Guds kungarike — Fattar du innebörden av det?
”Vad den beträffar, som såddes i den utmärkta jorden, så är det den som hör ordet och fattar innebörden.” — MATTEUS 13:23.
1. Vad är några vanliga trosuppfattningar om ”himlarnas kungarike”?
HAR du fattat innebörden av vad Guds kungarike är? Uppfattningarna om ”himlarnas kungarike” har under århundradenas gång varit mycket skiftande. En vanlig uppfattning bland vissa kyrkomedlemmar i våra dagar är att Guds kungarike är något som Gud lägger i en människas hjärta vid hennes omvändelse. Andra tror att det är ett ställe dit goda människor kommer efter döden för att där åtnjuta evig lycksalighet. Åter andra påstår att Gud har överlåtit åt människor att åstadkomma Guds kungarike här på jorden genom att verka för att införa kristna läror och sedvänjor i samhället och bland de styrande.
2. Vilken förklaring ger Bibeln oss om Guds kungarike, och vad skall det åstadkomma?
2 Men Bibeln visar tydligt att Guds kungarike inte är någon institution på jorden. Det är varken något tillstånd i hjärtat eller kristnandet av det mänskliga samhället. Det är visserligen sant att en rätt förståelse av vad detta kungarike är medför stora förändringar i deras liv som utövar tro på det, men Guds kungarike i sig självt är en av Gud upprättad himmelsk regering som får Guds vilja att ske genom att avlägsna verkningarna av synd och död och återställa rättfärdiga förhållanden på jorden. Detta kungarike har redan tagit makten i himlarna, och snart ”kommer [det] att krossa och göra slut på alla dessa [mänskliga] kungariken, och självt kommer det att bestå till obestämda tider”. — Daniel 2:44; Uppenbarelseboken 11:15; 12:10.
3. Vilken möjlighet fick människor, när Jesus började sin tjänst?
3 Historikern H. G. Wells skrev: ”Denna lära om Guds rike som för Jesus var huvudsaken, och som i de kristna trosbekännelserna spelar en så liten roll, är sannerligen en av de mest revolutionerande läror som någonsin hava stimulerat och omskapat mänskligt tänkande.” Temat för Jesu tjänst var redan från början: ”Ändra ert sinne, för himlarnas kungarike har kommit nära.” (Matteus 4:17) Han var här på jorden som smord kung, och till mångas stora glädje blev det nu möjligt för människor att inte bara få del av detta kungarikes välsignelser, utan också att få bli medregenter och präster tillsammans med Jesus i detta kungarike! — Lukas 22:28—30; Uppenbarelseboken 1:6; 5:10.
4. Hur reagerade folkskarorna under det första århundradet för de ”goda nyheterna om kungariket”, och vilken dom medförde det?
4 Även om stora skaror hörde de spännande ”goda nyheterna om kungariket”, var det endast ett fåtal som trodde. Det berodde till en del på att de religiösa ledarna hade stängt ”himlarnas kungarike för människorna”. De hade genom sina falska läror ”tagit bort kunskapens nyckel”. Eftersom de flesta förkastade Jesus som Messias och smord kung i Guds kungarike, sade Jesus till dem: ”Guds kungarike skall tas ifrån er och ges åt en nation som frambringar dess frukter.” — Matteus 4:23; 21:43; 23:13; Lukas 11:52.
5. Hur visade flertalet av dem som hörde Jesu liknelser att de inte lyssnade med insikt?
5 Vid ett tillfälle, när Jesus undervisade en stor folkskara, använde han, som han hade för sed, en rad liknelser för att pröva dessa människor och gallra bort dem som inte hade mer än ett ytligt intresse för Guds kungarike. Den första liknelsen gällde en såningsman som sådde säd i fyra olika slag av jord. De tre första slagen av jord var inte lämpade för att odla växter i, men det sista slaget var ”utmärkt jord” som frambringade god frukt. Den korta liknelsen slutade med följande uppmaning: ”Den som har öron, han må höra.” (Matteus 13:1—9) Även om de flesta av de närvarande hörde honom, hörde de honom inte i den meningen att de lyssnade. De var inte verkligt intresserade av eller motiverade att ta reda på hur den säd som såddes under olika betingelser var lik himlarnas kungarike. När de återvände hem till vardagslivet, tänkte de antagligen att Jesu liknelser inte var annat än fina berättelser med moraliska teman. Vilken rik insikt och vilka storslagna privilegier och möjligheter gick de inte miste om, därför att de var oemottagliga i sina hjärtan!
6. Varför var det endast förunnat Jesu lärjungar att förstå Guds ”kungarikes heliga hemligheter”?
6 Jesus sade till sina lärjungar: ”Er är det förunnat att förstå himlarnas kungarikes heliga hemligheter, men dessa är det inte förunnat.” Sedan tillade han och citerade Jesaja: ”’Detta folks hjärta har nämligen blivit oemottagligt, och med öronen har de hört utan att ge gensvar, och sina ögon har de tillslutit; för att de aldrig skall se med sina ögon och höra med sina öron och med hjärtat fatta innebörden och vända om, och jag skall kunna läka dem.’ Men lyckliga är era ögon, eftersom de ser, och era öron, eftersom de hör.” — Matteus 13:10—16; Markus 4:11—13.
Att ”fatta innebörden” av Guds kungarike
7. Varför är det viktigt att ”fatta innebörden” av Guds kungarike?
7 Jesus visade att vad saken gällde var att ”fatta innebörden” av budskapet om Guds kungarike, och till sina lärjungar sade han enskilt: ”Så lyssna ni till liknelsen om mannen som sådde. I det fall, då någon hör ordet om kungariket men inte fattar innebörden, kommer den onde och snappar bort det som har såtts ut i hans hjärta.” Han fortsatte med att förklara att de fyra slagen av jord representerade olika hjärtetillstånd i vilka ”ordet om kungariket” skulle sås. — Matteus 13:18—23; Lukas 8:9—15.
8. Vad hindrade den ”säd” som såtts i de tre första slagen av jord att frambringa någon frukt?
8 ”Säden” var utmärkt i vart och ett av fallen, men frukten var beroende av jordens tillstånd. Om hjärtats jord var lik en livligt trafikerad, hårt packad väg, som hade gjorts hård genom många oandliga aktiviteter, skulle den som hörde budskapet om Guds kungarike lätt kunna ursäkta sig genom att säga att han inte hade tid för Guds kungarike. Innan den försummade säden hann slå rot skulle den lätt kunna snappas bort. Men hur var det då om säden såddes i ett hjärta som liknade jord ovanpå klippgrund? Även om säden spirade upp, skulle den ha svårt att sända sina rötter djupt ner för att få näring och stadga. Det skulle, i synnerhet under het förföljelse, utgöra en överväldigande utmaning för en sådan person att vara en lydig Guds tjänare, och personen skulle snava och falla. Och återigen, om hjärtats jord var full av törnlika bekymmer eller av ett materialistiskt begär efter rikedom, skulle detta kväva den späda planta som spirat upp av Guds kungarikes säd. I dessa tre typiska situationer i livet skulle det inte frambringas någon Guds kungarikes frukt.
9. Varför kunde den säd som såtts i den utmärkta jorden frambringa god frukt?
9 Men hur var det då med den del av Guds kungarikes säd som såddes i den utmärkta jorden? Jesus svarar: ”Vad den beträffar, som såddes i den utmärkta jorden, så är det den som hör ordet och fattar innebörden, den som verkligen bär frukt och frambringar: den ene hundrafalt, den andre sextiofalt, åter en annan trettiofalt.” (Matteus 13:23) När de fattade ”innebörden” av Guds kungarike, skulle de frambringa god frukt enligt sina egna omständigheter.
Ansvar kommer med insikt
10. a) Hur visade Jesus att det medför både välsignelser och ansvar att ”fatta innebörden” av Guds kungarike? b) Gällde det uppdrag som Jesus gav sina lärjungar — att gå och göra lärjungar — endast under det första århundradet?
10 Efter att ha framställt ytterligare sex liknelser för att förklara olika aspekter av Guds kungarike frågade Jesus sina lärjungar: ”Fattade ni innebörden av alla dessa ting?” När de svarade ”ja”, sade han: ”I så fall är varje offentlig undervisare, när han har fått lära om himlarnas kungarike, lik en människa, en husfar, som ur sin skattkammare tar fram nya och gamla ting.” Den undervisning och övning som Jesus hade gett sina lärjungar skulle forma dem till mogna kristna, vilka ur sin andliga ”skattkammare” skulle kunna ta fram ett oändligt förråd av rik andlig föda. Mycket av detta hade samband med Guds kungarike. Jesus klargjorde att detta att man fattade ”innebörden” av Guds kungarike inte bara skulle medföra välsignelser, utan också ansvar. Han befallde: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna ... och lär dem att hålla allt som jag har befallt er. Och se! jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning.” — Matteus 13:51, 52; 28:19, 20.
11. Vad som hade samband med Guds kungarike hände år 1914?
11 Jesus har, precis som han lovade, fortsatt att vara med sina sanna lärjungar ända fram till våra dagar. Han har nu under dessa sista dagar successivt gett dem insikt, och han har också hållit dem ansvariga för hur de har använt sanningens tilltagande ljus. (Lukas 19:11—15, 26) År 1914 började snabbt och dramatiskt sådant som hade samband med Guds kungarike att uppenbaras. Förutom att det länge efterlängtade kungariket ”föddes” det året, började också ”avslutningen på tingens ordning”. (Uppenbarelseboken 11:15; 12:5, 10; Daniel 7:13, 14, 27) Eftersom de sanna kristna inser innebörden i det som nu sker, har de bedrivit den största kampanjen i historien med att predika och undervisa om Guds kungarike. Jesus förutsade detta, när han sade: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” — Matteus 24:14.
12. a) Vad har blivit resultatet av det omfattande vittnandet om Guds kungarike i våra dagar? b) Vilken risk finns det för de kristna i denna tvivlande värld?
12 Detta omfattande verk med att vittna om Guds kungarike har nått ut till mer än 230 länder. Redan tar mer än fem miljoner sanna lärjungar del i detta verk, och ytterligare andra håller på att församlas. Men om vi jämför antalet lärjungar med jordens 5,6 miljarder invånare, är det uppenbart att det stora flertalet människor, precis som på Jesu tid, inte ”fattar innebörden” av Guds kungarike. Precis som det är förutsagt är många hånfulla och säger: ”Var är denna hans utlovade närvaro?” (2 Petrus 3:3, 4) Risken finns att deras självbelåtna, tvivlande och materialistiska inställning sakta skulle kunna smitta av sig på hur vi som kristna ser på våra privilegier i samband med Guds kungarike. Eftersom vi är omgivna av denna världens människor, skulle vi lätt kunna lägga oss till med några av deras attityder och sedvänjor. Det är verkligen viktigt att vi ”fattar innebörden” av Guds kungarike och håller fast vid det!
Att rannsaka sig själv i förhållande till Guds kungarike
13. Hur kan vi pröva om vi fortsätter att ”höra” med urskillning, när det gäller uppdraget att predika om Guds kungarike?
13 Så här sade Jesus om den skördeperiod vi lever i: ”Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall samla ihop ut ur hans kungarike alla de ting som orsakar fall och dem som övar laglöshet. På den tiden skall de rättfärdiga lysa lika klart som solen i sin Faders kungarike. Den som har öron, han må höra.” (Matteus 13:41, 43) Fortsätter du att ”höra” befallningen att predika om Guds kungarike och att göra lärjungar genom att lydigt hörsamma den? Kom ihåg: ”Vad den beträffar, som såddes i den utmärkta jorden, så är det den som hör ordet och fattar innebörden” och som frambringar god frukt. — Matteus 13:23.
14. Hur visar vi att vi ”fattar innebörden” av de råd som ges?
14 När vi studerar och är med vid kristna möten, måste vi ”böja” vårt ”hjärta till urskillningen”. (Ordspråken 2:1—4) När det ges råd om uppförande, klädsel, musik och underhållning, måste vi låta dessa sjunka ner i vårt hjärta och få oss att göra de justeringar som kan behövas. Försök inte att komma med bortförklaringar eller ursäkter eller att på annat sätt låta bli att hörsamma råden. Om Guds kungarike är verkligt i vårt liv, kommer vi att leva enligt dess normer och nitiskt förkunna om det för andra. Jesus sade: ”Inte var och en som säger till mig: ’Herre, Herre’, skall komma in i himlarnas kungarike, utan den som gör min Faders vilja, hans som är i himlarna.” — Matteus 7:21—23.
15. Varför är det viktigt att ”först söka kungariket” och Guds ”rättfärdighet”?
15 Vi människor har en benägenhet att bekymra oss över hur vi skall få den mat, de kläder och det husrum vi behöver, men Jesus sade: ”Fortsätt därför med att först söka kungariket och hans [Guds] rättfärdighet, så skall också alla dessa andra ting tilldelas er.” (Matteus 6:33, 34) Låt Guds kungarike vara det som kommer främst i ditt liv. Lev enkelt och var nöjd med de nödvändiga tingen. Det skulle vara dåraktigt att fylla sitt liv med oväsentliga aktiviteter och med att förvärva onödiga ting genom att kanske intala sig att det inte är något fel att göra detta, eftersom dessa ting inte nödvändigtvis är onda i sig själva. Men även om detta kanske är sant, hur skulle förvärvandet och användandet av sådana onödiga ting komma att påverka den tid vi har planerat till att studera, vara med vid kristna möten och ta del i predikoarbetet? Jesus sade att Guds kungarike är likt en köpman som fann en enda ”mycket värdefull pärla” och som gick bort och ”utan dröjsmål [sålde] allting, så mycket han hade, och köpte den”. (Matteus 13:45, 46) Det är så vi bör känna det för Guds kungarike. Vi bör efterlikna Paulus och inte Demas, som övergav tjänsten, eftersom han hade ”fattat kärlek till den nuvarande tingens ordning”. — 2 Timoteus 4:10, 18; Matteus 19:23, 24; Filipperna 3:7, 8, 13, 14; 1 Timoteus 6:9, 10, 17—19.
”De orättfärdiga” skall inte ”ärva Guds kungarike”
16. Hur kommer detta att vi ”fattar innebörden” av Guds kungarike att hjälpa oss att undvika ett orätt uppförande?
16 När församlingen i Korinth tolererade omoraliskhet, sade Paulus rakt på sak: ”Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds kungarike? Bli inte vilseledda. Varken otuktsmän eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare, eller män som hålls för onaturliga syften eller män som ligger med män, eller tjuvar eller giriga eller drinkare eller smädare eller utpressare skall ärva Guds kungarike.” (1 Korinthierna 6:9, 10) Om vi ”fattar innebörden” av Guds kungarike, kommer vi inte att bedra oss själva genom att tänka att så länge Jehova ser att vi är upptagna i den kristna tjänsten, kommer han att tolerera att vi utövar en eller annan form av omoraliskhet. Orenhet bör inte ens nämnas bland oss. (Efesierna 5:3—5) Upptäcker du att något av den här världens orena tänkesätt eller någon av dess osunda sedvänjor börjar smyga sig in i ditt liv? Avlägsna då omedelbart detta ur ditt liv! Guds kungarike är alltför värdefullt för att vi skall förlora det för sådant. — Markus 9:47.
17. Hur kommer uppskattning av Guds kungarike att främja ödmjukhet och avlägsna orsaker att snava?
17 Jesu lärjungar frågade: ”Vem är i själva verket störst i himlarnas kungarike?” Jesus svarade genom att ställa ett litet barn mitt ibland dem och säga: ”Jag säger er i sanning: Ifall ni inte vänder om och blir som små barn, skall ni inte alls komma in i himlarnas kungarike. Alltså: var och en som kommer att ödmjuka sig likt detta lilla barn, denne är den störste i himlarnas kungarike.” (Matteus 18:1—6) De stolta, de krävande, de likgiltiga och de laglösa kommer inte att finnas i Guds kungarike, och de kommer inte heller att bli undersåtar till det kungariket. Får din kärlek till dina bröder, din ödmjukhet och din gudsfruktan dig att undvika att få andra att snava genom ditt uppförande? Eller insisterar du på dina ”rättigheter”, oavsett hur en sådan inställning och ett sådant uppförande kan påverka andra? — Romarna 14:13, 17.
18. Vad kommer att bli resultatet för lydiga människor, när Guds kungarike får hans vilja att ske ”såsom i himlen så också på jorden”?
18 Vår himmelske Fader, Jehova, kommer snart att till fullo besvara den innerliga bönen: ”Må ditt kungarike komma. Må din vilja ske, såsom i himlen så också på jorden.” Den regerande kungen, Jesus Kristus, skall mycket snart komma i den bemärkelsen att han sätter sig på sin tron för att döma och för att skilja ”fåren” från ”getterna”. Vid den fastställda tiden ”skall kungen säga till dem som står på hans högra sida: ’Kom, ni som har välsignats av min Fader, ta i arv det kungarike som har varit berett åt er från världens grundläggning.’” Getterna ”skall gå bort till evigt avskärande, men de rättfärdiga till evigt liv”. (Matteus 6:10; 25:31—34, 46) ”Den stora vedermödan” skall ta bort den gamla ordningen och alla som vägrar att ”fatta innebörden” av Guds kungarike. Men de miljontals människor som överlever den ”stora vedermödan” och de miljarder som kommer att uppväckas skall ärva Guds kungarikes eviga välsignelser i det återställda paradiset här på jorden. (Uppenbarelseboken 7:14) Guds kungarike är jordens nya regering, som styr från himlarna. Det kommer att genomföra Jehovas uppsåt med jorden och mänskligheten, allt till helgande av hans allraheligaste namn. Är inte detta ett arv som är värt att arbeta för, uppoffra sig för och vänta på? Detta är vad det bör innebära att ”fatta innebörden” av Guds kungarike!
Hur skulle du svara?
◻ Vad är Guds kungarike?
◻ Varför fattade flertalet av Jesu åhörare inte ”innebörden” av Guds kungarike?
◻ Hur medför det både välsignelser och ansvar att ”fatta innebörden” av Guds kungarike?
◻ Vad visar om vi har fattat ”innebörden” av Guds kungarike, när det gäller predikandet?
◻ Hur visar vi genom vårt uppförande att vi har fattat ”innebörden” av de råd som getts?
[Bilder på sidan 17]
Jesu lärjungar fattade ”innebörden” av Guds kungarike och frambringade god frukt