Foga till din kunskap självbehärskning
”Ni [skall] ... till er kunskap [foga] självbehärskning.” (2 PETRUS 1:5–8)
1. Vilken oförmåga är orsak till många problem bland människor?
UNDER en stor kampanj mot narkotika uppmanades ungdomar i USA: ”Säg nej.” Tänk hur mycket bättre det skulle vara om var och en sade nej inte bara till narkotika, utan också till överdrivet drickande, till oförståndiga eller omoraliska levnadssätt, till oärliga affärsmetoder och till ”de ting köttet har begär till”! (Romarna 13:14) Men vem säger att det alltid är lätt att säga nej?
2. a) Vilka bibliska exempel visar att svårigheten att säga nej inte är något nytt? b) Vad bör de här exemplen uppmuntra oss att göra?
2 Eftersom alla ofullkomliga människor har svårt att utöva självbehärskning, bör vi vara intresserade av att lära oss hur vi vinner varje strid som vi ställs inför. Bibeln berättar för oss om människor i det förgångna som strävade efter att tjäna Gud men som ibland hade svårt att säga nej. Tänk på David och hans äktenskapsbrott med Batseba. Det ledde till att det barn som de avlat i äktenskapsbrott dog och likaså till att Batsebas man dog, och båda dessa var oskyldiga. (2 Samuelsboken 11:1–27; 12:15–18) Eller tänk på aposteln Paulus, som öppet erkände: ”Ty det goda, som jag gärna vill, gör jag inte, utan det onda, som jag inte vill, det utövar jag.” (Romarna 7:19) Känner du dig ibland lika frustrerad? Paulus fortsatte: ”Jag har verkligen min lust i Guds lag efter den människa jag är invärtes, men i mina lemmar ser jag en annan lag, som för krig mot mitt sinnes lag och gör mig till fånge under syndens lag, som finns i mina lemmar. Jag eländiga människa! Vem skall rädda mig från den kropp som genomlider denna död?” (Romarna 7:22–24) Bibliska exempel bör styrka oss i vårt beslut att aldrig ge upp i vår kamp för att uppnå större självbehärskning.
Självbehärskning – något att lära sig
3. Förklara varför vi inte kan förvänta att det skall vara lätt att utöva självbehärskning.
3 Självbehärskning, som inbegriper förmågan att säga nej, nämns i 2 Petrus 1:5–7 tillsammans med tro, dygd, kunskap, uthållighet, gudaktig hängivenhet, broderlig tillgivenhet och kärlek. Ingen av dessa andra önskvärda egenskaper är helt och hållet medfödd. De måste uppodlas. För att visa dem i väsentlig grad krävs det beslutsamhet och ansträngning. Bör vi förvänta att det skall vara på något sätt lättare med självbehärskning?
4. Varför menar många att de inte har några problem i fråga om självbehärskning, men på vad är detta ett tecken?
4 Det är sant att det finns miljoner människor som kan tycka att de inte har några problem i fråga om självbehärskning. De lever sitt liv på det sätt som de behagar och uppför sig medvetet eller omedvetet i överensstämmelse med det ofullkomliga köttets ingivelser och ägnar föga uppmärksamhet åt följderna – för dem själva eller för andra. (Judas, vers 10) Bristen på förmåga och villighet att säga nej är mera uppenbar nu än någonsin tidigare. Detta är ett tecken på att vi verkligen lever i ”de sista dagarna”, som Paulus skrev om när han förutsade: ”Kritiska tider som är svåra att komma till rätta med [skall] vara här. Ty människorna skall vara egenkära, penningkära, inbilska, övermodiga, hädare, ... utan självbehärskning.” (2 Timoteus 3:1–3)
5. Varför är Jehovas vittnen intresserade av ämnet självbehärskning, och vilket råd är fortfarande giltigt?
5 Jehovas vittnen är väl medvetna om den utmaning som behovet av självbehärskning utgör. I likhet med Paulus är de medvetna om kampen mellan en önskan att behaga Gud genom att leva enligt hans normer och det handlingssätt som det ofullkomliga köttet kan driva dem att följa. Av detta skäl har de länge varit intresserade av hur man vinner den här kampen. År 1916 talades det i ett tidigt nummer av den tidskrift som du läser just nu om ”det rätta tillvägagångssättet att vinna herravälde över oss själva, våra tankar, våra ord och vårt uppförande”. Det gavs ett förslag att ha Filipperna 4:8 i tankarna. Guds råd i det här skriftstället är fortfarande giltigt, trots att det ursprungligen framfördes för omkring 2 000 år sedan och förmodligen är svårare att följa nu än det var på den tiden eller 1916. Men kristna kämpar intensivt för att säga nej till världsliga begär, medvetna om att de genom att göra det säger ja till sin Skapare.
6. Varför har vi inte orsak att misströsta när vi uppodlar självbehärskning?
6 Självbehärskning nämns i Galaterna 5:22, 23 som en del av ”[den heliga] andens frukt”. Om vi visar denna egenskap tillsammans med ”kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet”, kommer vi att finna att det är till stor nytta för oss. Om vi gör det, kommer vi, som Petrus förklarade, att hindras från att bli ”overksamma eller utan frukt” i vår tjänst för Gud. (2 Petrus 1:8) Men vi bör inte misströsta eller domfälla oss själva, om vi inte visar dessa egenskaper så snabbt och så fullständigt som vi skulle vilja. I skolan lade du förmodligen märke till att en del elever lärde sig saker snabbare än andra. På arbetsplatsen kan somliga lära sig en ny uppgift snabbare än arbetskamraterna. På liknande sätt är det somliga som är snabbare än andra på att tillägna sig kristna egenskaper. Det viktiga är att vi så gott vi kan fortsätter att uppodla egenskaper som Gud vill se. Detta kan vi göra genom att helt och fullt utnyttja den hjälp Jehova ger genom sitt ord och genom församlingen. Att vi snabbt når vårt mål är mindre viktigt än att vi gör bestämda ansträngningar för att fortsätta att göra framsteg.
7. Vad visar att självbehärskning är viktigt?
7 Trots att självbehärskning upptas sist bland de egenskaper som frambringas av anden, är den inte på något vis mindre viktig än de andra. Tvärtom. Vi bör hålla i minnet att alla ”köttets gärningar” skulle kunna undvikas om vi hade fullkomlig självbehärskning. Men ofullkomliga människor är benägna att ge efter för någon form av ”köttets gärningar”, dvs. ”otukt, orenhet, tygellöshet, avgudadyrkan, utövande av spiritism, fientligheter, osämja, svartsjuka, yttringar av förbittring, av stridslystnad, söndringar, sekter”. (Galaterna 5:19, 20) Vi måste därför ständigt föra en kamp och vara beslutna att utrota negativa tendenser ur både hjärta och sinne.
Somliga har en svårare kamp
8. Vilka faktorer gör det särskilt svårt för somliga att visa självbehärskning?
8 Somliga kristna har svårare än andra att visa självbehärskning. Vad är orsaken? Den fostran föräldrarna gett eller tidigare erfarenheter kan bidra till det. Om vi tycker att det inte har varit något problem att uppodla och visa självbehärskning, är det en orsak till glädje. Men vi bör verkligen visa medkänsla och förståelse när vi har att göra med dem som har svårare att visa självbehärskning, även om deras oförmåga i fråga om detta kan skapa problem för oss. Och vem av oss har, med tanke på sin egen ofullkomlighet, något skäl att vara egenrättfärdig? (Romarna 3:23; Efesierna 4:2)
9. Vilka svagheter har somliga, och när kommer dessa svagheter att vara helt övervunna?
9 Vi kan illustrera det så här: Vi kan känna till att vissa medkristna som har slutat att använda tobak eller ”partydroger” fortfarande ibland känner ett starkt begär efter dem. Somliga kan finna att det är svårt att begränsa sin konsumtion av mat eller alkoholhaltiga drycker. Andra har svårt att vakta sin tunga, och därför felar de ofta i ord. För att ta itu med sådana ofullkomligheter krävs det ihärdiga ansträngningar i fråga om att uppodla självbehärskning. Varför är det så? I Jakob 3:2 medges det realistiskt: ”Vi felar alla många gånger. Om någon inte felar i ord, är denne en fullkomlig man, i stånd att också tygla hela sin kropp.” Ytterligare andra känner ett starkt spelbegär. Eller också kan de finna det svårt att behärska sitt humör. Det kan kräva tid att lära sig att framgångsrikt ta itu med dessa eller liknande svagheter. Även om vi kan göra tydliga framsteg nu, är det först när vi blir fullkomliga som orätta begär blir helt utrotade. Under tiden kommer vår strävan att utöva självbehärskning att hjälpa oss att undvika att återfalla i ett syndigt livsmönster. Låt oss, allteftersom kampen fortsätter, hjälpa varandra att inte ge upp. (Apostlagärningarna 14:21, 22)
10. a) Varför är det en särskilt stor utmaning att utöva självbehärskning i fråga om det sexuella för somliga? b) Vilken stor förändring gjorde en viss broder? (Se rutan på sidan 16.)
10 Ett annat område där somliga finner det svårt att utöva självbehärskning är det sexuella. Människans sexualitet är i sig själv en del av hur Jehova Gud har skapat oss. Men somliga har särskilt svårt att hålla det sexuella på sin rätta plats, alltså i överensstämmelse med Guds normer. Deras svårigheter kan förvärras därför att de har en särskilt stark sexualdrift. Vi lever i en sexgalen värld som har en benägenhet att egga upp passionens lågor på många sätt. Detta kan vålla ett verkligt problem för kristna som vill förbli ogifta – åtminstone till en tid – för att kunna tjäna Gud fria från de distraherande faktorer som hör äktenskapet till. (1 Korinthierna 7:32, 33, 37, 38) Men i överensstämmelse med Bibelns förklaring att ”det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär” kan de besluta sig för att gifta sig, vilket verkligen är aktningsvärt. Samtidigt är de beslutna att gifta sig bara ”i Herren”, enligt det råd Bibeln ger. (1 Korinthierna 7:9, 39) Vi kan vara övertygade om att Jehova gläder sig över att de är intresserade av att upprätthålla hans rättfärdiga principer. Deras medkristna räknar det som en glädje att få vara förenade med sanna tillbedjare som står så högt när det gäller moralnormer och ostrafflighet.
11. Hur kan vi vara till hjälp för en broder eller en syster som vill gifta sig men som inte har kunnat göra det?
11 Hur är det då om man inte kan finna någon passande partner? Föreställ dig den frustration som den kan känna som vill gifta sig men inte har kunnat göra det! Han kan se sina vänner gifta sig och uppnå ett mått av lycka, medan han själv fortfarande söker en passande partner. För somliga i den här situationen kan den orena vanan att onanera bli ett ihållande problem. Hur som helst vill ingen kristen oavsiktligt göra något som slår ner modet på den som kämpar för att förbli ren. Vi skulle oavsiktligt kunna göra någon modfälld, om vi kom med sådana tanklösa kommentarer som: ”När skall du gifta dig då?” Detta kan sägas utan någon ond avsikt, men det skulle verkligen vara mycket bättre om vi visade självbehärskning i fråga om att vakta tungan! (Psalm 39:1) De bland oss som bevarar sig rena medan de är ogifta förtjänar vårt varmaste beröm. Hellre än att säga något som kan vara nedslående bör vi sträva efter att vara uppmuntrande. Vi kan till exempel göra en ansträngning att ta med ogifta när en liten grupp mogna kristna samlas för en måltid eller uppbyggande kristen samvaro.
Självbehärskning i äktenskapet
12. Varför behövs ett mått av självbehärskning också av dem som är gifta?
12 Att man är gift eliminerar inte i sig självt behovet av självbehärskning när det gäller sex. Ett exempel är att de sexuella behoven kan vara mycket olika för man och hustru. Eller också kan den ena makens fysiska tillstånd ibland göra normalt sexuellt umgänge svårt eller till och med omöjligt. Det kan hända att den ena maken på grund av tidigare erfarenheter kan finna det svårt att lyda befallningen: ”Må mannen ge sin hustru det som tillkommer henne; men må också hustrun göra detsamma mot sin man.” I en sådan situation kan den andra parten behöva visa extra självbehärskning. Men båda kan tänka på Paulus kärleksfulla råd till gifta kristna: ”Beröva inte varandra detta, utom efter inbördes samtycke för en fastställd tid, för att ni skall kunna ägna tid åt bön och kunna komma tillsammans igen, så att Satan inte kan fortsätta att fresta er på grund av er oförmåga att lägga band på er.” (1 Korinthierna 7:3, 5)
13. Vad kan vi göra till förmån för dem som kämpar för att utöva självbehärskning?
13 Gifta par kan verkligen vara glada om båda parter har lärt sig att utöva självbehärskning i denna den mest intima relationen. Samtidigt gör de väl i att visa förståelse för medtillbedjare som fortfarande kämpar för att visa detta på det här området. Vi bör aldrig glömma att be att Jehova skall ge våra andliga bröder insikt, mod och beslutsamhet att fortsätta sin kamp för att visa självbehärskning och vidta åtgärder för att övervinna otillbörliga begär. (Filipperna 4:6, 7)
Fortsätt att hjälpa varandra
14. Varför bör vi uppträda medkännande och förstående mot medkristna?
14 Ibland kan vi finna det svårt att visa förståelse för medkristna som kämpar för att visa självbehärskning på ett område där vi själva inte har några svårigheter. Men människor är av naturen olika. Somliga behärskas lätt av känslor, medan andra inte gör det. Somliga finner att det är jämförelsevis lätt att styra sig – självbehärskningen är inte något stort problem. Andra har det svårare. Men kom ihåg att den som kämpar inte är ond. Medkristna behöver vår förståelse och medkänsla. Vår egen lycka är inbegripen, då vi fortsätter att visa barmhärtighet mot dem som fortfarande kämpar med att visa självbehärskning i högre grad. Vi kan förstå detta av Jesu ord i Matteus 5:7.
15. Varför är orden i Psalm 130:3 trösterika när det gäller självbehärskning?
15 Vi vill aldrig göra oss skyldiga till en felbedömning när det gäller en medkristen som vid något tillfälle kan ha underlåtit att visa den kristna personligheten. Det är verkligen uppmuntrande att Jehova inte bara ser det tillfälle då vi kan ha misslyckats, utan att han ser de många gånger då vi lyckades, även om våra medkristna inte har lagt märke till dem. Det är mycket uppmuntrande att tänka på orden i Psalm 130:3: ”Om det var missgärningar du gav akt på, o Jah, o Jehova, vem skulle då kunna bestå?”
16, 17. a) Hur kan vi tillämpa Galaterna 6:2, 5 med avseende på självbehärskning? b) Vad kommer vi härnäst att ta upp i fråga om självbehärskning?
16 För att behaga Jehova måste var och en av oss uppodla självbehärskning, men vi kan vara säkra på våra kristna bröders hjälp. Visserligen måste var och en bära sin egen ansvarsbörda, men vi uppmanas ändå att hjälpa varandra att komma till rätta med svagheter. (Galaterna 6:2, 5) Vi kan sätta värde på den förälder, partner eller vän som hindrar oss från att gå till platser som vi inte bör gå till, se sådant som vi inte bör se eller göra sådant som vi inte bör göra. Den personen hjälper oss att visa självbehärskning – förmågan att säga nej och mena det!
17 Många kristna kan instämma i det vi hittills har sagt om självbehärskning, men de kan tycka att de själva behöver göra stora förbättringar. De skulle vilja visa självbehärskning mera helt och fullt, i den utsträckning de tror att ofullkomliga människor rimligtvis kan förväntas göra det. Känner du det så? Vad kan du då göra i fråga om att uppodla denna sida av Guds andes frukt? Och hur kan du genom att göra det få hjälp att nå dina långsiktiga mål som kristen? Låt oss ta upp detta i nästa artikel.
Minns du?
Varför är självbehärskning ...
• viktig för kristna att odla?
• en särskild utmaning för somliga?
• nödvändig i äktenskapet?
• en egenskap som vi kan hjälpa varandra att uppodla?
[Ruta/bild på sidan 16]
Han lärde sig att säga nej
Ett Jehovas vittne i Tyskland hade anställning som teletekniker. I arbetet ingick att övervaka omkring 30 monitorer för olika TV- och radioprogram. När det inträffade störningar, måste han se på programmen för att finna felet. Han säger: ”Störningarna verkade alltid komma vid fel tidpunkt, precis när vålds- eller sexscener visades. De motbjudande scenbilderna tycktes stanna i mitt huvud i flera dagar och kanske veckor, som om de hade bränts in i min hjärna.” Han tillstår att det här hade en negativ verkan på hans andlighet: ”Jag är ganska hetlevrad, så våldsscenerna gjorde det svårare att utöva självbehärskning. Sexscenerna orsakade spänningar mellan mig och min hustru. Det var en daglig kamp. För att inte förlora kampen beslöt jag att söka ett annat arbete, även om det betydde att jag fick lägre lön. För inte så länge sedan lyckades jag finna ett. Min önskan har blivit uppfylld.”
[Bilder på sidan 15]
Kunskap som vi fått genom bibelstudium hjälper oss att utöva självbehärskning