Uppstod våra språk vid ”Babels torn”?

HAR den här bibliska händelsen verkligen inträffat? Började folk helt plötsligt tala olika språk? Många förlöjligar Bibelns berättelse om hur människans språk uppstod och spred sig. Författaren Jason Long skriver: ”Myten om Babels torn är helt klart en av de mest absurda historier som någonsin berättats.” Till och med en judisk rabbin har kallat den ”ett naivt försök att förklara nationernas ursprung”.

Varför förkastar man berättelsen om Babel? Helt enkelt därför att den strider mot vissa teorier om språkens ursprung. En del forskare menar till exempel att språkgrupperna inte uppstod plötsligt, utan utvecklades gradvis från ett gemensamt ”urspråk”. Andra menar att flera urspråk utvecklades oberoende av varandra, från primitiva grymtningar till komplext tal. Sådana här motsägelsefulla teorier gör att många instämmer i det som W. T. Fitch skriver: ”Vi har inga helt övertygande svar än.” (The Evolution of Language)

Vad har arkeologer och forskare upptäckt när det gäller språkens ursprung och utveckling? Bekräftar fynden några av dessa teorier? Eller stöder de berättelsen om Babels torn? Låt oss först se närmare på Bibelns skildring.

Bibeln säger att språkförbistringen uppstod i ”Shinars land”, senare kallat Babylonien, och att folken började sprida sig därifrån. (1 Moseboken 11:2) När inträffade detta? Bibeln berättar att i Pelegs dagar – en man som föddes omkring 250 år före Abraham – ”delades jorden [”jordens befolkning”, fotnoten] upp”. Händelserna i Babel bör därför ha ägt rum för omkring 4 200 år sedan. (1 Moseboken 10:25; 11:18–26)

En del forskare utgår från teorin att de moderna språken härstammar från ett enda gemensamt språk, ett så kallat urspråk, som ska ha talats för närmare 100 000 år sedan.a Andra hävdar att dagens språk kommer från flera olika urspråk som talades för åtminstone 6 000 år sedan. Men hur går man till väga när man rekonstruerar utdöda språk? ”Det är knepigt”, sägs det i tidskriften The Economist. ”Till skillnad från biologer har inte lingvisterna några fossil som visar vägen till det förgångna.” En evolutionist och lingvist som citeras uppger att han kommer fram till sina slutsatser genom ”matematiskt befogade gissningar”.

Men det finns ändå vissa ”lingvistiska fossil”. Vad är det, och vad visar de om språkens ursprung? I The New Encyclopædia Britannica sägs det: ”De äldsta vittnesbörden om ett skriftspråk, de enda lingvistiska fossil människan kan hoppas få tag i, sträcker sig inte längre tillbaka i tiden än cirka 4 000 eller 5 000 år.” Var har arkeologerna hittat de här ”fossilen”? I nedre Mesopotamien, där det forntida Shinar låg.b De fysiska fynd man hittat stämmer alltså med de fakta som finns i Bibeln.

Bibeln säger att Gud ingrep vid Babel för att ”skapa förvirring i deras språk, så att de inte ... [kunde] förstå varandras språk”. (1 Moseboken 11:7) Resultatet blev att arbetarna ”slutade ... att bygga staden” Babel och spreds ”över hela jordens yta”. (1 Moseboken 11:8, 9) Bibeln säger alltså inte att alla nutida språk kan spåras tillbaka till ett enda ”urspråk”. I stället beskriver den hur flera till synes fullt utvecklade nya språk uppstod plötsligt. Varje språk tycks ha varit så komplext att det kunde uttrycka hela registret av mänskliga känslor och tankar och samtidigt så pass unikt att det skilde sig markant från andra språk.

Men hur är det med de språkgrupper som finns i världen i dag? Är de i grunden lika eller olika? Lera Boroditsky, forskare i kognitiv psykologi, skriver: ”När lingvister har trängt djupare in i världens språk (cirka 7 000, och bara en bråkdel har analyserats), har de upptäckt oräkneliga och oförutsägbara skillnader.” Ja, trots att språken och dialekterna i en språkfamilj kan likna varandra, till exempel kantonesiska och hakka i södra Kina, skiljer de sig helt från språken i en annan språkfamilj, som valencianska i Spanien.

Språken formar människors sätt att betrakta och beskriva världen omkring sig, till exempel när det gäller färg, mått, läge och riktning. På ett språk kan man säga: ”Det sitter ett kryp på din högra hand.” Men på ett annat språk skulle man säga: ”Det sitter ett kryp på din sydvästra hand.” Sådana skillnader kan minst sagt skapa förvirring. Inte undra på att de som byggde Babels torn tvingades avbryta sitt projekt.

Hur var människornas första språk? Bibeln visar att den första människan, Adam, kunde skapa nya ord, eftersom han gav namn åt alla djuren. (1 Moseboken 2:20) Adam komponerade också en dikt för att uttrycka sina känslor för sin hustru, och hon i sin tur förklarade klart och tydligt vad Gud hade befallt och vilka konsekvenser det skulle få att bryta mot det. (1 Moseboken 2:23; 3:1–3) Det första språket gav alltså människorna goda möjligheter att kommunicera och uttrycka sig på ett kreativt sätt.

Språkförbistringen vid Babel gjorde det svårare för mänskligheten att samarbeta intellektuellt och praktiskt. Men de nya språken var komplexa, precis som det första språket. Inom några få århundraden byggde människorna stora städer, samlade mäktiga härar och bedrev internationell handel. (1 Moseboken 13:12; 14:1–11; 37:25) Skulle de kunnat göra sådana framsteg om de inte hade haft ett rikt ordförråd och en avancerad grammatik? Enligt Bibeln bestod inte det första språket eller de språk som uppstod vid Babel av primitiva grymtningar och läten. Det var komplexa språk.

Forskningen stöder den här slutsatsen. The Cambridge Encyclopedia of Language säger: ”Varje kultur som har utforskats, oavsett hur ’primitiv’ den kan vara rent kulturellt, visar sig ha ett fullt utvecklat språk med en komplexitet jämförbar med de så kallade ’civiliserade’ nationerna.” Och Nationalencyklopedin uppger: ”Det finns inga primitiva språk.”

När vi nu har undersökt de språkliga ”fossilens” ålder och geografiska ursprung, de grundläggande skillnaderna mellan olika språkgrupper och komplexiteten hos forntida språk, vad kan vi då dra för slutsats? Många har kommit fram till att Bibelns skildring av händelserna vid Babel är en fullt rimlig förklaring.

Bibeln berättar att Jehova Gud förbistrade människornas språk vid Babel därför att de gjorde uppror mot honom. (1 Moseboken 11:4–7) Men han har också lovat att han ska ”förändra folkens språk till ett rent språk, för att de alla skall anropa Jehovas namn, för att de skall tjäna honom skuldra vid skuldra”. (Sefanja 3:9) Detta ”rena språk”, dvs. sanningen i Bibeln, förenar människor över hela världen i dag. Det verkar logiskt att tänka sig att Gud i framtiden kommer att förena mänskligheten ytterligare genom att ge dem ett gemensamt språk och på så sätt göra slut på den förbistring som uppstod vid Babel.