Jehova — källan till sann rättvisa och rättfärdighet

”Klippan, fullkomlig är hans verksamhet, ty alla hans vägar är rättvisans vägar. En trofasthetens Gud, hos vilken ingen orättvisa finns.” — 5 MOSEBOKEN 32:4.

1. Varför har vi ett medfött behov av rättvisa?

PRECIS som vi alla har ett medfött behov av kärlek, har vi också alla en önskan att bli rättvist behandlade. Den amerikanske statsmannen Thomas Jefferson skrev att känslan för rättvisa är något ”instinktivt och medfött; ... den moraliska känslan är lika mycket en del av vår natur som känseln, synen och hörseln”. Detta är inte överraskande, eftersom Jehova Gud skapade oss till sin avbild och utrustade oss med sådana egenskaper som återspeglar hans egen personlighet, och en av dessa är känslan för rättvisa. (1 Moseboken 1:26) Det är därför vi har ett medfött behov av rättvisa och längtar efter att få leva i en värld med sann rättvisa och rättfärdighet.

2. Hur viktig är rättvisa för Jehova, och varför måste vi förstå vad rättvisa innebär enligt hans normer?

² Bibeln försäkrar oss angående Jehova: ”Alla hans vägar är rättvisans vägar.” (5 Moseboken 32:4) Men i en värld plågad av orättvisor är det inte lätt att förstå vad rättvisa innebär enligt Guds normer. Genom Guds ord kan vi emellertid förstå hur Gud skipar rättvisa, vilket kan få oss att än mer uppskatta hans underbara vägar. (Romarna 11:33) Det är viktigt att vi lär oss att förstå den bibliska innebörden av rättvisa, då ju vår egen uppfattning om rättvisa kan vara påverkad av människors idéer. Från mänsklig ståndpunkt sett är rättvisa kanske endast en opartisk tillämpning av lagen. Eller som filosofen Francis Bacon skrev: ”Rättvisan består i att ge varje människa det hon förtjänar.” Men Jehovas rättvisa inbegriper mycket mer.

Jehovas rättvisa värmer hjärtat

3. Vad har vi lärt av att begrunda de ord för rättvisa och rättfärdighet som används på Bibelns grundspråk?

³ Vi kan bättre förstå vidden av Guds rättvisa, om vi begrundar hur grundspråkens ord används i Bibeln.a Det är intressant att lägga märke till att det i Bibeln inte är någon större skillnad mellan rättvisa och rättfärdighet. De hebreiska orden för dessa uttryck används faktiskt ibland parallellt, som vi kan se i Amos 5:24, där Jehova förmanar sitt folk: ”Låt rättvisan välla fram alldeles som vattenmassor och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström.” Och uttrycken ”rättvisa och rättfärdighet” förekommer flera gånger tillsammans för att ge eftertryck. — Psalm 33:5; Jesaja 33:5; Jeremia 33:15; Hesekiel 18:21; 45:9.

4. Vad innebär det att utöva rättvisa, och vad är den högsta normen för rättvisa?

⁴ Vilken känsla förmedlar dessa hebreiska och grekiska ord? Att utöva rättvisa i biblisk mening innebär att göra det som är rätt och opartiskt. Eftersom det är Jehova som fastställer de moraliska lagarna och principerna, eller vad som är rätt och opartiskt, så är Jehovas sätt att göra saker och ting den högsta normen för rättvisa. Theological Wordbook of the Old Testament förklarar att det hebreiska ord som återges med rättfärdighet (tsẹ·dheq) ”åsyftar en etisk och moralisk norm, och i GT [Gamla testamentet] är den normen naturligtvis Guds vilja och karaktär”. Guds sätt att tillämpa sina principer och i synnerhet hans sätt att behandla ofullkomliga människor visar således vad sann rättvisa och rättfärdighet egentligen innebär.

5. Vilka egenskaper är förknippade med rättvisa enligt Guds normer?

⁵ Bibeln visar tydligt att rättvisa enligt Guds normer inte är hård och obeveklig, utan att den värmer hjärtat. David sjöng: ”Jehova är en som älskar rättvisa, och han kommer inte att överge sina lojala.” (Psalm 37:28) Guds rättvisa får honom att visa trofasthet mot och medkänsla med sina tjänare. Och den får honom också att vara medveten om våra behov och ta hänsyn till våra ofullkomligheter. (Psalm 103:14) Men fördenskull ser Gud inte genom fingrarna med ondska, något som ju skulle uppmuntra till orättvisa. (1 Samuelsboken 3:12, 13; Predikaren 8:11) Jehova Gud är, som han förklarade för Mose, ”barmhärtig och nådig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke och sanning”. Även om Gud är villig att förlåta missgärning och överträdelse, så kommer han inte att frita dem från straff som förtjänar det. — 2 Moseboken 34:6, 7.

6. Hur behandlar Jehova sina jordiska barn?

⁶ När vi tänker på hur Jehova utövar rättvisa, får vi inte föreställa oss honom som en hård domare, som bara är intresserad av att döma syndare. Vi bör i stället tänka på honom som en kärleksfull men bestämd far, som alltid ser till sina barns bästa. ”O Jehova, du är vår Fader”, sade profeten Jesaja. (Jesaja 64:8) Jehova har, som en rättvis och rättfärdig far, jämvikt mellan att hålla fast vid rättfärdiga principer och att visa öm medkänsla med sina jordiska barn, vilka på grund av svåra omständigheter eller köttslig svaghet behöver hjälp och förlåtelse. — Psalm 103:6, 10, 13.

Att göra klart vad rättvisa är

7. a) Vad kan vi lära om rättvisa enligt Guds normer genom Jesajas profetia? b) Vilken roll spelade Jesus i fråga om att undervisa nationerna om rättvisa?

⁷ I och med att Jesus framträdde som Messias blev den medkännande sidan av Jehovas rättvisa framhävd. Precis som Jesaja hade förutsagt undervisade Jesus om och levde enligt Guds normer för rättvisa, och det är uppenbart att man enligt dessa skall behandla förtryckta människor kärleksfullt. På så sätt blir de inte krossade, så att de aldrig mer kan resa sig. Jesus, Jehovas ”tjänare”, kom till jorden för att ”göra klart för nationerna” vad denna sida av rättvisa enligt Guds normer innebär, vilket han gjorde genom sitt liv. Som kung Davids ”rättfärdige telning” var Jesus mån om att ”söka rättvisa” och vara ”snar till rättfärdighet”. — Jesaja 16:5; 42:1–4; Matteus 12:18–21; Jeremia 33:14, 15.

8. Hur hade man under det första århundradet fått en skev bild av sann rättvisa och rättfärdighet?

⁸ De judiska äldste och de judiska religiösa ledarna, dvs. de skriftlärda och fariséerna med flera, hade genom sin förkunnelse och sitt exempel gett människor under det första århundradet v.t. en skev bild av vad rättvisa och rättfärdighet innebar. De krav som dessa skriftlärda och fariséer hade ställt upp för vad som var rättfärdigt och rätt var så orimliga att människor i allmänhet tyckte att det var omöjligt att uppfylla dem, något som antagligen också fick dem att tro att Guds krav för rättfärdighet var ouppnåeliga. (Matteus 23:4; Lukas 11:46) Jesus visade att det inte var så genom att undervisa dessa människor, bland vilka han också utvalde sina lärjungar, om Guds rättfärdiga normer och klargöra vad verklig rättvisa innebar. — Matteus 9:36; 11:28–30.

9, 10. a) Hur försökte de skriftlärda och fariséerna visa sin rättfärdighet? b) Hur och varför avslöjade Jesus att de skriftlärdas och fariséernas sedvänjor var meningslösa?

⁹ Fariséerna däremot bad böner och gav bidrag offentligt för att få tillfälle att skylta med sin ”rättfärdighet”. (Matteus 6:1–6) De försökte också visa sin rättfärdighet genom att följa oräkneliga lagar och föreskrifter, av vilka många var deras egna påfund. Detta fick dem att ”förbigå rättvisan och Gudskärleken”. (Lukas 11:42) De kan utvärtes ha sett rättfärdiga ut, men invärtes var de ”fulla av ... laglöshet” eller orättfärdighet. (Matteus 23:28) De visste helt enkelt inte vad Guds rättfärdighet innebar.

¹⁰ Därför varnade Jesus sina efterföljare: ”Om er rättfärdighet inte överflödar mer än de skriftlärdas och fariséernas, skall ni alls inte komma in i himlarnas kungarike.” (Matteus 5:20) Den skarpa kontrasten mellan den rättvisa enligt Guds normer som Jesus gav prov på och de skriftlärdas och fariséernas smalspåriga egenrättfärdighet gav ofta upphov till kontroverser bland dem.

Rättvisa enligt Guds normer kontra förvrängd rättvisa

11. a) Varför frågade fariséerna Jesus om botande på sabbaten? b) Vad avslöjade Jesu svar?

¹¹ Under sin tjänst i Galileen på våren år 31 v.t. lade Jesus i synagogan märke till en man med en förtvinad hand. Eftersom det var sabbat, frågade fariséerna Jesus: ”Har man lov att bota sjuka på sabbaten?” De hade ingen medkänsla med den stackars mannen i hans belägenhet, utan deras enda önskan var, som deras fråga avslöjade, att finna en förevändning att fördöma Jesus. Inte underligt att Jesus var bedrövad över deras hjärtans känslolöshet! Han svarade med att ställa en motfråga: ”Har man på sabbaten lov att göra en god gärning?” När de teg, besvarade Jesus sin egen fråga genom att fråga dem om de inte skulle rädda ett får som hade fallit i en grop på sabbaten.b Jesus argumenterade med ovedersäglig logik: ”Hur mycket värdefullare är inte en människa än ett får!” Och han avslutade med att säga: ”Man har alltså lov att göra väl [eller rätt] på sabbaten.” Efter att ha slagit fast att mänskliga traditioner inte får lägga hinder i vägen för Guds rättvisa botade Jesus mannens hand. — Matteus 12:9–13; Markus 3:1–5.

12, 13. a) Hur visade Jesus, till skillnad från de skriftlärda och fariséerna, att han ville hjälpa syndare? b) Vad är skillnaden mellan rättvisa enligt Guds normer och egenrättfärdighet?

¹² Om fariséerna inte brydde sig mycket om dem som hade fysiska handikapp, så brydde de sig ännu mindre om dem som var andligen utarmade. Deras förvända syn på rättfärdighet fick dem att ignorera och förakta uppbördsmän och syndare. (Johannes 7:49) Många sådana människor välkomnade emellertid Jesu undervisning. De upplevde säkert att hans önskan var att hjälpa dem, inte att avkunna dom. (Matteus 21:31; Lukas 15:1) Fariséerna däremot talade nedsättande om Jesu ansträngningar att bota de andligen sjuka. ”Den mannen välkomnar syndare och äter tillsammans med dem”, muttrade de förebrående. (Lukas 15:2) Jesus svarade genom att använda en liknelse om hur en herde gläder sig när han finner ett förlorat får och visade att så gläder sig änglarna i himlen när en syndare ändrar sinne. (Lukas 15:3–7) Jesus gladde sig också själv, när han kunde hjälpa Sackeus att ändra sinne och överge sitt tidigare syndiga handlingssätt. ”Människosonen har ... kommit för att söka upp och för att rädda det som var förlorat”, sade han. — Lukas 19:8–10.

¹³ Konfrontationerna mellan Jesus och de skriftlärda och fariséerna visar tydligt skillnaden mellan rättvisa enligt Guds normer, då man söker bota och rädda, och egenrättfärdighet, då man söker upphöja de få och fördöma de många. De skriftlärdas och fariséernas tomma ritualer och människogjorda traditioner hade gjort dem arroganta och självtillräckliga. Jesus påpekade träffande att de inte brydde sig om ”de viktigare tingen i Lagen, nämligen rättvisan och barmhärtigheten och troheten”. (Matteus 23:23) Må vi efterlikna Jesus genom att handla rättvist i allt vad vi gör och vara på vår vakt mot egenrättfärdighetens snara.

14. Hur belyser ett av Jesu underverk att rättvisa enligt Guds normer tar hänsyn till en persons belägenhet?

¹⁴ Jesus följde inte fariséernas godtyckliga regler, men han höll den mosaiska lagen. (Matteus 5:17, 18) Och när han gjorde detta, lät han inte denna rättfärdiga lags bokstav överskugga dess principer. När en kvinna som hade lidit av blödningar i 12 år rörde vid Jesu kläder och blev botad, sade Jesus till henne: ”Dotter, din tro har gjort dig frisk; gå din väg i frid.” (Lukas 8:43–48) Jesu medkännande ord var en bekräftelse på att han enligt Guds normer för rättvisa hade tagit hänsyn till hennes belägenhet. Hon hade formellt sett överträtt den mosaiska lagen genom att vistas i folkskaran trots att hon var ceremoniellt oren, men på grund av sin tro förtjänade hon dock att bli botad. — 3 Moseboken 15:25–27; jämför Romarna 9:30–33.

Rättfärdighet är för alla

15, 16. a) Vad kan vi lära oss om rättvisa av Jesu liknelse om den medmänsklige samariern? b) Varför bör vi undvika att vara ”alltför rättfärdiga”?

¹⁵ Förutom att Jesus betonade det medkännande draget i rättvisa enligt Guds normer, lärde han också sina lärjungar att sådan rättvisa skulle omfatta alla människor. Jesus skulle enligt Jehovas vilja ”föra fram” ”rättvisa” åt nationerna. (Jesaja 42:1) Det var detta Jesus ville framhålla i en av sina mest berömda liknelser, liknelsen om den medmänsklige samariern (eller den barmhärtige samariten). Den liknelsen framfördes som svar på frågan: ”Vem är egentligen min nästa?”, från en man som var kunnig i Lagen men som önskade ”visa sig vara rättfärdig”. Han frågade säkert detta för att han ville begränsa sina skyldigheter att visa medmänsklighet till att endast omfatta judarna. Samariern i Jesu liknelse visade däremot rättfärdighet enligt Guds normer genom att vara villig att använda sin tid och sina pengar till att hjälpa en främling från en annan nation. Jesus avslutade sin liknelse genom att ge mannen som frågade följande råd: ”Gör detsamma för egen del.” (Lukas 10:25–37) Genom att vi på samma sätt gör gott mot människor, oavsett deras ras eller etniska bakgrund, efterliknar vi Guds rättvisa. — Apostlagärningarna 10:34, 35.

¹⁶ De skriftlärdas och fariséernas exempel påminner oss däremot om att vi, för att utöva rättvisa enligt Guds normer, inte får vara ”alltför rättfärdiga”. (Predikaren 7:16) Gud godkänner inte att man försöker imponera på andra genom att skrytsamt framhäva sin egen rättfärdighet eller lägga överdriven vikt vid människogjorda regler. — Matteus 6:1.

17. Varför är det så viktigt att vi visar rättvisa enligt Guds normer?

¹⁷ En orsak till att Jesus gjorde klart för nationerna vad rättvisa enligt Guds normer innebar var att han ville lära sina lärjungar att handla i enlighet med dessa. Varför är detta så viktigt? Jo, Bibeln uppmanar oss att vi skall ”bli ... Guds efterliknare”, och alla Guds vägar är rättvisans vägar. (Efesierna 5:1) Och Mika 6:8 förklarar att ett av Jehovas krav är att vi ”utövar rättvisa”, när vi vandrar med vår Gud. Och Sefanja 2:2, 3 påminner oss om att vi, om vi önskar bli dolda under Jehovas vredes dag, måste ”söka rättfärdighet” innan den dagen kommer.

18. Vilka frågor skall vi besvara i följande artikel?

¹⁸ Dessa kritiska sista dagar är därför en ”särskilt godtagbar tid” att utöva rättvisa. (2 Korinthierna 6:2) Vi kan vara övertygade om att Jehova kommer att välsigna oss, om vi i likhet med Job gör rättfärdighet till vår klädedräkt och rättvisa till vår ”ärmlösa överklädnad”. (Job 29:14) Hur kan tro på Jehovas rättvisa hjälpa oss att se framtiden an med tillförsikt? Och hur skyddar rättvisa enligt Guds normer oss andligen, medan vi väntar på den rättfärdiga ”nya jorden”? (2 Petrus 3:13) Dessa frågor skall följande artikel besvara.

[Fotnoter]

Kan du förklara?

◻ Vad är innebörden i rättvisa enligt Guds normer?

◻ Hur undervisade Jesus nationerna om rättvisa?

◻ Varför var fariséernas rättfärdighet förvrängd?

◻ Varför måste vi utöva rättvisa?

[Bild på sidan 8]

Jesus klargjorde hur omfattande rättvisa är enligt Guds normer