Vad är själen?

Ordet ”själ” i Bibeln är en översättning av det hebreiska ordet nẹfesh och det grekiska ordet psykhẹ̄. Det hebreiska ordet betyder bokstavligen ”en varelse som andas”, och det grekiska ordet betyder ”en levande varelse”.a Själen syftar alltså på hela varelsen, inte på något som överlever kroppens död. Här är några exempel på hur Bibeln visar att den mänskliga själen avser hela personen:

• När Jehova Gud skapade den förste mannen, Adam, säger Bibeln att ”människan blev en levande själ”. (1 Moseboken 2:7, Åkeson) Adam fick inte en själ, utan han blev en levande själ, eller person.

• Bibeln säger att en själ kan arbeta, längta efter mat, äta, lyda lagar och röra vid en död kropp. (3 Moseboken 5:2; 7:20; 23:30; 5 Moseboken 12:20; Romarna 13:1) Sådana beskrivningar syftar på hela personen.

Är själen odödlig?

Nej, själen kan dö. Själen beskrivs på många ställen i Bibeln som dödlig. Här är några exempel:

• ”Den själ, som syndar, hon skall dö.” (Hesekiel 18:4, 20, Åkeson)

• När det gäller straffet för de allvarligaste brotten i det forntida Israel sägs det att en ”sådan själ skall utrotas”. (2 Moseboken 12:15, 19; 3 Moseboken 7:20, 21, 27; 19:8; Åkeson) Den personen skulle ”straffas med döden”. (2 Moseboken 31:14, Bibel 2000)

• Uttrycket ”död själ” används i vissa bibelverser om en död persons kropp. (3 Moseboken 21:11, fotnoten; 4 Moseboken 6:6, fotnoten) Många bibelöversättningar använder uttrycken ”död kropp” eller ”död person” i de här verserna även om ordet i den hebreiska grundtexten är nẹfesh, eller ”själ”.

”Själ” kan ha betydelsen liv

I Bibeln används ”själ” också synonymt med ”liv”. I Job 33:22 förekommer till exempel det hebreiska ordet för ”själ” (nẹfesh) som en parallell till ordet för ”liv”. På liknande sätt sägs det i Bibeln att en person kan riskera eller förlora sin själ, det vill säga sitt liv. (2 Moseboken 4:19; Domarboken 9:17; Filipperna 2:30)

Det sättet att använda ordet ”själ” hjälper oss att förstå verser som till exempel talar om att någons själ ”höll på att gå ut” eller att den ”skulle lämna” en person. (1 Moseboken 35:18; Svenska Folkbibeln) Det här uttryckssättet innebär att personens liv tar slut. En annan bibelöversättning återger uttrycket i 1 Moseboken 35:18 med ”att giva upp andan”. (1917)

Var tron på den odödliga själen kommer ifrån

Kristna samfund som tror att själen är odödlig har inte fått den läran från Bibeln, utan från forntida grekisk filosofi. I Encyclopædia Britannica står det: ”I Bibeln förknippas själen med andningen, och det görs ingen åtskillnad mellan den andliga själen och den fysiska kroppen. Kristna föreställningar om att kroppen och själen är åtskilda härstammar från de gamla grekerna.”

Gud godkänner inte att man blandar Bibelns läror med mänskliga filosofier, till exempel tron på en odödlig själ. Bibeln säger i stället: ”Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus.” (Kolosserna 2:8, Svenska Folkbibeln)