Är du en olycksfågel?
EN MAN i Brooklyn i New York fick se att grannen skulle fara i väg i sin bil, bestämde sig plötsligt för att åka med och rusade ut genom porten, just som bilen började rulla bort. I brådskan såg han inte ett rör som några arbetare lagt på trottoaren, utan snavade över det och skadade ena knäskålen. Några år senare skadade han ryggen, när en tung pappersrulle, som han var sysselsatt med att stapla upp i en fabrik, föll ned på honom. Kort därefter ådrog han sig bråck av att lyfta tunga lådor, och inte långt efter det att han blivit återställd från detta, ådrog han sig åter bråck på samma sätt. Utåt sett skulle man tycka att denne man är en olycksfågel.
Att vara en olycksfågel betyder att man råkar ut för fler olyckshändelser än andra människor gör under liknande omständigheter. Är detta din erfarenhet? Råkar du ofta ut för olyckshändelser? Snavar du över saker som ligger på golvet i ditt hem? Trillar du nedför trappor? Faller du av stegar? Skär du dig ofta då du arbetar med eggverktyg? Varför är det så att en del människor tycks få mer än sin beskärda del av olyckshändelserna? Vad kan de göra för att komma till rätta med detta problem?
Detta kan vara någonting mycket allvarligt för dem, eftersom det kan påverka deras anställning, förutom att det ger upphov till mycket lidande av skadorna. Arbetsgivare kan måhända avskeda dem i sina ansträngningar att nedbringa antalet olyckshändelser på arbetsplatsen.
Varför fler olyckor än andra?
Det är svårt att säga exakt varför en del personer tycks råka ut för fler olyckshändelser än andra. Att de gör så tycks vara fastslaget genom professor Hans Hahns forskningsresultat, där han uppskattar att 25 procent av befolkningen lider av problemet. Andra forskare tror att siffran i en arbetsstyrka slår mellan 10 och 30 procent, där då denna grupp råkar ut för 40 till 60 procent av skadorna på grund av olyckshändelser.
Ett antal olika faktorer är otvivelaktigt med i bilden. En skulle till exempel kunna vara bristen på riktig träning i arbetsförfarandet, när det gäller att utföra en särskild uppgift. Mannen som skadades av pappersrullen, som föll ned på honom, saknade lämplig träning i att hantera sådana ting. Han hjälpte till vid ett arbete som han inte var bekant med.
En liknande situation kan vara för handen på en fabrik, där en man sätts vid en maskin utan tillräcklig träning och tillsyn. Det är större risk att han råkar ut för en olyckshändelse än att den som fått träning i de rätta arbetsmetoderna gör det.
En annan faktor skulle kunna vara en persons mentala kapacitet för en viss typ av arbete. Han kanske inte är lämplig för arbetet på grund av att han är ganska långsam, mentalt sett, medan vakenhet och snabba beslut kan vara nödvändiga för detta speciella arbete. Han skulle därför löpa större risk att råka ut för fler olyckshändelser. Om han finge något annat att göra, som bättre passade hans mentala kapacitet, skulle han antagligen inte råka ut för så många olyckor.
Detsamma kan vara sant om en person, som saknar den fysiska kapaciteten för ett arbete som inbegriper att flytta tunga föremål. Han kan vara fysiskt sett bäst utrustad för arbete på kontor och är kanske inte i kondition att arbeta med någonting som kräver ansenlig fysisk styrka. Om han inte inser detta, kan det leda till olyckshändelser.
En persons nervösa temperament är ännu en faktor. Han kan vara känslosam eller ha lätt för att bli upprörd, när han arbetar under nervös anspänning. Om någonting inte går riktigt som det skall, kan han förlora sin vanliga försiktighet och reagera på ett sätt som kan medföra att han råkar ut för en olyckshändelse.
Hur man övervinner problemet
Det är inte möjligt att lägga fram en enkel lösning, eftersom många olika faktorer är med i spelet. Men det finns sådant som man kan göra och som kan hjälpa en att övervinna problemet.
En arbetsgivare kan till exempel ge akt på begränsningarna hos den person som tycks vara en olycksfågel. Om bättre träning och säkerhetsinstruktion är nödvändig, skulle detta vara mödan värt. Det kunde förbättra säkerhetsstatistiken vid företaget, såväl som produktionen. Det kan också vara bäst att flytta personen till ett annat arbete, ett som skulle ligga inom ramen för hans kapacitet.
Vad det gäller personen själv, måste också han inse sina begränsningar. Om han inte är i kondition att utföra arbete som kräver tunga lyft, skulle han göra klokt i att söka en annan anställning och sålunda undvika eventuella olyckshändelser. Om ett visst slags arbete stressar honom och han vet att han har ett nervöst temperament eller är mycket känslig, kan han söka ett annat arbete. Genom att alltså inse sina begränsningar kan han försöka undvika situationer som han vet kommer att vara farliga för honom.
Ofta inträffar olyckshändelser när en person förlorar självbehärskningen under ögonblick av känslomässiga påfrestningar. Det är inte ovanligt att en bilolycka inträffar, när föraren befinner sig i ett sådant tillstånd, kanske genom att han är uppretad över någonting. Därför skulle den som tenderar att råka ut för olyckshändelser gång på gång, på grund av att han har lätt för att bli arg eller känslomässigt upprörd, göra väl i att utveckla självbehärskning. Han behöver lära sig hur han skall överse med sådana saker, som kan få hans vrede att blossa upp. De goda råden i bibeln kan hjälpa honom att göra detta. — Ords. 19:11.
Att se de farliga situationerna
För att undvika olyckshändelser behöver en person träna sig till att följa den varning som ges bilförare vid en del järnvägsövergångar: ”Stanna! Se! Lyssna!” I det här fallet skulle det kanske stå: Stanna! Se! och Tänk!
Genom att träna sig själv till att ta en överblick över en situation innan han handlar har han större möjlighet att undvika en olyckshändelse. Om mannen som nämndes tidigare först hade tittat sig omkring då han lämnade sitt hus, skulle han utan tvivel ha lagt märke till röret som låg på trottoaren och skulle inte ha snavat över det.
För en person som har gjort det till en vana att rusa omkring på ett nervöst sätt kommer det inte att bli lätt att vänja sig vid att se och tänka först. Men öm han beslutsamt anstränger sig att göra det, har han en bättre chans att slippa undan skador. I smärtorna och kostnaderna från tidigare olyckshändelser har han en bra drivfjäder att förändra sitt sätt.
Han kan ofta förutse vad som skulle kunna hända i en given situation. Antag till exempel att du har blankpolerade golv i ditt hem. För att njuta av den vackra synen kanske du beslutar dig för att lägga ut lösa mattor på dem. Men stanna inte där, utan se framåt mot vad som skulle kunna hända, när du stiger på en av dessa mattor då du rusar i väg för att svara i telefon eller för att öppna dörren när det ringer. Mattan skulle kunna halka under dig och orsaka ett svårt fall. I det att du inser denna möjlighet kan du försöka att undvika en tänkbar olyckshändelse genom att använda fästmaterial på undersidan av mattorna för att förhindra att de glider.
I en annan situation kan en person just stå i begrepp att tända brännaren i en gasugn. Om han inte tänker framåt på vad som skulle kunna hända om ugnen vore fylld med gas, skulle han kunna råka ut för en allvarlig olyckshändelse. Den kunde explodera i ansiktet på honom. I stället för att vrida på gasen innan han tänder tändstickan, bör han vrida på den efteråt så att gasen inte får tid att samla sig. Detta skulle tyda på klokt eftersinnande.
När någon sitter i ett badkar med vatten i, kanske han får för sig att slå på en radio eller att slå om en strömbrytare. Här behöver han återigen stanna upp och fråga sig: Ligger det någon fara i det här? Vad skulle kunna hända om jag rör vid en elektrisk anordning medan jag sitter i vatten? Eftersom vattnet är en god elektrisk ledare, skulle han kunna få en dödande stöt.
Antag att han går upp på natten för att hämta någon medicin från medicinskåpet. Eftersom han vet var flaskan vanligen står, trevar han måhända efter den utan att slå på ljuset. Här är återigen en farlig situation. Han behöver stanna upp ett ögonblick och tänka. Han borde fråga sig själv: ”Antag att någon har flyttat flaskan och jag tar fel; vad händer då?” Det skulle kunna bli en allvarlig olyckshändelse. Samma fara ligger det i att ta medicin från en flaska utan etikett. Det är alltför lätt att göra ett misstag. Detta är olycksfällor, som man behöver träna sig till att känna igen.
Åter en farlig situation består i att sitta i en parkerad bil med motorn på tomgång och sidorutorna uppvevade. En del personer har gjort detta vintertid för att hålla sig varma med bilvärmen när de har väntat på någon. När det inte kommer in någon luft i bilen, vad kan då hända? Koloxid kan läcka in och döda passagerarna. Detta har hänt många gånger.
Situationer sådana som dessa förorsakar olyckor bland människor, som inte har tränat sig till att se var olycksriskerna finns. Likadant som vanan att titta åt båda håll innan man korsar en gata grundläggs hos en från barndomen så att den blir automatisk, behöver olycksfågeln ständigt påminna sig att stanna, se och tänka. Han behöver ständigt vara medveten om sin fallenhet för olyckshändelser, så att försiktigheten blir en vana.
När han får sig säkerhetsinstruktioner givna på arbetsplatsen, bör han ägna mer än den vanliga uppmärksamheten åt dem och komma ihåg att han behöver dem bättre än någon annan. När han träffar på publicerade artiklar om säkerhet, gör han väl i att läsa dem noggrant, så att han kan få hjälp med att känna igen farliga situationer och olycksfällor. När han läser om folk som råkar ut för olyckshändelser, kan han säkert lägga märke till vad de gjorde och vad som var fel, så att han kan undvika det.
Genom att han grundlägger vanan att stanna, se och tänka innan han handlar, kommer han automatiskt att bli försiktig under alla omständigheter. Detta kan rädda honom från många onödiga olyckshändelser och hjälpa honom att bli kvitt det otrevliga ryktet att han är en olycksfågel.