Varför ska vi sätta tjänsten för Jehova främst?
”Min mun skall förkunna om din rättfärdighet, hela dagen om den räddning du ger.” (PS. 71:15)
HUR SKULLE DU SVARA?
Varför satte Noa, Mose, Jeremia och Paulus tjänsten för Jehova främst i livet?
Vad kan hjälpa dig att besluta vad du ska göra med ditt liv?
Varför vill du sätta tjänsten för Jehova främst i livet?
1, 2. a) Vad visar man när man överlämnar sig åt Jehova? b) Hur kan exemplen med Noa, Mose, Jeremia och Paulus hjälpa oss?
NÄR du beslutar dig för att överlämna dig åt Jehova och bli en döpt efterföljare till Jesus tar du ett mycket viktigt steg. Det är det bästa beslut du kan fatta. Det är som om du säger: ”Jehova, jag vill att du ska leda mig i allt jag gör. Jag är din tjänare, och jag vill att du ska bestämma hur jag ska använda min tid, vad jag ska sätta främst i livet och hur jag ska använda mina tillgångar och förmågor.”
2 Om du är döpt är det i själva verket det här du har sagt till Jehova. Det är mycket bra att du har gjort det, och det var rätt och förståndigt av dig. Men använder du din tid på ett sätt som visar att du erkänner att Jehova är den som leder dig? Exemplen med Noa, Mose, Jeremia och Paulus kan hjälpa oss att se hur det är i vårt eget fall. De tjänade Jehova av hela sin själ. Vi är i en liknande situation som de. De beslut de fattade visade vad de satte främst och kan sporra oss att tänka efter hur vi använder vår tid. (Matt. 28:19, 20; 2 Tim. 3:1)
FÖRE DEN STORA ÖVERSVÄMNINGEN
3. Hur liknar vår tid Noas dagar?
3 Jesus jämförde Noas dagar med vår tid. Han sa: ”Alldeles som Noas dagar var, så kommer Människosonens närvaro att vara. ... Man åt och drack, män gifte sig och kvinnor blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de tog ingen notis förrän den stora översvämningen kom och ryckte bort dem alla.” (Matt. 24:37–39) De flesta i våra dagar går igenom livet utan att bekymra sig om tidens allvar. De bryr sig inte om de varningar som Guds tjänare ger. Det är många som till och med skrattar åt tanken att Gud ska ingripa i människornas angelägenheter – precis som man gjorde på Noas tid. (2 Petr. 3:3–7) Men hur använde Noa tiden trots att ingen lyssnade till hans varningar?
4. Hur använde Noa tiden när han hade fått Jehovas uppdrag, och varför det?
4 När Noa hade fått veta vad Jehova tänkte göra och fått hans uppdrag byggde han en ark för att rädda människor och djur. (1 Mos. 6:13, 14, 22) Han förkunnade också Guds dom som snart skulle verkställas. Aposteln Petrus kallar honom ”en rättfärdighetens förkunnare”, vilket visar att Noa försökte hjälpa sina medmänniskor att inse hur allvarlig situationen var. (Läs 2 Petrus 2:5.) Skulle det ha varit förståndigt av Noa och hans familj att börja göra affärer, försöka bli mer framgångsrika än andra eller lägga sig till med en bekväm livsstil? Naturligtvis inte! De visste vad som låg framför dem, så de undvek allt som skulle kunna distrahera dem.
DE VAL EN EGYPTISK PRINS GJORDE
5, 6. a) Vad var den utbildning Mose fick troligen avsedd att förbereda honom för? b) Varför utnyttjade Mose inte de möjligheter han erbjöds i Egypten?
5 Vi ska nu se på exemplet med Mose. Han växte upp i ett egyptiskt palats som adoptivson till faraos dotter. Som ung prins blev han undervisad ”i all egyptiernas vishet”. (Apg. 7:22; 2 Mos. 2:9, 10) Den här utbildningen var troligen avsedd att förbereda honom för en karriär vid faraos hov. Han kunde ha blivit framgångsrik i det mäktigaste väldet på den tiden och fått del av den lyx och de privilegier och njutningar som en sådan ställning skulle föra med sig. Men var det här något som Mose strävade efter?
6 Tack vare den fostran han hade fått av sina riktiga föräldrar tidigt i livet kände han förmodligen till vad Jehova hade lovat hans förfäder Abraham, Isak och Jakob. Mose trodde på dessa löften. Han måste ha tänkt mycket på sin framtid och hur han skulle kunna vara lojal mot Jehova. Så när tiden kom då han skulle välja mellan att vara en egyptisk prins och en israelitisk slav, vilket val gjorde han då? Mose valde ”att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk än att ha den tillfälliga njutningen av synd”. (Läs Hebréerna 11:24–26.) Längre fram följde han Jehovas vägledning för hur han skulle använda sitt liv. (2 Mos. 3:2, 6–10) Varför gjorde han det? Därför att han trodde på Guds löften. Han förstod att han inte hade någon framtid i Egypten. Och han tänkte rätt, för inte så lång tid därefter drabbades nationen av tio plågor från Gud. Vad kan de som har överlämnat sig åt Jehova i vår tid lära sig av det här? I stället för att satsa på en karriär i den här världen eller försöka leva så bekvämt som möjligt behöver vi låta Jehova och tjänsten för honom få den främsta platsen i vårt liv.
JEREMIA VISSTE VAD SOM SKULLE HÄNDA
7. Hur var Jeremia i en liknande situation som vi?
7 Jeremia satte också tjänsten för Jehova främst i livet. Jehova gav honom i uppdrag att som hans profet predika ett domsbudskap mot det avfälliga Jerusalem och Juda. Jeremias situation liknade vår. Han levde också ”i dagarnas slutskede”. (Jer. 23:19, 20) Han visste mycket väl att det samhälle han levde i inte skulle bestå.
8, 9. a) Varför behövde Baruks tänkesätt rättas till? b) Vad bör vi tänka på när vi planerar något?
8 Vad blev den logiska följden av Jeremias övertygelse? Han försökte inte skapa sig en framtid i ett samhälle som var dömt till undergång. Vad skulle det vara för mening med att göra det? Men Baruk, Jeremias sekreterare, började tänka annorlunda. Gud inspirerade därför Jeremia att säga till Baruk: ”Se! Vad jag har byggt upp river jag ner, och vad jag har planterat rycker jag upp, ja hela landet. Men du söker stora ting för dig. Sök inte sådant. Ty se, jag låter en olycka komma över allt kött, ... och jag skall ge dig din själ som ett byte på alla platser dit du går.” (Jer. 45:4, 5)
9 Vi vet inte säkert vad det var för ”stora ting” Baruk sökte för egen del.a Vi vet däremot att de inte hade någon framtid. De skulle förstöras när babylonierna intog Jerusalem 607 f.v.t. Vad kan vi lära oss av det här? Om vi ska kunna skaffa oss det vi behöver i livet måste vi i viss mån planera för framtiden. (Ords. 6:6–11) Men hur förståndigt skulle det vara att lägga ner väldigt mycket tid och energi på sådant som inte ska bestå? Det är sant att Jehovas organisation fortsätter att planera för nya Rikets salar, avdelningskontor och andra teokratiska projekt. Men det här är något som har en framtid, eftersom syftet med det är att främja Rikets intressen. Det skulle vara bra om alla som är överlämnade åt Jehova gjorde liknande prioriteringar när de planerar något. Är du övertygad om att du först söker Guds kungarike och hans rättfärdighet? (Matt. 6:33)
”JAG RÄKNAR DET SOM EN HOP AVSKRÄDE”
10, 11. a) Vad hade Paulus gått in för innan han blev kristen? b) Varför ändrade han helt och hållet inriktning?
10 Slutligen ska vi se på exemplet med Paulus. Innan han blev kristen hade han vad som verkade vara en lovande framtid. Han hade studerat judisk lag för en av de mest berömda lärarna vid den tiden. Han hade fått myndighet av den judiske översteprästen att utföra ett viktigt arbete. Och han gjorde större framsteg i judendomen än många av hans samtida. (Apg. 9:1, 2; 22:3; 26:10; Gal. 1:13, 14) Men allt ändrades när Paulus förstod att Jehova inte längre välsignade judarna som nation.
11 Paulus insåg att en karriär i den judiska ordningen inte var värd något i Jehovas ögon. Den hade ingen framtid. (Matt. 24:2) Denne tidigare farisé gick så långt att han sa att det som han förut tyckte var viktigt var som ”en hop avskräde” jämfört med hans nya, klarare förståelse av Guds avsikter och värdet av den kristna tjänsten. Paulus gav upp sina ambitioner inom judendomen och använde resten av sitt liv på jorden till att predika de goda nyheterna. (Läs Filipperna 3:4–8, 15; Apg. 9:15)
SE ÖVER DINA PRIORITERINGAR
12. Vad koncentrerade Jesus sig på efter sitt dop?
12 Noa, Mose, Jeremia, Paulus och många andra använde det mesta av sin tid och sina krafter till att tjäna Jehova. De är goda föredömen för oss. Men det främsta föredömet för alla Jehovas överlämnade tjänare är naturligtvis Jesus. (1 Petr. 2:21) Efter sitt dop använde Jesus resten av sitt liv på jorden till att predika de goda nyheterna och ge ära åt Jehova. En kristen som erkänner att Jehova är hans Herre tycker naturligtvis att det viktigaste i livet är att tjäna honom och följa Jesu exempel. Tycker du det? Och hur kan du nå teokratiska mål samtidigt som du sköter andra nödvändiga uppgifter? (Läs Psalm 71:15; 145:2.)
13, 14. a) Vad uppmuntras alla kristna att tänka över? b) Vad kan göra att Guds folk känner glädje?
13 Genom åren har Jehovas organisation gång på gång uppmuntrat de kristna att under bön tänka över om de kan bli pionjärer. Av olika orsaker kan inte alla trogna tjänare åt Jehova predika i genomsnitt 70 timmar i månaden. De behöver inte känna sig ledsna för det. (1 Tim. 5:8) Men hur är det med dig? Skulle du kunna bli pionjär?
14 Tänk på den glädje som så många av Guds tjänare kände vid tiden kring Åminnelsen i år. I mars gjordes en särskild anordning så att hjälppionjärer kunde välja om de skulle använda 30 eller 50 timmar i tjänsten. (Ps. 110:3) Flera miljoner bröder och systrar tog del i hjälppionjärtjänsten, och församlingarna verkade utstråla en ovanligt stor glädje och entusiasm. Skulle du kunna ordna dina förhållanden så att du ännu oftare kan få känna liknande glädje? Vid slutet av varje dag kan en överlämnad kristen känna sig mycket nöjd över att kunna säga: ”Jehova, i dag har jag gjort allt jag kunde i tjänsten.”
15. Vilket mål bör en ung kristen ha med världslig utbildning?
15 Du kanske snart ska gå ut skolan och har god hälsa och inte så många ansvarsförpliktelser. Har du i så fall på allvar funderat på om du kan bli reguljär pionjär? Dina studievägledare tycker förmodligen att det skulle vara bäst om du skaffade dig högre utbildning och satsade på en världslig karriär. Men de förlitar sig på sociala och ekonomiska system som inte har någon framtid. Om du i stället satsar på ett liv i tjänsten för Jehova, kommer du att använda din tid på det allra bästa sättet och göra sådant som kan ge dig en evig framtid. Och då följer du Jesu fullkomliga exempel. Ett sådant förståndigt beslut kommer att göra dig lycklig och vara ett skydd för dig. Och det visar att du verkligen vill leva upp till ditt överlämnande åt Jehova. (Matt. 6:19–21; 1 Tim. 6:9–12)
16, 17. Vilka frågor kan vi ställa oss när det gäller förvärvsarbete och sådant som har med vår tjänst för Gud att göra?
16 Många som tjänar Gud i vår tid arbetar långa dagar för att försörja sina familjer. Men somliga arbetar mer än de egentligen behöver. (1 Tim. 6:8) Inom affärsvärlden gör man allt man kan för att övertyga oss om att vi inte kan leva utan deras produkter och alla nya modeller som kommer ut på marknaden. Men de sanna kristna vill inte att Satans värld ska bestämma vad de ska prioritera. (1 Joh. 2:15–17) Och hur är det med dem som är pensionärer? De skulle inte kunna använda sin tid på ett bättre sätt än att vara pionjärer och sätta tjänsten för Jehova främst i livet.
17 Alla överlämnade tjänare åt Jehova bör fråga sig: Vad är det viktigaste i mitt liv? Sätter jag Guds kungarikes intressen främst? Har jag samma självuppoffrande inställning som Jesus? Lyder jag hans uppmaning att ständigt följa honom? Kan jag ändra mitt schema så att jag kan använda mer tid till predikoarbetet eller andra teokratiska uppgifter? Fortsätter jag att arbeta på att vara självuppoffrande, även om mina omständigheter just nu inte tillåter att jag utökar min tjänst?
”VILJA OCH VERKA”
18, 19. Vad skulle du kunna be om, och varför skulle Jehova tycka om en sådan bön?
18 Det är underbart att se den iver som Guds tjänare visar. Men somliga har kanske inte någon större önskan att bli pionjärer eller tycker inte att de är kvalificerade för att bli det – även om deras omständigheter är sådana att de skulle kunna vara det. (2 Mos. 4:10; Jer. 1:6) Hur ska man tänka då? Skulle det inte vara lämpligt att be till Jehova om det? Jo, absolut. Paulus skrev till medtroende: ”Det är Gud som för sin goda viljas skull verkar i er, för att ni skall både vilja och verka.” (Fil. 2:13) Om du inte känner dig motiverad att göra mer i tjänsten, be då Jehova att han ska ge dig både önskan och förmågan att göra det. (2 Petr. 3:9, 11)
19 Noa, Mose, Jeremia, Paulus och Jesus var hängivna och trogna män. De använde sin tid och sina krafter till att förkunna Jehovas varningsbudskap. De lät ingenting distrahera dem. Slutet för den nuvarande världsordningen är snart här. Därför bör alla vi som har överlämnat oss åt Jehova försäkra oss om att vi fortsätter att göra vårt bästa för att följa dessa utmärkta bibliska exempel. (Matt. 24:42; 2 Tim. 2:15) Genom att göra det kan vi glädja honom och få hans rika välsignelse. (Läs Malaki 3:10.)
[Fotnot]
[Bild på sidan 21]
Människorna lyssnade inte till Noas varningar.
[Bild på sidan 24]
Har du på allvar funderat på om du kan bli reguljär pionjär?