Vänligt tal bidrar till goda relationer
”Låt ert tal alltid vara fyllt av ljuvt behag.” (KOL. 4:6)
1, 2. Vad ledde det till att en broder var vänlig i tjänsten?
”NÄR jag var ute i tjänsten från dörr till dörr träffade jag en man som blev så arg att hans läppar darrade och hela kroppen skakade”, berättar en broder. ”Jag försökte lugnt resonera med honom med hjälp av Bibeln, men han blev bara ännu argare. Hans fru och barn började också kritisera mig, och jag förstod att det var dags att gå. Jag försäkrade familjen om att jag hade kommit i frid och att jag önskade gå därifrån i frid. Jag visade dem Galaterna 5:22 och 23, där kärlek, mildhet, självbehärskning och frid nämns. Sedan gick jag.
2 När jag senare besökte husen på andra sidan gatan såg jag familjen sitta på trappan framför huset. De ropade på mig. Vad vill de nu? tänkte jag. Mannen hade en tillbringare kallt vatten och frågade om jag ville ha lite att dricka. Han bad om ursäkt för att han hade varit oförskämd och berömde mig för min starka tro. Vi skildes åt som vänner.”
3. Varför får vi inte låta andra göra oss arga?
3 I dagens pressade värld är det oundvikligt att vi ibland möter arga människor, även i tjänsten. Då är det viktigt att vi visar ”mildhet och djup respekt”. (1 Petr. 3:15) Om brodern som nämndes här ovan hade låtit den besöktes vrede och ovänliga sätt få honom att bli arg, skulle mannen förmodligen inte ha ändrat inställning. Han kanske hade blivit ännu argare. Men eftersom brodern behärskade sig och talade vänligt blev resultatet gott.
Vad innebär det att tala vänligt?
4. Varför är det viktigt att tala vänligt?
4 Vare sig vi talar med människor utanför eller inom församlingen, eller med familjemedlemmar, är det viktigt att vi följer aposteln Paulus råd: ”Låt ert tal alltid vara fyllt av ljuvt behag, kryddat med salt.” (Kol. 4:6) Sådant smakfullt, vänligt tal är nödvändigt för att vi ska kunna ha ett gott kommunicerande och bevara friden.
5. Vad innebär inte god kommunikation? Ge ett exempel.
5 God kommunikation innebär inte att man alltid säger vad man tycker och tänker, särskilt inte om man är upprörd. Bibeln visar att okontrollerad vrede är ett tecken på svaghet, inte på styrka. (Läs Ordspråksboken 25:28; 29:11.) Mose var ”den ödmjukaste av alla människor” på sin tid. Men vid ett tillfälle fick israeliternas upproriskhet honom att förlora behärskningen och underlåta att ge Gud äran. Mose var mycket tydlig med vad han tyckte, men det gjorde inte Jehova glad. Mose hade varit ledare för israeliterna i 40 år men gick nu miste om privilegiet att föra dem in i det utlovade landet. (4 Mos. 12:3; 20:10, 12; Ps. 106:32)
6. Vad innebär det att visa urskillning när man talar?
6 Bibeln framhåller att vi ska behärska oss och visa urskillning, eller gott omdöme, när vi talar. ”Där orden är många uteblir inte överträdelse, men den som håller sina läppar i styr handlar med insikt.” (Ords. 10:19; 17:27) Men att visa urskillning innebär inte att man aldrig kan säga vad man tycker. Det betyder att man låter sitt tal vara ”fyllt av ljuvt behag”, att man använder tungan för att läka i stället för att skada. (Läs Ordspråksboken 12:18; 18:21.)
”En tid att tiga och en tid att tala”
7. Vad får vi inte ge uttryck åt, och varför inte det?
7 Vi måste vara vänliga och behärskade när vi talar med arbetskamrater och med människor vi inte känner i tjänsten, men vi måste också vara det i församlingen och i hemmet. Att lufta sin vrede utan att tänka på konsekvenserna kan orsaka allvarlig skada på vår egen och andras andliga, känslomässiga och fysiska hälsa. (Ords. 18:6, 7) Vi måste behärska negativa känslor, som är ett uttryck för vår ofullkomliga natur. Det är inte rätt att tala skymfligt, vara hånfull, visa förakt, hat eller vrede. (Kol. 3:8; Jak. 1:20) Sådant kan förstöra vårt dyrbara förhållande till andra människor och till Jehova. Jesus lärde: ”Var och en som fortsätter att vara vred på sin broder skall vara ansvarig inför domstolen; men vem som än tilltalar sin broder med ett grovt skällsord skall vara ansvarig inför Högsta domstolen; medan vem som än säger: ’Din föraktlige dåre!’ skall vara underkastad det brinnande Gehenna.” (Matt. 5:22)
8. När måste vi ge uttryck åt våra känslor, men på vilket sätt bör vi göra det?
8 Men i vissa situationer kanske vi kommer fram till att det är bäst att tala ut om en sak. Om din broder har sagt eller gjort något som stör dig så mycket att du helt enkelt inte kan överse med det, låt då inte din vrede ligga och gro i ditt hjärta. (Ords. 19:11) Om någon irriterar dig, se då till att du har dina egna känslor under kontroll och ta sedan de steg som behövs för att lösa problemet. Paulus skrev: ”Låt inte solen gå ner medan ni är i ett uppretat tillstånd.” Eftersom problemet fortfarande oroar dig behöver du vänligt ta upp det vid lämpligt tillfälle. (Läs Efesierna 4:26, 27, 31, 32.) Tala öppet men vänligt med din broder, och ha som mål att förhållandet ska bli bra igen. (3 Mos. 19:17; Matt. 18:15)
9. Varför måste vi få våra egna känslor under kontroll innan vi tar upp ett problem med någon?
9 Vi måste naturligtvis välja rätt tillfälle. Det finns ”en tid att tiga och en tid att tala”. (Pred. 3:1, 7) Och ”den rättfärdiges hjärta mediterar för att kunna ge svar”. (Ords. 15:28) Det kan betyda att vi måste vänta innan vi talar ut om ett problem. Om vi skulle göra det medan vi fortfarande är väldigt upprörda kanske det bara blir värre. Men det är inte heller förståndigt att skjuta upp det för länge.
Vänliga handlingar bidrar till goda relationer
10. Hur kan vänliga handlingar förbättra våra relationer till andra?
10 Om vi talar vänligt och har en god kommunikation med andra bidrar det till fredliga relationer. Och om vi anstränger oss för att förbättra våra relationer kan det faktiskt bli lättare att ha en god kommunikation. Om vi gör vänliga saker för andra av rätt motiv, till exempel söker efter möjligheter att hjälpa till, ger presenter eller är gästfria, kan det bidra till att vi kan prata öppet med varandra. Det kan rentav hopa ”glödande kol” på deras huvud och kanske locka fram deras goda egenskaper, så att det blir lättare att lösa ett problem. (Rom. 12:20, 21)
11. Vilket initiativ tog Jakob för att förbättra förhållandet till Esau, och hur gick det?
11 Patriarken Jakob insåg detta. Hans tvillingbror, Esau, var så arg på honom att han fick fly för sitt liv. Efter många år återvände han. Esau drog ut för att möta honom – tillsammans med 400 man. Jakob bad till Jehova om hjälp. Sedan sände han i förväg en stor gåva till Esau. Gåvan, som bestod av boskap, fick avsedd verkan. När de träffades hade Esau mjuknat, och han sprang emot Jakob och omfamnade honom. (1 Mos. 27:41–44; 32:6, 11, 13–15; 33:4, 10)
Uppmuntra andra genom att tala vänligt
12. Varför måste vi tala vänligt till våra bröder och systrar?
12 Som kristna tjänar vi Gud, inte människor. Men det är ändå helt naturligt att vi vill ha andra människors godkännande. Våra vänliga ord kan lätta bördan för våra bröder och systrar. Skarp kritik kan däremot göra deras börda tyngre och rentav få några att undra om de har förlorat Jehovas godkännande. Låt oss därför uppmuntra varandra med ”det slags tal som är gott och tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det kan vara välgörande för dem som hör på”. (Ef. 4:29)
13. Vad behöver de äldste tänka på a) när de ger råd? b) när de skriver brev?
13 I synnerhet de äldste behöver uppträda ”varsamt” och behandla hjorden skonsamt. (1 Thess. 2:7, 8) När de behöver ge råd har de som mål att göra det ”med mildhet”, även när de talar med sådana som ”inte är gynnsamt stämda”. (2 Tim. 2:24, 25) De äldste måste också uttrycka sig vänligt när de skriver brev till en annan äldstekrets eller till avdelningskontoret. De måste vara vänliga och taktfulla, i linje med det vi läser i Matteus 7:12.
Tala vänligt till varandra i familjen
14. Vilket råd gav Paulus äkta män, och varför det?
14 Våra ord, vårt ansiktsuttryck och vårt kroppsspråk kan påverka andra mer än vi tror. En del män, till exempel, är kanske inte helt medvetna om hur mycket deras ord påverkar kvinnor. En syster sade: ”Jag blir så rädd när min man höjer rösten mot mig.” Hårda ord kan ha större inverkan på en kvinna än på en man och kan dröja sig kvar i hennes sinne under lång tid. (Luk. 2:19) Det gäller särskilt om orden kommer från någon hon älskar och vill respektera. Paulus gav äkta män rådet: ”Fortsätt att älska era hustrur, och var inte bittra och hårda mot dem.” (Kol. 3:19)
15. Belys varför en man måste behandla sin hustru varsamt.
15 I det här sammanhanget belyste en erfaren gift broder varför en man måste behandla sin hustru varsamt, som ”ett svagare kärl”. Han sade: ”Man får inte vara hårdhänt när man håller i en dyr och ömtålig vas, för då kan den spricka. Även om man lagar vasen kanske sprickan syns. Och om en man använder hårda ord mot sin fru kan han skada henne. Det kan bli en bestående spricka i deras förhållande.” (Läs 1 Petrus 3:7.)
16. Hur kan en hustru bygga upp sin familj?
16 Även män kan bli uppmuntrade eller missmodiga av det andra, däribland hustrun, säger. ”En omdömesgill hustru”, som hennes man verkligen ”litar på”, tar hänsyn till hans känslor, precis som hon vill att han ska ta hänsyn till hennes. (Ords. 19:14; 31:11) Ja, en hustru kan ha stort inflytande i familjen, antingen gott eller dåligt. ”Den kvinna som äger sann vishet bygger upp sitt hus, men den dåraktiga river ner det med egna händer.” (Ords. 14:1)
17. a) Hur bör barn och ungdomar tala till sina föräldrar? b) Hur bör vuxna tala till de unga, och varför det?
17 Barn och ungdomar måste tala vänligt till sina föräldrar. (Matt. 15:4) Men också vuxna måste vara hänsynsfulla när de talar med barn och ungdomar för att inte ”reta ... upp” dem eller ”provocera” dem ”till vrede”. (Kol. 3:21; Ef. 6:4, noten) Även om de unga behöver få tillrättavisning måste föräldrar och äldstebröder tala respektfullt till dem. Då blir det lättare för de unga att rätta till sitt handlingssätt och bevara sitt goda förhållande till Gud. Om vi inte visar dem respekt skulle vi kunna ge dem känslan av att vi har gett upp hoppet om dem, och då kanske de ger upp hoppet om sig själva. Ungdomar kanske inte kommer ihåg alla råd de fått, men de kommer säkert ihåg hur andra talade till dem.
Låt dina vänliga ord vara äkta
18. Hur kan vi bli av med negativa tankar och känslor?
18 Att kunna hantera vrede är inte en fråga om att bara verka lugn utåt. Vårt mål är inte att helt enkelt undertrycka starka känslor. Om vi skulle försöka behålla lugnet utåt samtidigt som vi kokar av ilska inuti blir vi väldigt pressade. Det skulle vara ungefär som att trampa på bromspedalen och gaspedalen samtidigt när man kör bil. Det skulle bli en enorm påfrestning på bilen och kunna orsaka skador. Undertryck därför inte vreden så att den exploderar längre fram. Be till Jehova om hjälp att få bort negativa känslor från ditt hjärta. Låt hans ande forma ditt sinne och hjärta i linje med hans vilja. (Läs Romarna 12:2; Efesierna 4:23, 24.)
19. Vad kan vi göra för att undvika en konfrontation?
19 Gör något rent praktiskt för att hålla dina känslor i styr. Om du i en spänd situation känner att ilskan byggs upp inom dig kan det vara till hjälp att gå därifrån en stund, så att du hinner lugna ner dig. (Ords. 17:14) Om det är den som du talar med som börjar bli arg, gör då en extra ansträngning att tala vänligt. Kom ihåg: ”Ett milt svar stillar raseri, men ett sårande ord väcker vrede.” (Ords. 15:1) En sårande eller provocerande kommentar lägger bara mer bränsle på elden, även om den sägs med vänlig röst. (Ords. 26:21) I en situation som prövar din självbehärskning behöver du därför vara ”sen till att tala, sen till vrede”. Be till Jehova om att hans ande ska hjälpa dig att säga sådant som är positivt, inte negativt. (Jak. 1:19)
Låt din förlåtelse vara äkta
20, 21. Vad kan hjälpa oss att förlåta andra, och varför måste vi göra det?
20 Sorgligt nog är det ingen av oss som alltid kan hålla tungan i styr. (Jak. 3:2) Trots de allra bästa avsikter kan även familjemedlemmar och våra kära bröder och systrar ibland tanklöst säga saker som sårar oss. I stället för att vara lättstötta kan vi visa tålamod och försöka förstå varför de sade som de gjorde. (Läs Predikaren 7:8, 9.) Kände de sig kanske pressade eller osäkra? Mådde de inte bra, eller kämpade de med något problem som vi inte känner till?
21 Det här är inga ursäkter för vredesutbrott. Men det kan hjälpa oss att förstå varför människor ibland säger och gör sådant som de inte borde, och det kan få oss att vara förlåtande. Vi har alla sagt och gjort sådant som sårar andra, och vi hoppas att de vill förlåta oss. (Pred. 7:21, 22) Jesus sade att vi måste förlåta andra om vi ska få Guds förlåtelse. (Matt. 6:14, 15; 18:21, 22, 35) Vi måste därför vara snabba att be om ursäkt och snabba att förlåta. Då bevarar vi kärleken, det fullkomliga föreningsbandet, i familjen och i församlingen. (Kol. 3:14)
22. Varför är det värt alla ansträngningar att tala vänligt?
22 Ju närmare slutet på den här aggressiva världsordningen vi kommer, desto svårare blir det förmodligen att bevara glädjen och enheten. Om vi tillämpar de praktiska råden i Guds ord hjälper det oss att använda tungan till det som är gott, inte till det som är ont. Våra relationer i församlingen och i familjen blir fridsammare, och vårt exempel kan göra att andra får ett gott intryck av vår lycklige Gud, Jehova. (1 Tim. 1:11)
Kan du förklara?
• Varför är det viktigt att vi väljer ett bra tillfälle för att resonera om problem?
• Varför bör familjemedlemmar alltid tala vänligt till varandra?
• Hur kan vi undvika att säga sådant som sårar?
• Vad kan hjälpa oss att vara förlåtande?
[Bilder på sidan 21]
Försök först lugna ner dig, och välj sedan ett bra tillfälle att prata.
[Bild på sidan 23]
En man bör alltid vara vänlig när han talar med sin hustru.