quartodecimaner” (av de latinska orden quartus decimus, som betyder ”fjortonde”). Detta är av intresse i dag, för det visar att även efter apostlarnas död fanns det några som höll fast vid det rätta sättet att fira minnet av Jesu död en gång om året, den 14 nisan. — 15/3, sidorna 4, 5.
▫ Vem var William Whiston?
Han var en högt begåvad vetenskapsman i England på 1700-talet och en nära medarbetare till sir Isaac Newton. Whiston översatte de kristna grekiska skrifterna, motstod öppet treenighetsläran och föreläste i astronomi och matematik. Men Whiston är nog mest känd för sin översättning av den judiske historikern Flavius Josephus’ skrifter till engelska. — 15/3, sidorna 26—28.
▫ Hur gjordes människan till Guds avbild? (1 Moseboken 1:27)
Människan skapades med förmågan att utöva Guds utmärkande egenskaper kärlek, rättvisa, vishet och kraft — och även andra egenskaper. — 1/4, sidan 25.