Informellt vittnande på engelska i Mexico

APOSTELN Paulus utnyttjade tiden och vittnade informellt medan han väntade på sina reskamrater i Athen. I Bibeln sägs det att han började ”resonera ... varje dag på torget med dem som råkade vara där”. (Apostlagärningarna 17:17) Jesus vittnade informellt för en samarisk kvinna vid en brunn när han färdades från Judeen till Galileen. (Johannes 4:3–26) Utnyttjar du varje tillfälle till att tala med andra om de goda nyheterna om Guds kungarike?

Det går utmärkt bra att vittna informellt på engelska i Mexico. Turister besöker semesterorterna, studenter kommer och går, och utlänningar som flyttat till Mexico efter pensioneringen söker sig till parker och restauranger. Många Jehovas vittnen som talar engelska har blivit duktiga på att inleda samtal med dessa människor. Ja, de är faktiskt vakna för tillfällen att prata med alla som ser ut att vara utlänningar eller som talar engelska. Vi skall se hur de gör.

Utländska Jehovas vittnen som förkunnar på engelska i Mexico går ofta helt enkelt fram till människor, som uppenbarligen också är utlänningar, och frågar varifrån de kommer. Den frågan leder helt naturligt till att de i sin tur frågar varför vittnena själva befinner sig i Mexico. De får då möjlighet att berätta om sin kristna tro. Gloria, som tjänar i Oaxaca där behovet av engelsktalande förkunnare är stort, tycker att det här är det lättaste sättet att inleda ett samtal. Gloria hade vittnat informellt på torget och var på väg hem, när hon blev stoppad av ett gift par från England. Kvinnan utbrast: ”Så oväntat att se en svart kvinna komma gående här i Oaxaca!” I stället för att ta illa upp skrattade Gloria, och de började prata om varför hon var i Mexico. Kvinnan sade att hon ville bjuda hem Gloria på en kopp kaffe, så de avtalade om en tid, och sedan frågade Gloria om hon ville ha tidskrifterna Vakttornet och Vakna!, men kvinnan tackade nej och sade att hon var ateist. Gloria sade då att hon tyckte om att samtala med ateister och att hon gärna skulle vilja höra vad kvinnan tyckte om artikeln ”Religiösa byggnader – Behöver vi dem?” Kvinnan tog emot tidskriften och sade: ”Om du kan övertyga mig, då har du verkligen gjort en bedrift!” Flera intressanta samtal följde över många koppar kaffe. Paret återvände senare till England, men samtalen fortsatte via e-post.

Gloria började också prata med Saron, en student från Washington D.C. som arbetade ideellt i Oaxaca tillsammans med mexikanska kvinnor som en del av sitt examensarbete. Gloria berömde henne för hennes insats och berättade sedan varför hon själv var i Mexico. Det här ledde till ett fint samtal om Bibeln och vad Gud kommer att göra – inte bara för de fattiga utan för alla människor. Saron sade att hon tyckte det var ironiskt att en av de första människorna hon träffade på i Mexico var ett Jehovas vittne, hon som aldrig hade talat med vittnena i USA. Hon tackade ja till ett bibelstudium och började genast vara med vid mötena.

Många utlänningar har flyttat till Mexicos badorter därför att de vill bo i paradislika omgivningar. Laurel använder det som inledning när hon samtalar med människor i Acapulco. Hon frågar om det är mer paradislikt i Acapulco än på den plats de kommer ifrån och vad det är som gör att de trivs just här. Sedan förklarar hon att hela jorden snart kommer att bli ett verkligt paradis. Hon inledde ett sådant samtal med en kanadensisk kvinna som hon träffade hos veterinären, och det ledde till att ett bibelstudium sattes i gång. Skulle någonting liknande fungera bra där du bor?

På gator och torg

Ofta inleds samtal på gator och torg med frågan: Talar du engelska? Många i Mexico gör det på grund av sitt yrke eller för att de har bott i USA.

Ett gift par som är Jehovas vittnen började samtala med en äldre kvinna som satt i rullstol och hade med sig en sköterska. De frågade den gamla damen om hon talade engelska. Det gjorde hon, för hon hade bott många år i USA. Hon tog emot Vakttornet och Vakna!, som hon aldrig hade läst förut, och gav vittnena sitt namn, Consuelo, och sin adress. När paret skulle besöka henne fyra dagar senare, upptäckte de att hon bodde på ett vårdhem som drevs av katolska nunnor. Till att börja med verkade det som om de inte skulle få träffa Consuelo. Nunnorna var misstänksamma och sade att hon inte kunde ta emot dem. Men paret gav inte upp utan bad att nunnorna skulle låta Consuelo få veta att de var där och att de ville hälsa på henne. Consuelo bjöd in dem på en gång. Sedan dess studerar den här 86-åriga kvinnan Bibeln regelbundet, trots negativa kommentarer från nunnorna. Hon har också följt med till några möten.

I Ordspråksboken 1:20 sägs det: ”Den sanna visheten ropar högt på gatan. På torgen låter den höra sin röst.” Det är precis vad som hände på torget i San Miguel de Allende. Tidigt en morgon började Ralph samtala med en medelålders man som satt på en bänk. Mannen blev mycket överraskad när han blev erbjuden tidskrifterna Vakttornet och Vakna!, och han berättade för Ralph om sitt liv.

Mannen var vietnamveteran, och han hade fått ett nervsammanbrott under militärtjänstgöringen på grund av den psykiska påfrestning det innebar att se allt dödande. Han hade blivit förflyttad från fronten till ett militärläger och där fått i uppgift att tvätta de dödade soldaternas kroppar innan de skickades till USA. Trots att det var 30 år sedan, led han fortfarande av ständiga mardrömmar och ångest. Just den här morgonen, medan han satt där på torget, hade han bett en tyst bön om hjälp.

Krigsveteranen tog emot litteratur och en inbjudan till Rikets sal. Han var med på ett möte, och efteråt sade han att han under dessa två timmar hade upplevt sinnesfrid för första gången på 30 år. Mannen skulle stanna bara ett par veckor i San Miguel de Allende, men han uppskattade bibelstudiestunderna, och han besökte även alla möten innan han återvände hem. Vittnena ordnade så att han sedan skulle kunna fortsätta sitt studium.

Informellt vittnande på arbetet och i skolan

Låter du dina arbetskamrater få veta att du är ett Jehovas vittne? Det gör Adrián, som säljer semesterlägenheter i Cabo San Lucas. Vad har detta lett till? Hans arbetskamrat Judy berättar: ”Om någon för bara tre år sedan hade sagt att jag skulle bli ett Jehovas vittne, hade jag sagt: ’Aldrig i livet!’ Men jag ville läsa igenom Bibeln. Jag tänkte: ’Det kan väl inte vara så svårt, jag som älskar att läsa.’ Men jag tror inte jag läste mer än sex sidor innan jag förstod att jag behövde hjälp. Den ende jag kunde komma på att fråga var min arbetskamrat Adrián. Jag tyckte om att prata med honom, eftersom han var den ende som var riktigt vettig.” Adrián erbjöd sig direkt att tillsammans med sin fästmö, Katie, komma och besvara alla Judys frågor. Katie började studera Bibeln med henne, och det dröjde inte länge förrän Judy blev döpt som ett Jehovas vittne.

Vad sägs om informellt vittnande i skolan? Två vittnen, som tog lektioner i spanska på universitetet, var frånvarande en dag för att kunna vara med vid en sammankomst. När de kom tillbaka blev de ombedda att berätta på spanska vad de hade gjort. De tog tillfället i akt och vittnade om sin tro så gott de kunde på spanska. Deras lärare, Silvia, var mycket intresserad av Bibelns profetior. Hon tackade ja till ett bibelstudium på engelska och är nu en förkunnare av de goda nyheterna. Flera av hennes familjemedlemmar studerar också. Silvia säger: ”Jag har hittat det jag har sökt efter i hela mitt liv.” Ja, informellt vittnande kan frambringa fin frukt.

Andra möjligheter att vittna

Att man är gästfri kan också leda till att man får vittna. Det har Jim och Gail, ett gift par som tjänar i San Carlos i Sonora, fått uppleva. En kvinna som var ute med sina hundar klockan sex på morgonen stannade till för att beundra deras trädgård. Jim och Gail bjöd in henne på en kopp kaffe. Kvinnan var 60 år, och det här var första gången som hon hörde talas om Jehova och hoppet att få leva för evigt på jorden. Ett bibelstudium sattes i gång.

Någon som också är vänlig mot främlingar är Adrienne. När hon var ute och åt på en restaurang i Cancún kom en liten pojke fram och frågade om hon kom från Canada. När hon sade att hon gjorde det, berättade pojken att han och hans mamma försökte hjälpa hans syster med ett skolarbete om kanadensare. Mamman, som talade engelska, kom fram till bordet. Adrienne svarade tålmodigt på alla frågor om kanadensare och sade sedan: ”Det finns ett väldigt viktigt skäl till att jag kom hit från Canada. Jag vill hjälpa människor att lära sig mer om Bibeln. Skulle du själv vilja veta mer om den boken?” Det ville kvinnan. Hon hade lämnat sin kyrka tio år tidigare och försökt studera Bibeln på egen hand. Adrienne fick hennes telefonnummer och adress, och ett givande bibelstudium sattes i gång.

”Sänd ditt bröd över vattnet”

Genom att tala om Bibelns sanning vid varje tillfälle kan man ofta vittna för människor som haft få eller inga möjligheter alls att höra budskapet om Riket. På ett livligt kafé i hamnstaden Zihuatanejo erbjöd ett vittne ett utländskt gift par att slå sig ner vid hennes bord, eftersom alla andra platser var upptagna. Det här paret hade seglat från den ena platsen till den andra i sju års tid. De sade att de inte var så positivt inställda till vittnena. Men efter sammanträffandet på kaféet besökte vittnet det här paret på deras båt och bjöd hem dem. De tog emot 5 böcker och över 20 tidskrifter och lovade att de skulle ta kontakt med Jehovas vittnen när de kom till nästa hamn.

Ett par andra förkunnare, Jeff och Deb, lade märke till en familj med en söt liten dotter på en servering i ett shoppingcentrum i Cancún. De sade några berömmande ord om dottern, varpå föräldrarna frågade om de ville vara med och dela på deras pizza. Det visade sig att den här familjen kom från Indien. De hade aldrig hört talas om Jehovas vittnen och hade inte heller sett vittnenas litteratur. När de lämnade shoppingcentret hade de fått några av Jehovas vittnens publikationer.

På en ö utanför Yucatáns kust fick Jeff vara med om någonting liknande. Ett nygift par bad honom att ta ett kort på dem, vilket han gärna gjorde. Han fick sedan veta att de inte hade träffat och inte ens hört talas om Jehovas vittnen, trots att de hade bott i USA de senaste 12 åren. De hade en trevlig pratstund, och Jeff uppmuntrade dem att söka upp vittnena när de kom hem igen.

Det kanske inträffar något speciellt där du bor som skulle kunna ge dig tillfälle att vittna informellt. När USA:s president kom för att besöka Mexicos president på hans farm i närheten av Guanajuato uppmärksammades det av reportrar från hela världen. En familj som är Jehovas vittnen bestämde sig för att utnyttja den här möjligheten att vittna på engelska, och de hade fin framgång. En av reportrarna hade till exempel bevakat flera krig, bland annat i Kosovo och Kuwait. En av hans kolleger hade dött i hans armar efter att ha blivit skjuten av en krypskytt. När reportern hörde förkunnarna berätta om uppståndelsehoppet, fick han tårar i ögonen och tackade Gud för att han låtit honom få veta att det finns en mening med livet. Han sade att även om han inte skulle träffa just de vittnena igen bar han med sig de här goda nyheterna från Bibeln i sitt hjärta.

Som de här erfarenheterna visar får vi inte alltid veta vad det slutliga resultatet blir av att vi vittnar informellt. Men den vise kung Salomo sade: ”Sänd ditt bröd över vattnet, ty efter många dagar får du det tillbaka.” Han sade också: ”Så din säd om morgonen, och låt inte din hand vila innan kvällen kommer; ty du vet inte var detta får framgång, antingen här eller där, eller om båda delarna är lika bra.” (Predikaren 11:1, 6) Ja, ”sänd ditt bröd” över många vatten och ”så din säd” frikostigt precis som Paulus och Jesus gjorde och som engelsktalande vittnen i Mexico nu gör.