Är dina planer i linje med Guds avsikter?

DEN grå nötkråkan är en sångfågel som håller till i skogarna i västra Nordamerika. Varje år samlar den in över 30 000 frön, som den gömmer undan på runt 2 500 olika ställen som en förberedelse för de kalla vintermånaderna. Den här fågeln tillhör verkligen dem som ”instinktivt är visa” när det gäller att förbereda sig för framtiden. (Ordspråksboken 30:24)

Människan har fått en ännu mer fantastisk förmåga. Hon kan dra lärdom av tidigare erfarenheter och låta detta påverka hennes planer för framtiden, en förmåga som saknar motstycke bland alla Jehovas jordiska skapelser. Den vise kung Salomo konstaterade: ”Många är planerna i en mans hjärta.” (Ordspråksboken 19:21)

Trots detta kan människor i allmänhet inte grunda sina planer på annat än antaganden om framtiden. När vi till exempel planerar för morgondagen, så utgår vi från att solen skall gå upp och att vi skall vara vid liv. Det första antagandet är välgrundat, men det andra är inte lika självklart. Bibelskribenten Jakob skrev mycket realistiskt: ”Ni ... vet [inte] vad ert liv kommer att vara i morgon.” (Jakob 4:13, 14)

Jehova Gud har inga sådana begränsningar. Han känner redan ”från början” till ”slutet”. Vad som än händer kommer hans avsikter alltid att förverkligas. ”Mitt beslut skall bestå”, förklarar han, ”och allt som behagar mig kommer jag att göra.” (Jesaja 46:10) Men vad händer när människor gör upp planer som inte är i linje med Guds avsikter?

När människor inte tar hänsyn till Guds avsikter

För omkring 4 000 år sedan hade de som byggde Babels torn planer på att hindra människor från att sprida sig ut över jorden. De sade: ”Kom! Låt oss bygga en stad åt oss och likaså ett torn som har sin spets i himlen, och låt oss göra oss ett berömt namn, så att vi inte blir skingrade över hela jordens yta.” (1 Moseboken 11:4)

Det här var emellertid inte alls Guds avsikt med jorden. Han hade gett Noa och hans söner befallningen: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden.” (1 Moseboken 9:1) Gud hindrade de upproriska människorna i Babel från att verkställa sina planer. Hur då? Han skapade förvirring i deras språk så att de inte längre kunde kommunicera med varandra. ”Så skingrade Jehova dem därifrån över hela jordens yta.” (1 Moseboken 11:5–8) De som byggde Babel tvingades inse en viktig sak. När människans planer inte är i linje med Guds avsikter kommer ”det som Jehova har beslutat” att vara det som ”står fast”. (Ordspråksboken 19:21) Låter du sådana lärdomar från det flydda påverka ditt liv?

En rik man som var oförståndig

Vi kanske inte planerar att bygga ett torn, men många i vår tid gör upp planer på att skaffa sig ett stort bankkonto och samla på sig materiella ägodelar, så att de kan leva ett bekvämt liv när de går i pension. Det är bara naturligt att man vill njuta av sitt hårda arbete. ”Varje människa bör äta och dricka och njuta av det som är gott för all sin möda”, skrev Salomo. ”Det är Guds gåva.” (Predikaren 3:13)

Men Jehova håller oss ansvariga för hur vi använder denna gåva. För nästan 2 000 år sedan betonade Jesus detta för sina lärjungar med hjälp av en liknelse. Han sade: ”En rik mans odlade jord hade burit riklig skörd. Följaktligen började han överlägga med sig själv och säga: ’Vad skall jag göra, eftersom jag inte har någonstans att samla in min skörd?’ Så sade han: ’Detta skall jag göra: Jag river mina förrådshus och bygger större, och där samlar jag in all min spannmål och allt mitt goda; sedan kan jag säga till min själ: ”Själ, du har mycket gott lagrat för många år; ta nu igen dig, ät, drick, roa dig.”’” (Lukas 12:16–19) Nog låter den rike mannens mål rätt rimliga, eller hur? Mannen i liknelsen verkade förbereda sig för framtida behov, precis som den grå nötkråkan som nämndes i inledningen.

Trots detta fanns det allvarliga brister i den här mannens resonemang. Jesus fortsatte: ”Men Gud sade till honom: ’Du oförnuftige, nu i natt avkräver man dig din själ. Vem skall då få det du har lagrat upp?’” (Lukas 12:20) Står Jesu ord i strid med det som Salomo sade om att arbete och det goda som det för med sig är gåvor från Gud? Nej, inte alls. Vad var då poängen i det Jesus sade? Han sade: ”Så går det den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.” (Lukas 12:21)

Lärdomen i det som Jesus sade är att Jehova vill att vi tar honom med i beräkningen när vi gör upp våra planer. Den rike mannen hade kunnat vara rik inför Gud om han hade försökt stärka sitt förhållande till Gud och växa till i vishet och kärlek. Av det som mannen sade framgår det tydligt att han inte hade något intresse av det eller av att lämna kvar en del av sin skörd åt de fattiga eller av att frambära offergåvor åt Jehova. Sådana andliga mål och osjälviska handlingar hade ingen plats i den rike mannens liv. Han hade bara sina egna begär och sin egen bekvämlighet i tankarna när han planerade.

Har du lagt märke till att många människor i vår tid har ungefär samma prioriteringar i livet som den rike mannen Jesus beskrev? Oavsett om vi har det gott ställt eller inte är det så lätt att lägga sig till med en materialistisk inställning och låta vardagens behov och önskningar tränga undan de andliga behoven. Vad kan man då göra för att undvika att hamna i den fällan?

Planering för ett ”normalt” liv

Till skillnad från den rike mannen i Jesu liknelse kanske du kämpar med ekonomiska problem. Om du har familj planerar du säkert för att familjen skall få det nödvändiga i livet och att barnen skall kunna få en god grundutbildning. Om du är ensamstående vill du säkert hitta ett arbete eller behålla det arbete du har för att inte ligga andra till last. Det är förnuftiga och meningsfulla mål. (2 Thessalonikerna 3:10–12; 1 Timoteus 5:8)

Men genom att arbeta, äta och dricka – dvs. leva ett så kallat normalt liv – skulle man ändå kunna komma i konflikt med Guds vilja. Hur då? Jesus sade: ”Alldeles som Noas dagar var, så kommer Människosonens närvaro att vara. För såsom de var i de dagarna före den stora översvämningen, då man åt och drack, män gifte sig och kvinnor blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de tog ingen notis förrän den stora översvämningen kom och ryckte bort dem alla, så kommer Människosonens närvaro att vara.” (Matteus 24:37–39)

Före den stora översvämningen på Noas tid kunde människor i allmänhet leva vad som tycktes vara ett normalt liv. Men de ”tog ingen notis” om Guds avsikt att utplåna den onda världen genom en global översvämning, och det var det som var deras problem. De tyckte säkert att Noas livsstil var onormal. Men när översvämningen kom blev det uppenbart att det var Noa och hans familj som hade gjort det mest förståndiga valet.

Alla tillgängliga bevis pekar på att vi nu lever i ändens tid. (Matteus 24:3–12; 2 Timoteus 3:1–5) Guds kungarike kommer snart att ”krossa och göra slut” på den nuvarande tingens ordning. (Daniel 2:44) Under detta kungarikes styre kommer jorden att förvandlas till ett paradis. Sjukdom och död kommer att avlägsnas. (Jesaja 33:24; Uppenbarelseboken 21:3–5) Alla jordens skapelser kommer att leva i harmoni, och ingen kommer att behöva gå hungrig. (Psalm 72:16; Jesaja 11:6–9)

Men innan Jehova Gud ingriper är det hans avsikt att de goda nyheterna om detta kungarike skall ”bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna”. (Matteus 24:14) I enlighet med hans vilja förkunnar nu omkring sju miljoner Jehovas vittnen dessa goda nyheter på mer än fyra hundra språk i 236 länder och områden.

För andra människor kan Jehovas vittnens levnadssätt i vissa avseenden verka märkligt eller rentav löjeväckande. (2 Petrus 3:3, 4) I likhet med dem som levde före den stora översvämningen är flertalet människor i vår tid helt upptagna med vardagens rutiner. De kanske tycker att sådana som inte följer den livsstil som anses vara normal i samhället är obalanserade. Men de som tror på Guds löften betraktar ett liv där tjänsten för Gud kommer i första hand som verkligt balanserat.

Vare sig du är rik eller fattig eller någonstans mitt emellan är det alltså förståndigt att du då och då tänker över dina planer för den närmaste framtiden. När du gör det, fråga dig då om dina planer är i linje med Guds avsikter.

[Bild på sidan 11]

När människans planer inte är i linje med Guds avsikter kommer ”det som Jehova har beslutat” att vara det som ”står fast”

[Bild på sidan 12]

Den rike mannen i Jesu liknelse gjorde upp planer utan att ta hänsyn till Guds avsikter